Igår så kom beskedet att Försvarsmakten får beställa 60 JAS Gripen E. Ett välregisserat beslut skriver Skipper, och går igenom hur processen gått fram och tillbaka på ett intressant sätt. Jag har samma bild i mångt och mycket, men inte när det gäller resonemanget om ett bete om 50 flygplan.

Jag tror att jag var först ut i den offentliga debatten (Folk och Försvar) med den summan (efter 1 h 14 min 15 sek), och då var min ingång bara ett sätt att förhålla mig till intervallen som Försvarsmakten och regeringen satt upp. Regeringen levde under denna tid med en bild som var så låg som 40 stridsflygplan, vilket var en krånglig väg att rigga ett bete på 50 stridsflygplan. Det tog ju också över en månad efter debattartikeln i SvD, där satsningen presenterades innan antalet 50 Gripen började dyka upp efter seminariet.

En annan intressant vinkel som Skipper tar upp är huruvida regeringen avser att beslutet om anskaffning av luftvärnsrobotsystemet IRIS-T skulle vara det som framförts av Försvarsmakten som behov av ett kvalificerat luftvärn. Jag delar Skippers bedömning, ett kvalificerat luftvärnssystem som kan täcka luckor i luftförsvaret är långräckviddigt, och det är inte IRIS-T.

Det finns en annan aspekt kring denna diskussion som förtjänar att lyftas fram. Trots att processen började tidigt 2012, med inlämning av Försvarsmaktens budgetunderlag 29. februari, så dröjde det ända till den 8. november innan Försvarsmakten offentligt sa att 60 stridsflygplan behöver kompletteras med kvalificerat luftvärn. Läsarna får gärna hjälpa mig att hitta tidigare uppgifter om detta som jag kan ha missat i min research.

Varken i Försvarsmaktens nyheter i samband med budgetunderlaget eller i ÖB:s debattartikel på Newsmill den 15. mars nämns Luftvärnssystem. Inte heller förekommer detta när Försvarsmakten presenterade ungefär samma sak på Folk och Försvars seminarium den 26. sept, som jag refererade ovan.

Vad betyder då gårdagens besked? Beslutet är en handling som är baserat på en överenskommelse med socialdemokraterna och ligger därmed fast för framtiden. Det är svårt att veta hur regeringen avser att gå vidare i framtiden. Första alternativet är att det bara blir 60 stridsflygplan, och då är det framtida luftförsvaret relativt försvagat om vi jämför med 100 Gripen C/D idag.

Ett annat alternativ är att framtida regeringar lägger mindre tilläggsbeställningar (10-20 st), vilket blir något mer än dagens förmåga. Anledningen till att jag är lite försiktig med att växla ut skillnaderna i själva planens förmåga är bland annat att Sverige under samma tid med största säkerhet inte har blivit mindre. En tredje variant är att regeringar i framtiden anskaffar kvalificerade luftvärnssystem som komplement. Då skulle luftförsvaret till och med kunna bli starkare med kombinationen av stridsflygets flexibilitet och kraftsamlingsförmåga tillsammans med luftvärnets uthållighet. Fast då talar vi om räckvidder mellan 150 – 300 km för att det ska kunna ge effekt. Utöver detta måste man sedan relatera dessa varianter till omvärldens utveckling.

Jag står fast vid min analys från Folk och Försvar att 100 Gripen C/D mot en bedömd storlek på Rysslands stridsflyg när det beslutet togs är mer fördelaktigt än de nu beställda 60 planen i relation till den omreviderade bilden av det ryska stridsflygets framtid.

Beslutet har naturligtvis andra strategiska effekter som en referensbeställning innebär. Det betyder en skjuts för exportansträngningarna, och här har Gripen E och andra versioner en möjlighet att vinna kostnadsmedvetna kunder som sitter med åtstramade statsfinanser. Det är framförallt systemets i sammanhanget mycket låga kostnader för vidmakthållande i form av underhåll som är attraktivt. Potentiella kunder saknas inte när framförallt en av de största konkurrenterna, amerikanska JSF, har stora problem med kostnadsbilden. Från Indien kommer det nu också signaler att det indiska finansdepartementet överväger att skjuta upp eller stryka upphandlingen av 126 medeltunga stridsflygplan, där franska Rafale stod som segrare nyligen.

Det är sannerligen en föränderlig omvärld när det gäller stora affärer eller upprustningsplaner, och regeringen har nu skaffat landet en handlingsfrihet, om än i minsta laget och på några andra systems bekostnad.

(Rubriken försvann vid originalpubliceringen)

Se även Wiseman

Du vet väl om att du kan följa oss på Twitter @Forsvarsakerhet och på Facebook: Försvar och Säkerhet

Mer av samma författare