Vi lever i en tid av säkerhetspolitiska spänningar och komplexa hotbilder. I detta osäkra landskap kan vår försvarsvilja sättas på prov. Vid ett angrepp kommer landet inte i första hand att försvaras av vapen, utan av det svenska folket. Folkets vilja att försvara sig och bidra till samhällets funktionalitet är det som utgör vår verkliga försvarsförmåga. Försvarsviljan är med andra ord avgörande för vår motståndskraft mot yttre hot, och det är därför viktigt att förstå dess grundläggande beståndsdelar.
För att förstå vad försvarsvilja innebär, måste vi först vara medvetna om att ordet kan betyda olika saker för olika personer. Många har försökt definiera försvarsvilja, men dessa försök har inte sällan resulterat i allmänna och abstrakta definitioner som varit svåra att förstå och tillämpa. Denna artikel syftar till att bryta ner försvarsviljan i konkreta beståndsdelar, för att göra ordet begripligt och förhoppningsvis användbart.
När vi ser närmare på försvarsviljan ser vi att den kan beskrivas som en samling attityder och övertygelser som avgör hur människor agerar i en krigssituation. Här är det viktigt att att skilja mellan kollektiv och individuell försvarsvilja, och samtidigt inse att detta inte är en enhetlig kraft som delas av alla. Försvarsvilja består snarare av en mångfald av individuella drivkrafter och övertygelser. Grunden för denna vilja ligger i det vi värdesätter mest i livet – vår familj, vårt samhälle och vår framtid.
Denna mångfald av drivkrafter visar att ett starkt försvar inte bara bygger på avancerade vapen, utan kanske främst på varje individs beslutsamhet att stå emot hot. I detta sammanhang är det centralt att varje person mellan 16 och 70 år fullgör sin totalförsvarsplikt och gör motstånd, oavsett omständigheterna. Den verkliga försvarsförmågan ligger således i folkets vilja att säkerställa att samhället fortsätter att fungera, även under de svåraste tider. Det är pliktkänsla och uthållighet som i slutändan avgör vår förmåga att möta och övervinna yttre hot.
Försvarsvilja är basen i vårt försvar och om denna sviktar riskerar hela försvarskonceptet att falla samman. Försvarsvilja är inte bara en abstrakt känsla, utan ett medvetet beslut att skydda vår självständighet, vår livsstil och våra nära och kära. Detta engagemang måste ständigt vårdas och stärkas, både i fredstid och under hot, så att vårt samhälle är förberett på att möta och övervinna alla utmaningar.
Men även den starkaste vilja kan utmanas i tider av krig. Krig förändrar nämligen allt, och det som tidigare fungerade på ett visst sätt gör det inte längre. Familjer splittras och människor tvingas lämna sina hem, samtidigt som oron för nära och kära ökar. Själva krigsutbrottet kommer att bli en chock, även om det föregåtts av ett krisläge. Hos många människor kan viljan till försvar stärkas genom angreppet, medan den hos andra kan komma att sjunka. I en sådan situation kan det dessutom vara svårt att få tillförlitlig information samtidigt som svenska militära motgångar eller fiendens hot om kärnvapen kan minska viljan till försvar.
För att vårda och stärka försvarsviljan krävs förståelse för vad som faktiskt driver den. Här kan vi dra lärdom från ett diskussionshäfte från Försvarsmakten (1983), som identifierar åtta grundläggande faktorer som försvarsviljan vilar på:
- Medvetenhet om att vi har något att försvara: vår självständighet och vårt samhälle med dess demokratiska fri- och rättigheter.
- Kännedom om vad kriget innebär, inklusive de påfrestningar som man själv eller ens anhöriga kan möta.
- Kunskap om konsekvenserna av att ge efter för en angripares krav, eller vad en ockupation av landet skulle innebära.
- Insikt om att det lönar sig att göra motstånd, och tilltro till Försvarsmaktens förmåga att möta ett angrepp, säkerställa samhällsviktig verksamhet och skydda civilbefolkningen.
- Förtroende för den politiska och militära ledningen, som måste uppfattas som kapabel och pålitlig i en krigssituation.
- Medvetenhet om psykologisk krigföring, det vill säga att förstå de metoder som fienden kan använda för att bryta ner oss mentalt.
- Tro på rättvisan i den egna saken, att känna att man kämpar för något rättfärdigt.
- God fysisk och psykisk kondition, vilket är grundläggande för att kunna uthärda krigets påfrestningar.
Denna konkretisering är viktig, inte bara för att förstå försvarsvilja teoretiskt, utan också för att kunna omsätta ordet i praktiken. Detta gäller inte minst vid mätning av försvarsvilja, där ett problem kan vara att undersöka reella beteenden utifrån något som ännu inte inträffat. Rättvisande svar förutsätter bland annat att den som svarar har viss kunskap om krigets konsekvenser samt förmågan att föreställa sig dessa i ett personligt och framtida sammanhang. Det är genom tydlighet och praktisk tillämpning som vi kan bygga ett motståndskraftigt samhälle, redo att försvara sig i alla lägen.
Klart står att försvarsvilja inte bara handlar om militär kraft, utan också om den inre styrkan och beslutsamheten hos varje individ att fortsätta kämpa. För att Sverige ska kunna motstå yttre hot kan det vara viktigt att skapa en gemensam förståelse genom vilken folket inser vad som står på spel och är beredda att göra vad som krävs för att försvara det. I ett oroligt omvärldsläge är det viktigare än någonsin att vi står enade kring en stark försvarsvilja. Det är denna vilja som i slutändan kommer att avgöra vår förmåga att försvara oss.
