Den 15 december 2020 fattade riksdagen ett nytt försvarsbeslut, ”Totalförsvaret 2021-2025” (FöU4).

Mot bakgrund av det över tid försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde har riskdagen med bred enighet fattat beslut om att öka försvarsanslaget från ca 1,1% av BNP till ca 1,5% av BNP successivt till 2025. Både det militära och civila försvaret skall stärka sin  förmåga.

Artikeln avhandlar tänkbara principer avseendet civilbefolkningens skydd vid höjd beredskap.

Några grundvärden

Det civila försvaret anslagshöjdes 2021 med 1 miljard kronor och under kommande år ökar satsningen stegvis, totalt med 4,2 miljarder kronor fram till 2025.

Inför beslutet var försvarsberedningens bedömning att ”mycket av det som tidigare fanns inom det civila försvaret vad gäller skydd av befolkningen mot krigets verkningar till stora delar är avvecklat och att det därför finns ett behov av ett skydd som är anpassat till dagens förhållanden”. Därutöver ansåg försvarsberedningen att ”befintliga skyddsrum skall iståndsättas”. (Citat från sidan 138 i prop.2020/21:30.)

Regeringen delade försvarsberedningens bedömning och mot denna bakgrund  ansåg regeringen att det var av betydelse att slå fast en tydlig inriktning och närmare planering för en ändamålsenlig utveckling av framtidens skydd av civilbefolkningen vid höjd beredskap och då ytterst krig. Regeringen gav i maj 2021 i uppdrag till Britt Bohlin som särskild utredare att se över skyddet av civilbefolkningen.

Utredningen/Dir.2021:30 Civilbefolkningens skydd vid högre beredskap

I justitiedepartementets pressmeddelande från 6 maj 2021 framgår bl a följande rörande uppdraget;

  • Den särskilda utredaren ges i uppdrag att utreda hur det framtida fysiska skyddet av civilbefolkningen mot direkta konsekvenser av krigshandlingar på svenskt territorium bör vara utformat och uppdraget ska redovisas senast den 7 november 2022.
  • Utredningsuppdraget är ett viktigt led i arbetet med att långsiktigt säkerställa att Sverige har ett civilt försvar som på ett ändamålsenligt sätt skyddar civilbefolkningen, och att viktiga samhällsfunktioner fungerar och bidrar till Försvarsmaktens förmåga att möta ett väpnat angrepp.

Den särskilda utredaren ska bland annat:

  • analysera och ta ställning till vilken betydelse det nuvarande skyddsrumsbeståndet och andra befintliga skyddade utrymmen har som fysiskt skydd för civilbefolkningen mot direkta konsekvenser av krigshandlingar på svenskt territorium,
  • kartlägga och analysera ansvarsförhållanden och förmåga på lokal, regional och nationell nivå gällande planering och genomförande av utrymning och inkvartering vid höjd beredskap och ytterst krig,
  • analysera och lämna förslag till en stödorganisation som under ledning av en myndighet eller annat offentligt organ kan genomföra insatser exempelvis inför eller i samband med att skyddsrum används eller utrymning och inkvartering genomförs.

Hur bör ett relevant befolkningsskydd vara utformat?

Utgående från utredarens uppdrag finns flera grundvärden att beakta för att utforma ett relevant befolkningsskydd.

Artikeln gör inga anspråk på att vara heltäckande  utan syftet är att väcka tankar för fortsatt diskussion i frågan.

En logisk början är att försöka definiera vad som kan anses vara ett relevant ”fysiskt skydd” för civilbefolkningen. Därtill bör man koppla hotbild, tillgänglighet och några bärande principer för det som riksdagen uttrycker, d v s ”behov av ett skydd som är anpassat till dagens förhållanden”.

  • Hotbild. Riksdagen har genom totalförsvarsbeslutet fastställt att befolkningsskyddet måste dimensioneras för ”krigshandlingar på svenskt territorium”. Här krävs en nyanserad bild vad detta rimligtvis kan innebära. Skulle Sverige drabbas av ett krig så är det högst troligt att de mål som en motståndare vill bekämpa i första hand är militära (bl a luftvärn, flyg/marin baser, radarinstallationer och ledningsplatser) samt viktiga funktioner för samhället (bl a strömförsörjning, kommunikationer och knutpunkter för transporter).Det bedöms mindre troligt att medvetna bekämpningsinsatser skulle genomföras specifikt mot befolkningen. Detta mot bakgrund av precisionen hos moderna vapensystem samt att sådana handlingar förmodligen skulle motverka sitt syfte. Således är bilden av slaget om Storbritannien i början av andra världskriget då  tyska  bombanfall utfördes sannolikt irrelevant.
  • Innebörd av fysiskt skydd. Mot bakgrund av ovanstående är min bedömning att moderna skyddsrum behöver stå emot splitter från glas, betong m m. Således kan nya skyddsrum också byggas ovan jord. Dessutom är det av avgörande betydelse att moderna skyddsrum kan hantera olika former av kontaminerad /förorenad luft så att befolkningen kan få ren luft! Därutöver är värme och tillgång till vatten viktigt. I vårt moderna samhälle är det också av stor betydelse att befolkningen kan kommunicera bl a på social medier. Moderna skyddsrum bör också innehålla möjligheten att ladda mobiltelefoner/datorer i syfte att viktiga informationskällor ska kunna bidra till befolkningens motståndskraft.Beakta skydd i hela spektra fred-kris-krig. Skyddsrum behöver vara utformade för att ge skydd åt befolkningen vid alla former av kriser. Ett skyddsrum som klarar hoten i krig bör givetvis också kunna nyttjas vid andra kriser oavsett beredskapsnivå.

Om det exempelvis inträffar en olycka där en tankbil med farlig last havererar så bör befolkningen inom det område som drabbas snabbt kunna uppsöka skyddsrum för att få möjlighet till ren luft.

Om landet befinner sig i en gråzonssituation, d v s det pågår olika former av angrepp utan att krig definierats råda, kan det finnas behov av befolkningsskydd när värme, el och rent vatten saknas samt att luften kan vara kontaminerad.

Några bärande principer vid utveckling av ett relevant befolkningsskydd

Tillgänglighet, närhet och enkelhet; Skyddsrummen bör finnas där människor uppehåller sig exempelvis nära hemmet, nära arbetsplatsen (alternativt skola eller dagis) och i anslutning till transporterleder i befolkningscentra.

Multifunktionalitet; Givetvis bör man iståndsätta de skyddsrum som fortfarande finns kvar och som i grunden fyller sitt syfte. Dock bör man beakta de faktorer som berörts samt behovet av multifunktionalitet. Exempel på detta kan vara att parkeringsgarage i ett sjukhus är förberedd att snabbt göras om till skyddsrum för patienterna. Källarlokaler /förrådsutrymmen på äldreboenden är förberedda att kunna vara skyddsrum. Lämpliga utrymmen på arbetsplatsen definieras och förbereds.

Larmning; I modernt samhälle finns det goda möjligheter att snabbt nå befolkningen med information genom mobiltelefonsystemet. Detta tillsammans med traditionell larmning skapar förutsättning för snabbhet samt för undvikandet av missförstånd och osäkerhet.

Information och övning. När skyddsrumskonceptet inkluderande larmning är fastställt  behöver relevant information och instruktion spridas till hela befolkningen. Lokalt behövs någon gång årligen övningar genomföras så att människor hittar sitt skyddsrum på samma sätt som man genomför lokala övningar för att utrymma vid brand.

Jämförelse med andra länder

Det är viktigt med jämförande studier med andra länder rörande principer för befolkningsskyddet, effektivitet, kostnader m m, Här kan jämföras hur man avser utveckla befolkningsskyddet i övriga nordiska länder. Samtidigt bör vi också titta tillbaka på hur vi själva gjorde före 1990 talet och ta det bästa från dåvarande koncept och anpassa till aktuell och framtida samhällsplanering.

Israel är ett annat intressant land att studera. Utifrån den hotbild som finns, bl a avseende raketbeskjutningar där stridsdelen kan innehålla både sprängämnen och gas i olika former,  har ett heltäckande befolkningsskydd utvecklats. Det kan inte uteslutas att Israel idag är världsledande inom området befolkningsskydd.

I stort bygger det israeliska konceptet på bl a följande fundament;

  • Att snabbt få varning i det område där hotet uppstår via en speciell app i mobiltelefonsystemet. Därigenom kan livet pågå som vanligt i de områden som inte berörs.
  • Att inom en minut kunna komma till skyddsrummet. Det innebär att skyddsrum finns förberedda på samtliga arbetsplatser och i hemmen. Exempelvis så är byggkravet att det skall finnas skyddsrum i ett bostadskomplex och att det är ägaren och byggansvarig som ombesörjer detta.
  • I befolkningscentra är det förberett att tunnelbanesystem, parkeringsgarage m m snabbt kan nyttjas genom att stänga portar och snabbt dra igång luftreningssystemet.

Rekommendationer

  • Iståndsätt befintliga skyddsrum efter hand som det finns ekonomi.
  • Skyddsrum bör skydda mot splitter och måste medge ”ren luft” vid i alla typer av händelser.
  • Skyddsrum bör vara kollektiva skydd. Det är inte trovärdigt eller relevant att ånyo köpa in och lagra skyddsmasker i centrallager runt om i Sverige. Satsa pengarna på bra luftfiltersystem till de skyddsrum som iståndsätts.
  • Gör jämförande studier i övriga nordiska länder samt Israel.
  • Utveckla ett koncept som fungerar i olika händelseutvecklingar och utgå från några bärande principer såsom larmning, närhet till skyddsrummen och att enkelt och snabbt kunna komma i skydd.
Författaren är generalmajor och tidigare arméchef. Han är ledamot av KKrVA.

Mer av samma skribent