En hyggligt objektiv rapport med bäring på svensk försvarspolitik landade igår. Det är ansedda IHS Jane’s som gått igenom driftkostnader för moderna stridsflygplan i väst, här omskrivet av Stratpost.com.
Resultatet är en triumf för Gripen. Genom att gå igenom kända affärer och olika fabriksuppgifter samt Jane’s egna bedömningar har olika flygplans kostnader per flygtimme räknats ut. Gripen (Bedömt version C/D) betingar en kostnad på 4700 USD per flygtimme jämfört med närmsta konkurrent F-16 med motor Block 40/50 som slutar på 7000 USD/timme.
Gripens europeiska konkurrenter Rafale och Eurofighter Typhoon ligger på 16500 resp. 18000 USD/flygtimme enligt analytikernas beräkningar. Driftmässigt är F-35 (Joint Strike Fighter) en rysare på 21000/31000 USD i timmen enligt Australiens flygvapen/US Navy projektioner.
Skillnaden blir enorm om en stat ska vidmakthålla luftstridskrafter i Sveriges omfattning. Om vi antar att 200 flygförare till 80 stridsflygplan ska ha 140 flygtimmar per år för att kunna utföra en typisk uppdragsprofil typ jakt, så skiljer det c:a 2,3 Mdr SEK årligen mellan Gripen och Rafale i driftkostnader (c:a 900 MSEK resp. 3200 MSEK).
För Norges del innebär detta en merkostnad om c:a 2500 MSEK varje år – 50 Mdr SEK på 20 år – om vi antar att det är 120 flygförare som ska träna med F-35 vid ett pris på 26000 USD/flygtimme jämfört med Gripen.
Nu är mer jämförbara E/F-version sannolikt något dyrare per flygtimme eftersom motorn hos de flesta köpare antagligen skulle vara kraftigare än i C/D-versionen. Jane’s har tagit fram en formel för att räkna ut bränsleförbrukningen som Stratpost visar för den som vill fördjupa sig.
Jane’s har också redovisat en viktning av olika poster för att räkna ut CPFH (Cost Per Flight Hour). I denna viktning utgör bränslet 20 – 25% av totala driftkostnaden medan systemunderhåll och reparationer står för 60 – 70%. Reservdelar och elektonik är resterande 10 – 15% av CPFH. Därför är Gripen E/F-versionen sannolikt bara marginellt
dyrare än C/D-versionen.
Detta är en rapport att ta till sig inför diskussionerna om olika alternativ inför en eventuell uppgradering av vårt stridsflyg. Till detta kommer att engångskostnaden för att byta logistiksystem vid val av ett utländskt flygplan, något som kan ha påverkat Norge marginellt till valet att stanna vid Lockheed.
Med IHS Jane’s rapport har vi fått en ledstång att hålla oss i under debatten som följer. Nu väntar vi bara på den säkerhetspolitiska analysen.
Du vet väl om att du kan följa oss på Twitter och på Facebook
wisemans strategiska realiteter 1,2,3 + dina två avsnitt av Hej matematik räcker ganska långt i en alternativ försvarsberedning.
Mycket bra grävt och pedagogisk framställt båda avsnitten.
Väl jobbat Johan!
mvh/jan-Olov
Tack för berömmet Jan-Olov!
Det är intressanta siffror. Det är inte så förvånande att man i Nederländerna nu börjar undersöka möjligheterna att lämna JSF-kontraktet. Dock är det svårt att förstå varför man i jämförelsen inte tagit hänsyn till siffror från motsvarande riksrevisionen i operatörsländerna.
För den största konkurrenten till JAS 39C, F-16, anger amerikanska riksrevisionen en kostnad på 22 500 $/h. F-35 anges till 35 200 $/h. Även amerikanska flygvapnet räknar med drygt 22 000$, vilket är en ökning med drygt 2 000 $ på två år. Det är svårt att tänka sig att andra operatörer av F-16 kommer ner mycket lägre än USA. Omöjligt är det inte, men sannolikt svårt. Det är viss skillnad mellan 7 000 och 22 000 $.
Samma för Eurofighter. Där redovisade brittiska riksrevisionen en kostnad på 90 000 £/h för 2010, vilket sedan sjönk till 75 000 £/h året efter. Både de amerikanska och brittiska siffrorna är väl sökbara på nätet.
Flygvapnet betalar i år drygt 40 000 kr/h JAS 39, vilket ändå är en ökning från tidigare år.
Som en parentes kan nämnas att detta ändå bara är ca hälften av vad statsflyget kostar per timme och där Regeringen i regleringsbrevet fastställt att Försvarsmakten ska fakturera en kostnad på drygt 10 000 kr (för några år sedan 14 000 kr). Visst är det kul att leka affär?
En dieselbil har som regel lägre kostnader än en bensindriven dito. Detta innebär inte att totalkostnaden är lägre för dieselbilen för normalbilisten. Utvecklingskostnaderna (allt som belastat Försvarsmakten inom detta område) för att ta fram 204 Gripen skall lämpligen slås ut på vårt reella behov 80 plan. Med ett utländskt alternativ kanske det hade funnits en andrahandsmarknad för de 124 plan som inte längre behövs.
Hej Matematik!
Intressant läsning, där det framkommer att den dyra biten i en flygtimme är flygunderhållet utan reservdelar,Man har nyligen ändrat utbildningen i försvarsmakten mot att utbilda tekniker mot en lägre nivå dvs a-mek utbildning (800 utbildningstimmar), istället som vi alltid har gjort att utbilda mot den högre nivån B1.dvs 2400 timmar. Därefter ska det då finnas möjlighet att återkomma till FMTS för att komplettera till B1 tekniker.
Jag tror att drift kostnaden är kopplad till kunskapen hos dom som opererar flygplanen på marken och att man genom att lägga kraven lägre på folket som löser dom tekniska problemen kommer att öka kostnaden per flygtimme. Ska vi kunna hålla kostnaderna nere på underhållet så är jag tämligen säker på att kunnig och väl utbildad markpersonal är en lösning på problemet för att hålla underhållskostnaderna nere. Man bör också lägga mer krut på att vidareutbilda och kompetenshöja markpersonalen.
Läraren
Driftskostnaden beror till stor del på hur lätt underhållet är. Det finns komponenter som på Gripen tar en halvtimme att byta ut, men på F-35 tar det två arbetsdagar eftersom hela motorn måste plockas ur m.m.
Vad det gäller bränsle så kör Gripen numera med vanlig civilt flygbränsle vilket minskar kostnaderna jämfört med det tidigare militära bränslet (enklare lagerhållning, logistik etc). Kostnaden per timme blir alltså något högre för Gripen om man kör med annat bränsle än det civila.