Passagen av de två iranska örlogsfartygen, Alvand och Kharg, genom Suezkanalen har dragit till sig en del uppmärksamhet. Fartygen är av ringa militärt värde, utan dess betydelse är först och främst politiska. Genom denna seglats, som är den första sedan revolutionen 1979, flyttar Iran fram positionerna i en turbulent tid.
Fartygen innehåller sannolikt inget kontraband, åtminstone den här gången. Egypten har enligt Konstantinopelkonventionen låtit fartygen passera, vilket är ett upprätthållande av fri sjöfart. Iran har sannolikt sedan tidigare umgåtts med planer på denna seglats. Det finns saker som talar för detta som de förberedelser som Egypten med stor sannolikhet avvärjde när man 2009 slog sönder en Hizbollahgruppering intill Suezkanalen. Iran har i vart fall börjat etablera sig i Medelhavet.
Ännu mer signifikant i denna turbulenta tid är dock vad som inte finns i Medelhavet.
Under förra veckan gick hangarfartyget USS Enterprise med följefartyg sydvart genom Suezkanalen för att genomföra Maritime Security-operationer i femte amerikanska flottans operationsområde liksom att understödja operationerna i Afghanistan. Genom denna överföring av Enterprise Strike Group, finns ingen naturlig kärna för operationer (hangarfartyg) i en tid när Nordafrika sjuder och Libyen kokar. Manövern blir mer anmärkningsvärd av att man redan fört över Carl Vinson Strike Group från Stilla Havet till Röda Havet, så det råder ingen direkt brist på hangarfartyg i femte flottans område.
Är detta ett budskap till ett splittrat Europa som inte kan samsas om en enhetlig linje i handling vid denna kris samtidigt som Europas andel av NATO:s sammanlagda försvarsutgifter sjunkit från c:a hälften till endast en fjärdedel? En slags Mind Your own business? Europa är betydligt mer beroende av handelsleden genom Suez än vad USA är och Nordafrika är ett europeiskt intresseområde. Att USA tar USS Enterprise ur Medelhavet i detta läge, om än tillfälligt – när Iran går in – är något som bör stämma till eftertanke.
Hjälp till självhjälp kan inte tas för given.
Enligt Iran ska fartygen till Syrien. Frågan, som träffar hjärnbarken som ett blixtnedslag, är om fartygen ska hämta eller lämna något med koppling till de båda skurkstaternas kärnvapenambitioner?
@Anonym. Läs gärna tidigare inlägg.
Att de lämnar Medelhavet och går söder ut kan ju också vara en markering mot Iran. Om Iran går in i Medelhavet så flyttar amerikanerna sina positioner närmare Iran. Detta förutsätter att de vet att de två Iranska fartygen är helt ofarliga – vilket de säkert är, den här gången. Iranierna vill troligtvis testa ”systemet” och se vad reaktionerna blir. Helt klart intressant att följa, inte minst vilka hamnar som de två iranska fartygen passerar på väg mot sitt slutmål. /Maglite
Det kan kanske vara värt att komma ihåg att FN fortfarande har en sjögående styrka utanför Libanons kust, till hinder för vapensmuggling.
http://www.naharnet.com/domino/tn/NewsDesk.nsf/getstory?openform&35563103B24169D1C2257841004AA92A