Vad skiljer civilt ledarskap från militärt ledarskap?
Egentligen ingenting, då ledarskap är ledarskap och ingenting annat!
Däremot kräver den komplexa, svårbedömda och ständigt föränderliga militära operationsmiljön, helt andra kvaliteter. Där är riskerna stora och konsekvenserna kan bli förödande och där är starka känslor ständigt närvarande.
”När bruset stiger, pulsen ökar och rädslan kommer smygande, fattar du beslut baserat på stress och inte på verklighetens förutsättningar och riskerar därmed att bli reaktiv”.
I sådana situationer skall ledaren med kort varsel välja taktik, stridsteknik och fatta beslut om insats med dödligt våld och samtidigt riskera att bli utsatt för samma typ av våld.
I en sådan operationsmiljö är det stor risk att försvarsmekanismerna aktiveras, så att du inte längre kan se eller förstå den verklighet du möter, innebärande att ditt ledarskap faller platt till marken och situationen blir ännu farligare.
Är våra modernt utbildade officerare med akademiska meriter rustade för detta?
Eller förväntar vi oss att de själva skall utveckla de kvaliteterna under sina skarpa insatser?
Ledarskap under svåra och utmanande situationer
I ett litet konferensrum vid Arméns Centrum för Ledarskap (ACL) 1988, sitter ett forskarteam och arbetar med uppdraget att ta fram kunskap om vilka kvaliteter som behövs för att kunna leda och verka i utmanande och svåra situationer.
Gruppen består av erfarna yrkesofficerare med utlandserfarenhet, beteendevetare från FOA 55 och representanter från olika organisationer och myndigheter.
Ett år senare presenterarade vi våra forskningsresultat vid seminarier som genomförs vid FJS, K4 och FNS (Swedint). Gruppen understödjer även polismyndigheten när de utbildar sin första nationella insatsstyrka (NI), som skall genomföra svåra och utmanande uppdrag.
Så småningom mynnar vårt projekt ut i en bok om ledarskap under svåra och utmanande förhållanden, men sedan händer inte så mycket mer. Förmodligen beroende på att vi saknade träningsmetoder för att uppnå de ledarskapskvaliteter som vår forskning påvisat.
Men allra mest berodde det på att muren föll och stormakt röd kollapsade och diskussionerna redan påbörjats om vilka regementen som skulle läggas ner.
Där och då försvann möjligheten att skapa detta självklara utbildningsområde inom försvaret, för att förstärka våra ledare och medarbetare inför utmanande uppdrag.
Men ambitionen levde vidare…
När det vanliga inte är som vanligt
Efter att jag övergått till civil verksamhet involverade vi i vårt företag två flygpsykologer, som under decennier rekryterat och hållit våra stridspiloter mentalt starka i luften. En av dem understödde även vårt specialförband SOG, inför deras krävande insatser utomlands.
Vi ville med hjälp av deras expertis och erfarenhet ta reda på om inventeringsinstrumentet Defence Mechanism Test (DMT), ett instrument för rekrytering av personal till högriskyrken, skulle kunna användas inom vår verksamhet.
Men inte för rekrytering, utan för att ta fram ett personligt träningsunderlag, som plattform för fortsatt utveckling av de egenskaper som krävs för ledarskap i svåra situationer.
I sådana situationer är ledarens perceptionsprocess helt avgörande och som speglar förmågan att ta in och förstå den yttre och inre verkligheten inför beslut och handling.
I den kognitiva processen spelar försvarsmekanismerna en viktig roll, vars funktion är att skydda oss mot mental smärta, utifrån tänkta eller verkliga upplevelser, genom att skapa alternativa bilder av verkligheten som är mindre utmanande och plågsamma.
Överlevnadsmekanismer som vi alla behöver ha då och då, när verkligheten och livet blir för hårdhänt, men till priset av en förvrängd och friserad verklighet.
Inte bara det uppenbara
Då våra försvarsmekanismer aktiveras omedvetet av inre faktorer i vår hjärna, det vill säga beroende på vårt historiska bagage, menade erfarna personer i ämnet att detta inte kan påverkas genom praktisk träning.
Men i likhet med Humlan som till synes beroende på sin stora vikt och små vingar inte kan flyga, så gjorde vi detsamma och flög vidare.
Efter flera lyckade och mindre lyckade försök byggde vi upp våra träningsprogram som genomfördes i olika länder där deltagarna startade med lugna träningsstationer, för att därefter möta ökade nivåer av utmaningar, utsatthet och stresspåslag.
Ganska snart fick de ökad förmåga att skapa mer kompletta bilder av verkligheten, och då stresspåslag och starka känslor utmanade den förmågan, kunde de hantera sitt historiska bagage som DMT exponerat, och förblev funktionella och stabila inför beslut och handling.
Något som bekräftades flera år senare, då de i sina egna organisationer kunde hantera svåra ledarskapssituationer framgångsrikt, där andra misslyckats.
Men hur kunde detta vara möjligt?
För att besvara den frågan behöver vi först få en inblick i hur hjärnan fungerar och därefter bekanta oss med DMT-instrumentet och metodiken för ORKA-träning.
Hjärnan, ledarens bästa vän och ovän
Tack vare den hjärnforskning som bedrevs under 1990-talet och inte minst genom Daniel Kahnemans landvinningar, som belönades med nobelpriset 2002, kan vi nu beskriva det som tidigare varit mindre känt och som utmanat ledarskapet, särskilt i svåra situationer.
Till exempel att vi i våra hjärnor har två olika system för verklighetshantering!
I pannlobens främre del finns din analytiska hjärna Pre Frontal Cortex (PFC). Där finns din omdömesförmåga, analysfunktion, konsekvenstänkande, tillsammans med din personlighet och fokuseringsförmåga.
PFC arbetar långsamt och är energikrävande, men är extra värdefull att ha tillgång till när det vanliga inte längre är som vanligt. Och framför allt i möte med det okända och oväntade som den militära operationsmiljön ofta bjuder på.
Det andra systemet är minneshjärnan Anteriour Cingulate Cortex (ACC). Den är placerad mer centralt i hjärnan i det limbiska systemet. ACC är snabb, ”slarvig” och mönstersökande och tar en del genvägar i sin ambition att spara på energi och är starkt känslopåverkad.
I minneshjärnan finns dina värderingar, erfarenheter, kunskaper och färdigheter lagrade och är tillsammans med dina särintressen ditt personliga navigationsinstrument. I situationer som du är tränad för kommer du därför att vara outstanding, däremot inte lika framgångsrik när det vanliga inte längre är som vanligt.
När konflikt uppstår mellan de två systemen, avseende vilken verklighetsbeskrivning som skall vinna företräde, menar Kahneman att minneshjärnan ACC vinner i längden.
Något som också inträffar när PFC är försvagad av stress, sömnbrist eller droger, som förutom det sistnämnda är naturliga komponenter i den militära operationsmiljön.
Inte svårt att räkna ut vilka konsekvenser detta kan få för ditt ledarskap!
Träning inför det väntade, oväntade och okända
I minneshjärnan finns också dina försvarsmekanismer representerade och som namnet förtäljer skall skydda dig från utmanande, känslomässiga och farliga situationer, genom att skapa mindre utmanande bilder av verkligheten.
Eller helt stänga ute den konsekvensrika situationen, vilket innebär – något som du aldrig har sett – eller förstått – och kan hantera – och därför inte kan vara ansvarig för.
Genom praktisk färdighetsträning kan man råda bot på detta, så att autopiloten i din minneshjärna kopplas in och tar över, oavsett hur rädd och stressad du än blir.
Bra exempel på sådan mängdträning (drill) är markträning inför militär fallskärmshoppning, som antingen skall genomföras i dagsljus utan vapen och ryggsäck, eller genom fällning med tung fältutrustning i nattens mörker över okänd terräng som våra elitförband genomför.
Där det kända – okända – och oväntade väntar på att hanteras.
I Sverige har vi en fantastisk fördel då våra blivande officerare genomför obligatorisk militär fallskärmshoppning enligt första exemplet ovan. För att belysa hjärnans funktion och skapa förståelse för den pedagogiska överinlärningens frukter.
Men det räcker inte för att mentalt klara av utmanande och svåra ledarskapssituationer i skarpt läge, vilket våra utlandsuppdrag under lång tid av år har indikerat.
Här har vi ett stort och seriöst utbildnings- och utvecklingsbehov att hantera!
Nu över till DMT-instrumentet.
Defence Mechanism Test – när verkligheten får bestämma
Exponeringsverktyget DMT är en svensk uppfinning som gjordes vid Lunds universitet av psykologen Ulf Kragh under 1950-talet. En fantastisk uppfinning med tanke på att man vid denna tid inte hade den kunskap om hjärnans funktion som numera är etablerad.
DMT-instrumentet har använts för att bedöma pilotaspiranter, aktiva flygförare och andra personalkategorier inom högriskyrken, avseende deras förmåga att under stresspåslag och känslopåverkan kunna läsa verkligheten som den egentligen är.
Vilket starkt påverkar deras beslutsförmåga och beteenden i snabba och farliga situationer.
Nyttan med att låta aktiva stridspiloter genomgå DMT-exponering har varit omdiskuterat, när piloter har beordrats till marktjänst beroende på att deras DMT-inventering indikerat att de inte längre är lämpade för flygverksamhet.
En del av dessa har lyckats att återkvalificera sig för flygtjänst igen, med hjälp av mentala träningsmetoder som gjort dem starkare för att stå emot stresspåslag med mera.
Mera säkert är att DMT-inventering har reducerat riskerna för materiella och personliga haverier med dödlig utgång under flyguppdrag i fredstid, och skapat förutsättningar för att fler pilotaspiranter har klarat av den krävande militära flygförarutbildningen.
I takt med att skickliga psykologer med gedigen DMT-erfarenhet har gått i pension och lämnat försvaret, har deras projektorer placerats i mörka förrådsutrymmen för slutförvaring.
Kanske att digital teknik och en ny generation psykologer skulle kunna föra arvet vidare?
ORKA-träning för framgång när uppdragen är utmanande
Då perceptionsträning bäst fungerar i ovana och främmande träningsmiljöer, förlade vi våra ledarskapsprogram utomlands. Där var träningsstationerna inriktade på att kunna växla perspektiv mellan de båda systemen i hjärnan och trots stresspåslag, ensamhet och utsatthet, förbli funktionellt närvarande i stunden för beslut och handling.
För att uppnå dessa kvaliteter baserade vi vår träning och våra hjälpmedel på metodiken för ORKA-träning. En metodik som under 1970-talet togs fram av psykologen Lars-Eric Uneståhl, som är en av vårt lands största auktoriteter inom idrottspsykologi och mental träning.
Hans träningsmetodik syftar till att kunna hantera stresspåslag och starka känslor, skapa distans till automatiska reaktioner, öka självinsikten och självledarskapet, samt förbättra fokuseringsförmåga och måluppfyllelse.
Egenskaper och kvaliteter helt avgörande för ledarskap i svåra och utmanande situationer.
Det var den metodiken tillsammans med DMT-inventering som möjliggjorde våra resultat.
Tillitbaserat ledarskap kräver förankring i verkligheten
Så här långt har det beskrivits hur man med hjälp av utbildning och träning kan förbättra de personliga förutsättningarna och kvaliteterna för att leda och verka i svåra och utmanande situationer, nu hög tid att fokusera på själva ledarskapet.
I svåra och utmanande situationer är det tillitsbaserade ledarskapet en direkt förutsättning för framgång. Ett ledarskap som är baserat på medarbetarnas och enhetens professionella mognad, och som genom ökad delegeringsgrad skall frigöra deras fulla potential och operativa förmåga. Vilket skapar den helt avgörande strategiska tiden för ledarskapet!
På väg mot det målet är metoden kontroll en absolut nödvändighet för att klargöra medarbetarnas verkliga förutsättningar, då dagsform och förändringar i uppdraget snabbt kan skifta karaktär.
Något som i civila kretsar flitigt har debatterats, där kontroll påstås vara i motsatsförhållande till det tillitsbaserade ledarskapet och som ofta har baserats på en ideologisk övertygelse.
Men kontroll rätt utförd – vid rätt tidpunkt – och i rätt sammanhang, skapar medvetenhet, trygghet och ömsesidig tillit. Helt avgörande faktorer för att kunna optimera medarbetarnas och enhetens verkliga kvaliteter baserat på uppdragets svårighetsgrad.
Det tillitsbaserade ledarskapet speglar inte bara enhetens verkliga förmåga, utan också vilken kultur, organisation och land som medarbetarna och ledarna kommer ifrån.
Här infinner sig en mycket intressant insikt!
Då Sverige är ett land som under århundraden har haft en liten population jämfört med länder av samma storlek, har vår utsatthet krävt breddkompetens och självhushållning.
Och för att inte äventyra den kompetensen och arbetsförmågan har respekt, hänsyn och omhändertagande varit viktiga egenskaper att praktisera.
Detta har inte bara präglat vår kultur, utan även vår soldatutbildning och officersutbildning, och i förlängningen vårt militära ledarskap.
Vilket varit särskilt tydligt under våra internationella utlandsuppdrag, där vårt ledarskap och medarbetarskap har fällt avgörande och intagit en särställning i jämförelse med andra.
Men som också inneburit psykiska och mentala belastningsskador, det vill säga posttraumatiska stressyndrom (PTSD). Något som indikerar att vi trots utbildning och träning inte varit tillräckligt beredda på det väntade och förberedda på det oväntade.
Här har vi definitivt en hemläxa att göra, där den förberedde vinner framgång och det var av den anledningen som vårt uppdrag vid ACL en gång i tiden startade, innan muren föll och stormakt röd kollapsade, men som nu återuppstått igen och startat krig i vårt närområde.