av Cindy Sturesson

En semestermorgon vaknar jag upp i Köpenhamn och hör ett ljud som jag yrvaket tolkar som Danmarks motsvarighet till ”Hesa Fredrik”, d v s viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Det var det inte, men det sätter igång mina tankar. Vet människor i allmänhet idag vad VMA betyder och innebär?

Hesa Fredrik ska varna oss om kriser eller fara, vilket kan handla om allt från akuta hotsituationer som krig, allvarliga bränder, gasutsläpp, akuta hot mot vattenförsörjningen med mera.

Instruktionen är att om man hör varningssignaler vid någon annan tidpunkt än de angivna (fyra ggr/år, den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december) ska man bege sig inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och lyssna på Sveriges Radio P4 för mer information. När faran är över ska signalen – faran över – sändas, d v s en 30 sekunder lång sammanhängande signal. När väl den signalen ljuder kan vi andas ut men hur hanterar vi informationen? Hur god är vår beredskap?

Bränder är t ex inte osannolika i sommartider av flera skäl och nyligen utbröt en brand i Fyndlagret på Åsbyvägen i Malung. VMA utfärdades förstås och branden var relativt snabbt under kontroll.

Jag är helt övertygad om att ”Hesa Fredrik” gör sitt jobb och att när något händer vet även de som eventuellt kan drabbas vad hans heshet handlar om. Trots det vill jag slå ett slag för mer information om ”Hesa Fredrik” och denna krönika är ett försök att göra det. Även om all information egentligen bara är några klick bort på mobilen.

Beredskapen finns men information och kommunikation är, helt enkelt, aldrig fel.

Eller är det så att mobilen med alla dess varningsfunktioner är framtidens lösning? Samtidigt kanske vi litar för mycket på den ständigt uppdaterade tekniken? Ja, i många sammanhang tror jag det. Och det funkar ju bra så länge det bara är att sätta laddaren i närmaste eluttag.