Av Johan Tunberger, ledamot avdelning VI
Det svenska militär-industriella komplexet är i full färd med att bädda för beslut om att starta utvecklingen av en Super-JAS — eller Gripen/NG (New Generation). En tänkbar affär med Brasilien är nyckelkomponenten i detta spel. I bakgrunden skymtar även Indien.
Super-JAS finns redan som en s k demonstrator som verkligen flyger. Huruvida det skall betecknas som ett nytt plan eller som en radikalt genomgripande modifiering kan diskuteras. I alla händelser är det frågan om ny radar, ny avionik, fler balklägen för vapen, 40 procent större interna bränsletankar m m. Detta även om utsidan är sig ganska lik.
Det finns problem om Super-JAS skall exporteras. I nuvarande version (JAS C/D) är radarn en svaghet, bl a på grund av planets litenhet som inte medger en stor, rörlig antenn. NG-versionen är tänkt att ha en radar med fast, elektroniskt styrd, antenn. Tänkbara leverantörer finns i USA och Frankrike. Dessa länder konkurrerar direkt med Gripen på exportmarknaden. Det är knappast förvånande att de inte vill göra det svenska planet mer konkurrenskraftigt genom att släppa spetsteknologi till SAAB.
Ett inte mindre problem är att köparländer rimligen tänker långsiktigt. Ett flygplansköp innebär att köparlandet binder upp sig för support ca 40 år framåt. Så länge lever ett stridsflygplanssystem, men det kräver kontinuerligt underhåll och kontinuerliga uppdateringar.
Hur ser potentiella köpare på Sverige i detta avseende? Landet har 9 miljoner innevånare, är visserligen rikt men med en stadigt krympande försvarsbudget och en försvarsmakt med permanenta, allt svårare strukturella problem. Vad innebär det exempelvis om det nya, anställda, personalförsörjningssystemet kommer att kosta 1 – 1,5 miljarder mer om året som FOI förutspått?
Vid ett möte i Kungl. Krigsvetenskapsakademien härförleden talade JAS-systemets projektledare Johan Lehander. Det var ett mycket intressant anförande. Bl a sa han att SAAB behöver en industriell partner – brasilianska Embraer som utvecklar och tillverkar ytterst kompetenta, ”mellanstora” passagerarplan — var en önskekandidat.
Inte mindre intressant var hans ståndpunkt att export kräver ett ”moder-” — d v s svenskt — flygvapen av en inte obetydlig storlek. Han mer än antydde att det svenska flygvapnet av idag är för litet.
Detta är intressant. I den svenska offerten till Norge ingick att det svenska flygvapnet skulle beställa ett tiotal plan i samma version som offererades Norge. Har Johan Lehander rätt, innebär det att det svenska flygvapnet borde ombeväpnas helt med Super-JAS — och helst växa — för att ha en chans att få Brasilienordern. Nu talar vi om pengar, stora pengar.
Vad händer om Brasilien inte blir av? Fortsätter projektet i alla fall i hopp om nya exportaffärer — ungefär som den spelberoende spelaren som satsar sin sista tusenlapp? Allan Widman har beräknat kostnaden till 40-50 miljarder. Johan Lehander sa att det ”låter högt”.
I alla händelser skulle det hjälpa om Sverige hade en seriös försvarspolitik.
I ett mer övergripande perspektiv är det intressant att notera att JAS-diskussionen ofta ensidigt koncentreras på själva ”hojen”, d v s flygplanet Det skall sägas att ”hojen” har många förtjänster, men viktigare är hela systemet.
Det är bara att konstatera JAS ätit ut flygvapnets operativa förmåga på ett anmärkningsvärt sätt. Än i denna dag hade vi kunnat köra med Viggen i JA- respektive AJS-version. Det hade gjort det möjligt att upprätthålla rimlig numerär, ett omfattande utspritt bassystem, ge våra flygförare nöjaktig flygtid och flygplanen tillräcklig beväpning. För att inte tala om nedmonteringen av STRIL-systemet som JAS och diverse teknologisvärmare framtvingat. Vi hade kunnat ha ett operativt starkare flygvapen än det vi har idag.
Det oupphörligt påbyggda JAS-systemet har inneburit att vi ständigt får re-integrera vapensystem, tidvis står utan stridsledningslänk etc etc. Allt för att vara perfekta i en ständigt undflyende framtid.
Ett exempel är den utveckling som pågår av en spaningskapsel till JAS. Tjeckien m fl köpte en från hyllan till sina JAS-plan. Den fungerar idag!
Försvarsmaktens materielplan är ägnad att vidmakthålla svensk försvarsmaterielutvecklingsförmåga inte försvarsförmåga av första ordningen.
Det är den svenska försvarsmaterielutvecklingsförmågan, som ger oss ”Big Dog Attitude” och en plats vid stridsflygplansupphandlingar runt omkring i världen tillsammans med säkerhetsrådets permanenta medlemmar.
Problemet är när det snarare är försvarsförmåga och ”Big Dog Bite” som efterfrågas av kunden.
Angående radarn så äger SAAB del i den SALEX-radar som man utvecklat tillsammans med Finmeccanica i Italien. Jag förstår inte varför det skulle kunna utgöra ett exporthinder.
J.K Nilsson
Ett par faktafel har smugit sig in i artikeln. USA och Frankrike är helt ute ur radaraffären. Se mitt inlägg:
http://chefsingenjoren.blogspot.com/2010/12/den-stora-syltburken.html
Dessutom har Tjeckien inte köpt någon spaningskapsel. Det har dock Sydafrika gjort.
http://www.gripen.com/en/MediaRelations/News/2010/Recce_Pod_Integration_programme_for_South_African_Gripen_at_full_speed.htm
Man får icke glömma att Det är hanterinegn av Gripen systemet som urholkat budgeten, inte systemet i sig. Viggen var otroligt bra, du har helt rätt där men en ersättare var nödvändig.
//Förste Sergeanten
Men är inte kärnpunkten i Tunbergers resonemang att vi måste avstå något istället? Om flyget vill ha Gripen NG får de väl lägga ned en flottilj. Problemet är väl att det inte räcker så det blir väl ett arméregemente också? F7 och P4 eller F7 och ny ubåt?
Mr Spock
Många faktafel. Som redan påpekat. Och Tjeckien har inte köpt en spaningskapsel. Sydafrika har köpt en enklare variant motsvarande Reccelite. Ungern har köpt LITENING precis som Sverige. Och sen så har vi köpt SPK 39.
Selex-radarn utvecklas med Selex i storbritannien som är gamla GEC MArconi som samarbetade med Ericsson på den nuvarande radarn. Selex har avtal i Brasilien om tekniköverföring skulle det ske en affär.
Viggarna var på avioniksidan helt ok men inte strukturellt och det är väldigt dyrt med två system samtidigt, speciellt ett äldre och ett nytt.
Gripen NG utvecklas redan av Saab så dom tar en stor del av utvecklingskostnaderna. Det gjorde IGJAS också när JAS 39 beställdes. Dom tog 50% av kostnaderna.
Vi går även ifrån amerikanska vapen och använder sameuropeiska IRIS-T och METEOR.
Det Widman säger är ej heller någon bra källa för vad som gäller angående pris och prestanda. Tycker det är störigt att så många okunniga håller på och uttalas sig om teknik och siffor. Håll er till kärnfrågan istället. Vad vill ni. Viggen finns inte längre. Vi har JAS 39. Deal with it.
Tunberger har rätt så tillvida att många av delprojekten allvarligt har urholkat ekonomin på ett mycket graverande sätt, men det rör inte bara JAS-systemet utan snarare hela Försvarsmakten. Spaningskapseln är ett stort sorgebarn som visar på vansinnet i att utveckla eget för att stödja industrin när det handlar om upphandling i en handfull exemplar. Allvarligar är GLC/NOC-härvan och den politisk obeslutsamhet och oförståndet vad det innebär att överge egna svenska system utan att kunna använda NATO:s motsvarigheter eftersom vi inte är medlemmar i organisationen. Där är det oerhört svårt att skylla detta på JAS eftersom det drivits av helt andra aktörer inom Försvarsmakten.
Beträffande förträffligheten hos JA och AJ är jag mycket skeptisk. Vapenlasten och prestanda imponerade inte hos dem och inte heller underhållskostnaderna. Att bassystemet lagts ner ska nog snaras tillskrivas det säkerhetspolitiska vakuum som rådit fram till Georgienkriget och i stor mån fortfarande råder.
Som vanligt uteblir den mest intressanta aspekten när debattörer kritiserar JAS – vad ska vi göra istället? Vad ersätter vi JAS med 2025 och vad kostar det i jämförelse med 30-50 mdr kr?
@Wiseman
Vad sägs om Gripen C/D istället?
Och kom inte dragande med ryssarna (PAK FA – SU 34 -Mistral) för i så fall hade vi haft kvalificerat luftvärn kring Stockholm, Göteborg, Karlskrona och Luleå-Boden liksom fler ubåtar. En profil med Gripen NG för Sverige stämmer inte med hur vi uppfattar det säkerhetspolitiska läget.
Tunberger har rätt med resonemanget i system. Gripen är en bra kärra – lite liten, men bra. Problemet är att vi inte har resurser ens för en medelambition.
Mr Spock
Jag tror att vi kan dra fördel av vår större svenska ärlighet överlag om man jämför med USA! Att inte vara så rigid i avtalet och tillåta brasilianarna att vara lite flexibla i många frågor över tiden skulle nog kunna göra underverk. Jag känner att många amerikanska företag, allt från antivirusleverantörer till industrileverantörer på senare år försöker lura till sig fördelar av sina kunder, rent ut sagt blåsa dem ibland. De är helt enkelt inte pålitliga längre. Detta känner säkerligen brasilianarna instinktivt.
Roger Klang
Viggen-nostalgi är visserligen trevligt men planet var alltför slitet och klent på sluttampen. Det var nödvändigt med en ersättare.
Gripen är ett utmärkt system som vi borde förvalta och förädla. Inget annat system ger oss lika många plan i luften för så liten peng.
Gripen är en flockjägare och vi behöver en stor numerär.
Mr Spock: Att våra kloka regeringar och visionerande generaler låtit vårt luftvärn totalt förfalla är en skandal.
Ja, den dimensionerande hotbilden kommer 2025 att vara Su-35 och PAK-FA/T-50. Gripen C/D står sig mycket slätt emot dessa utan de uppgraderingar som dragits upp för E/F: Ny radar, större vapenlast och räckvidd samt mer dragkraft, men även utökad självförsvarsförmåga.
Som vanligt går inte de säkerhetspolitiska bedömningarna hand i hand med de säkerhetspolitiska. Det förvånar nog ingen. Det var länge sedan så var fallet.
Mr Spock: Systemet måste såklart kunna möta och slå en angripare oavsätt vad han kommer med för plan. Gripen E/F behövs.
//Förste Sergeanten
Johan,
Jag har bara den synpunkten att min gissning låg på 30-50 Mdr, inte 40-50 Mdr.
För övrigt handlar det inte om prestanda hos enskilda plattformer utan huruvida Sverige även framgent ska ha en utvecklingsförmåga som ger förtroende tillräckligt åt världens minst leverantör av stridsflygplan.
Mvh
Allan Widman
Wiseman/1st Sergeant
Visst behöver vi Gripen NG om vi ska mäta oss med PAK FA 2025.
Men! 2025 har Ryssland S-500. Det betyder att vår OCA går bort över Kaliningrad och att vi får svårt att uppträda själva över SO Sverige. Då blir vi hänvisade till DCA istället utan kvalificerat luftvärn (Det faller bort för att finasiera Gripen NG). DCA utan luftvärn är ett felaktigt användande av luftstridskrafterna.
De resurser (minst 20 Mdkr) som Gripen NG kostar skulle jag hellre satsa på kval luftvärn, kryssningsrobotar och ubåtar med torpedminor om det är ryssarna vi är rädda för.
Mr Spock
Om vi ska försvara oss
Mr Spock: Är det alltså det klassiska att luftvärnssystemen och robotarna har gjort flygplanen överflödiga?
Men, fortfarande kan man från polskt territorium, såväl som Litauen bekämpa så gott som hela Kaliningrad med indirekt eld. Det är ordentlig SEAD. Jorden krökning gör också att utan att montera eldledningsradarn på ett kaknästorn kommer man inte att kunna verka från Kaliningrad mot luftmål under 6000 m.
C/D kommer inte att överleva i den miljön du beskriver. Däremot kommer E/F-uppgradering medföra förmåga att göra det. Det förtar inte att vi även behöver luftvärn, ubåtar och allt annat som vi aktivt försummat de senaste tio åren och som nu kommer kosta oss hundratals miljarder att återuppbygga, istället för bråkdelen i underhåll och ersättning. Det är dyrt att bygga nytt.
Wiseman
Du har rätt. Men! Jag befarar att du har fel!
I det lilla är E/F bättre än C/D. Men inte i det stora.
1. Från Kaliningrad kan man bekämpa polska, tyska och svenska baser med Iskanderrobotar. Wiktorin har redan skrivit om detta. För det var väl ryssarna vi talade om? Vem kommer att inleda en konflikt – de eller en krigstrött västvärld?
2. Du slänger i NATO i ekvationen. Ok. Det följer vår nya doktrin(?). Om NATO är med i ekvationen med exempelvis Tomahawk så har de ju F-35 också.
3. Vet inte riktigt vad du får siffran 6 km höjd från. Sist jag kollade sa bedömningarna att systemet tog flyg och ballistiska robotar (!) 2 km ut på 100 m höjd. Lägg till övriga luftvärnssystem som enligt reglementet skyddar dessa system. De har väldigt bra prestanda mot mål ned till 5 m.
Vi är överens om att vi saknar materiel. Mycket materiel. Jag anser dock att Gripen NG innebär ett för skevt försvar. That is my point.
Mr Spock
Man får nog i sammanhanget ställa sig några frågor kring systemens stabilitet samt kopplad taktik…
Är förbanden inkörda på de nya systemen? Dras de nya systemen med större brister?
Man blir ofta bättre på saker genom dyrköpt erfarenhet men då gäller att man faktiskt även visar att man tagit lärdom av historien!
Betänk vad NG-projektet har att åstadkomma och betänk hur lång tid det tagit i tidigare system att åstadkomma en stabil produkt. Det finns två avgörande faktorer med NG gentemot hoten och dessa är inte motor eller soppa som flitigt diskuteras. Hur lång tid har det tagit att få ordning på sådana system i tidigare versioner?
-Är det någon som tror att vi 2025 kommer att ha en NG enligt reklambroschyren?
Spock: Vi har alltid förlitat oss på NATO, officiellt eller inte. Det oklara är vad NATO anser om oss.
6 km höjd avser höjdtäckningen från Kaliningrad över södra Sverige. Med tanke på Jordens krökning behövs en mycket hög antenn i Kaliningrad för att kunna bekämpa mål på lägre höjder i södra Sverige. Att studsa radiovågor fungerar bättre för spaningsradar än eldledningsradar.
Iskander är en intressant spelpjäs vilken återigen visar på det fullständiga vansinnet att avveckla spridd basering för såväl Flygvapnet som Marinen och framförallt Luftvärnet.
Utan E/F-uppdatering är det inte mycket mening med att ha ett flygvapen på 2020-talet och bortöver. Då är det inte heller någon större mening att ha något svenskt försvar. Sådana är de tekniska realiteterna. Att gå djupare ner i detta är inte lämpligt i forum som dessa.
Anonym: Visst har du en poäng i detta, men mycket rör hur man skriver kontrakten. Att inte uppfylla kravspecen måste få konsekvenser.
Anonym, hur likt är 39C/D reklambroschyren som kom för snart tio år sedan? Jag skulle vilja piska beställaren att inte hålla på och fingra så mycket efter vad de politiska modenyckerna är för stunden. I långsiktiga materielprojekt är det en garanti för kaos och fördyringar.
J.K Nilsson
Redan för 10-15 år sedan framstod det för mig som amatör på området att Sverige har en för liten försvarsbudget för att kunna finansiera ständigt nya stridsflygplan. Rimligt är därför att skaffa sig en utländsk samarbetspartner. Brasilien är ett demokratiskt land med stabil ekonomisk utveckling. Landet kommer att ta allt större ansvar i världspolitiken. Varför helt enkelt inte låta Gripen bli ett brasiliansk-svenskt projekt, till namnet lika väl som till ekonomin? Visst är det fint med ett ”svenskt” flygplan som kan konkurrera med amerikanska flygplan, men hur mycket ska denna nationella stolthet få kosta?