För första gången någonsin listas USA som ett hot av den danska underrättelsetjänsten.
Bara ett stenkast från Den Lille Havfrue ligger den danska underrättelsetjänstens högkvarter. De idylliskt rödmålade längorna för mer tankarna till någon dansk sagoberättelse än till spioner och krig. Men det är där, på Kastellet ett stenkast från Den Lille Havfrue, som den danska underrättelsetjänsten, Forsvarets Efterretningstjeneste (FE), har sitt högkvarter.
Och det är därifrån som den gångna veckans stora snackis och blodtryckshöjare levererades: ”Udsyn 2025”, den rätt intetsägande rubriken på årets trusselsvurdering där de aktuella hotbilderna mot Danmark och västvärlden analyseras av FE.
För efter att i åratal ha dissekerat hoten från Ryssland och Kina, och dessförinnan från den islamistiska terrorn – som ännu finns kvar på en lägre placering – dök i år ett helt nytt land upp på listan över hotbilder.
För första gången någonsin listas nämligen USA som ett hot mot Rigsfællesskabet av den danska underrättelsetjänsten.
Det är på en och samma gång historiskt, ofattbart och utomordentligt oroväckande. Alltså samma USA som varit Danmarks närmaste allierade alltsedan andra världskrigets slut, som Danmark lojalt och troget har följt i vått och torrt, inklusive ut i de amerikanska krig i Afghanistan och Irak efter 9/11 som ledde till att 43 danska soldater återvände tillbaka hem i flaggdraperade kistor.
Samma USA som varit obestridd ledare av NATO, där småstaten Danmark har varit något av en stormakt under de senaste trettio åren, med det avgörande stödet till de baltiska ländernas NATO-medlemskap som en klar höjdpunkt.
Eller rättare sagt: USA som Danmarks närmaste allierade fram tills Donald Trump återvände till Vita huset i januari och genast återupptog sin gamla kampanj för att överta Grönland från Danmark.
Fast denna gång är det inte längre tal om några försök att köpa den stora ön av danska staten. I dagens Vita hus utesluter man inte användandet av militära medel mot en gammal vän och allierad, om det skulle krävas för att ta kontroll över Grönland.
I Köpenhamn hade många annars så smått börjat andas ut. Det värsta verkade ju ha varit över med Trump och hans Grönlandsagenda. Den nye ambassadörens uttalanden har tolkats som rätt försonliga, och mycket tydde på att Trumps intresse flyttats från Grönland till Venezuela och hans eskalerande krig mot drogkartellerna.
I Trumpadministrationens nya Nationella Säkerhetsstrategi, som presenterades bara några dagar före ”Udsyn”, ägnas inte heller Grönland något större intresse.
Mer än indirekt, vill säga, för Grönland ingår ju geografiskt i den västra hemisfär där USA i den återuppståndna Monroedoktrinens anda inte accepterar inblandning av några utanförstående aktörer.
Danmark inkluderat, får man förmoda.
Om hotet från Ryssland bryr sig den amerikanska säkerhetsstrategin däremot betydligt mindre, och det är här det blir riktigt bekymmersamt för både Danmark och resten av Europa.
En grafik i FE’s rapport med en brant stigande kurva visar vad som kan hända om Ukraina antingen tvingas på en ”fred” på ryska villkor eller kriget utvecklas till en fastfrusen konflikt under 2026.
Då dröjer det bara 6 månader till dess att Ryssland kan utkämpa ett lokalt krig, ynka två år för ett regionalt krig – läs: här i vårt absoluta närområde – och fem år för ett storkrig. Angrepp som Europa förmodligen förväntas hantera på alldeles egen hand. Och som FE konstaterar kommer hotet inte längre enbart från öster.