Försvarsministern skrev igår ett inlägg på sin blogg med titeln: Tyskland har lämnat värnplikten. I denna går försvarsministern igenom siffror och utveckling i Tysklands omställning och jämför med Sverige.
Bland annat skriver statsrådet så här:
”De tyska soldaterna kommer i slutet av sin tjänstgöringsperiod att tjäna ca 11 000 kronor i månaden, skattefritt och med tillkommande förmåner. De svenska soldaterna har motsvarande värnpliktsförmåner i ersättning under de första tre månaderna och en ingångslön om ca 17 000 kronor i månaden, före skatt, och tillägg oräknade, när de anställts.”
Jag vet inte var försvarsministern får alla siffror ifrån och vem som förser honom med dessa. Om vi går in och tittar i tyska offentliga sektorns lönetabeller (Besoldungstabellen Berufsoldaten 2011) , så ser vi att en ogift soldat (klass A2) utan barn i slutet av sin tjänstgöringsperiod (sjunde året) har ~ 1671 € i månaden efter skatt. Detta motsvarar ~ 15300 SEK/mån efter skatt, och inte 11000 SEK/mån. En svensk soldat måste tjäna ~ 21900 SEK/mån för att få ut samma nettolön vid 30 % skatt. Till detta tillkommer för tyska soldater subventionerat boende på förläggningar (< 1000 SEK/mån i hyresutgift) och subventionerad mat som svenska soldater och sjömän inte får. Tyska soldater får ersättning för övningar och utlandstjänst på motsvarande vår nivå.
Varför är detta viktigt? Jo, missnöje med lönen uppges vara en av de två största anledningarna till att soldaterna slutar i Tyskland. Den andra är missnöje med boendevillkoren. Det kan också vara skälet till att Bundeswehrs numera nedbantade rekryteringsmål inte uppfylls, utan en tillfällig extra förstärkning ur den sista värnpliktskullen. I Die Zeit får vi veta att målet från början var 15000, men detta har fått sänkas till 5000 av den nye försvarsministern. Tyvärr har man bara lyckats rekrytera 3419 st soldater.
Men det stannar inte där. Der Tagesspiegel rapporterade tidigare att av dessa 3419, så slutade 440 (13 %) inom en månad.
Försvarsministern talar hellre om ansökningssiffror:
”Frivillighet ses i Tyskland som nödvändigt för att klara försvarets rekryteringsbehov. I Tyskland har försvaret hittills haft ca tre sökande per plats på den nya frivilliga utbildningen, vilket ses som en framgång. I Sverige har försvaret hittills haft 22 000 ansökningar till 2 400 platser på den frivilliga grundutbildningen (GMU).”
Visst ger ett högt antal sökande per plats bättre urvalsmöjligheter, men det är som Wiseman brukar påpeka betydligt mer intressant med hur många som anställs och stannar kvar.
Försvarsministern skriver vidare:
”Den svenska försvarsreformen följer utvecklingen i länderna i EU och i Nato. Den svenska försvarsdebatten bör ta in utvecklingen i andra länder.”
Jag gör härmed det. Den tyska utvecklingen är oroande. Trots bättre ekonomiska villkor har de problem med att nå redan nedskalade mål. För en månad sedan gick förrförre försvarsministern Frans Josef Jung (CDU) ut i Die Zeit och kritiserade bytet av personalförsörjningssystem.
Debatten i frågan om personalförsörjningen är den enskilt viktigaste försvarsfrågan och kommer bland annat att avhandlas på ett extrainsatt möte i Försvarsutskottet. En högre grad av profession som innebär att allt mer komplicerade system kan användas optimalt kostar pengar. Statsrådet ska naturligtvis driva alla personalfrågor hårt, men vi börjar bli allt fler som känner oro för att det här har gått för snabbt och till en alldeles för billig peng.
Bra grävt!
Jag vet inte om Försvarsmakten centralt undersöker och protokollför skälen till varför kontinuerligt tjänstgörande soldater slutar hos oss i förtid. Det borde de i alla fall göra.
På mitt förband har redan en anmärkningsvärt stor mängd personal omsatts och nästan uteslutande kan det kopplas till lönen. Kostnaderna för nyutbildning och effektförlust är det ingen som tar i beaktande trots att den är betydande. Eftersom det belastar olika konton så är det inget som syns.
Tack. Jag blir glad då statsråd blir synade. Att statsråd för stå oemotsagda är i min värld ett hot mot demokratin. Vi kan alla välja att följa flocken – eller lyfta blicken och syna korten. Många väljer dock att tyst följa eftersom hotet om ”rysk (numera svensk politruk) deserteringsofficer” ju givet tar och följer upp kön.
/Kavallerist
Blev ett kort eget inlägg på temat.
@CS. Jag vet inte heller om FM gör det. Ngn annan som gör det?
@Wiseman. Tack, jag ska läsa strax.
Alla som slutar i FM skall ha ett avgångssamtal med sin närmaste chef (eller annan person om den som slutar väljer det) där orsaken till att vederbörande slutar kan graderas utifrån ett antal föreslagna områden t.ex arbetsmiljö. Dessa formulär som endast identifieras till förband och enhet skall sändas till HRC och vad som sen händer vet nog bara gudarna…..
F.d F-mek
Det är fortfarande så att Försvarsmakten lever på gamla värnpliktskullar.
Vårt statsråd behöver nog antingen hjälp med språket eller matematiken.
”Tyskland, som är tio gånger större än Sverige, skall i sitt nya försvar ha 170 000 anställda soldater samt 5 000 – 15 000 frivilligt tjänstgörande. Den svenska insatsorganisationen kommer att bestå av 50 000 soldater och sjömän. Liksom i Sverige kommer soldaterna att vara anställda, för att hålla en hög och jämn kvalitet.”
Tyskland har ca 357000 kvadratkilometer stort och har en kustlinje på 2400 kilometer. Sverige är ca 450 000 kvadratkilometer stort med en kustlinje på 3200 km
I min värld är Sverige ca 1,2 gånger så stort och har en kustlinje som är 1,3 gånger så lång. Enligt Tolgfors måttstock borde väl försvaret vara ca 220000 soldater…
Har ni glömt jobbskatteavdraget? Vid en lön på 21900 ger det en bruttolön på ca 16700, inte 15300 som ni skriver. En viss skillnad. En granskare skall också kunna granskas..
Intressant är onekligen också att ett land med 10 gånger så stor befolkning som Sverige har lyckats rekrytera ca 500 färre soldater(ca 3400 tyska, ca 3900 svenska). På hur lång tid nådde man upp till dessa 3400 soldater? För Sverige tog det ca ett år att komma upp i 3900..
/H
@H. Nej, jag glömde inte jobbskatteavdraget. Men jag var bekväm och angav 30 % skatt för att göra det hyggligt jämförbart, vilket ger 15300. Jag har svårt att tänka mig att den tyska offentliga tabellen har räknat in tyska avdrag.
Ska jämförelsen göras helt rättvis måste man nog justera efter snittlöner också – min bild är att tyska löner vanligen är högre än svenska för motsvarande yrken.
Det är generellt svårt att göra internationella jämförelser på ett bra sätt eftersom det är många variabler som måste in i jämförelsen, men enligt min uppfattning har Tolgfors rätt att utveckling mot professionalisering och stående anställda förband är något som pågår på många håll i vår närmaste omvärld.
Jag har personligen aldrig sett organisationsförändringar som genomförts utan omfattande kritik från de som berörs. Det skulle ha varit konstigt om så hade varit fallet i Tyskland.
Håller med dig om att personalfrågan är viktig, men allra viktigast är att få en balans mellan å ena sidan förväntningar på försvarsmaktens förmåga och å andra sidan kostnaderna för myndigheten. Från 1995 och framåt har stora resurser kastats in i en organisation som inte varit i närheten av att kunna svara upp mot de förväntningar som statsmakterna har ställt.
Jag är rädd för att även det problemet, med obalans mellan resursförbrukning och faktisk försvarsförmåga också är något som Sverige delar med många länder i vårt närområde. Och bakom detta ligger mycket mer än frågan om personalförsörjningen.
@Anonym. Ja, de tyska lönerna är generellt högre än de svenska. Jag kanske borde gjort en justering för det. Fast det kanske hade blivit för omständligt, eftersom faktorer som köpkraft också borde räknas in.
Försvarsministern har rätt i att omvärldsutvecklingen går mot ökad professionalisering, det är det inte någon som ifrågasätter. Personligen har jag inget emot professionella soldater per se. Jag uppfattar däremot att reformen är brådstörtad och underfinansierad. Jag delar din uppfattning om skevheterna som jag skrev två inlägg om för drygt tre veckor sedan. Läs gärna dessa.
Jag gillar dina inlägg om obalanserna – de är ett stort lyft för försvarsdebatten tycker jag!
Hur ser du på möjligheten att genom lagändring kunna avveckla obehövliga officerare till en låg kostnad?
/Anonym från nyss
@Anonym från nyss. Tack! Tänker du på att komma ned i ramen för officerare inför IO 2014? Jag tror hellre på ett avtal mellan arbetsmarknadernas parter, men det förutsätter en engångsinjektion med pengar för att köpa ut officerare med avgångsvederlag. Det skulle en lag också göra.
De som är onödiga inom IO2014-ramen är väl sannolikt inte särskilt produktiva idag heller?
Om man gör en dyr deal med facket så vinner FM inga resurser. Om jag förstår rätt har man redan misslyckats med detta en gång. Hade det varit försäkringskassan eller skatteverket så hade man bara (rätteligen) hävdat arbetsbrist och sagt upp folk. Resurser hade blivit tillgängliga redan nästa halvår.
Jag förstår inte varför det är så omöjligt att agera på det sättet inom just Försvarsmakten, alternativt om det nu inte går lagstiftningsvägen ge FM den möjligheten.
Som det är nu bränner FM miljardbelopp på någon sorts misslyckad AMS-åtgärd för en åldrnde officerskår. Enbart detta slöseri hindrar rimligen anställningen av tusen till tvåtusen soldater (med förbehåll för att jag kanske inte kan räkna). Är det i sådana fall rimligt?
/Anonym från nyss (igen)
Man ska nog inte ta herr Tolgfors jämförande”siffror” på så stort allvar. Han har tidigare visat prov på en enastående kreativ matematisk förmåga.
Man ska också komma ihåg att målbild och utfall ofta blandas ihop av politiker.
Vad man däremot kan undra är vem eller vilka han vill försöka övertyga med sina spänstiga uträkningar och udda jämförelser?
Jag tycker det är dags att han börjar ta tag i alla dessa ”grundförutsättningar” som måste till för att reformen ens ska kunna starta.
Utan det politiska stödet blir det ingen reform överhuvudtaget.
Det hjälper oss föga att andra gör eller har det si eller så. Vi måste ha förmågan att erkänna och se de egna problemen.
Teaterdirektören.
PS. Om man bara räknar in mälardalsområdet som försvarbart i den ”nya” försvarsmakten blir nog Tyskland tio gånger större!
@anonym från nyss (igen)
”Jag förstår inte varför det är så omöjligt att agera på det sättet inom just Försvarsmakten, alternativt om det nu inte går lagstiftningsvägen ge FM den möjligheten.”
Det är fullt möjligt att göra så, det gjorde man i samband med 2004.
Det som är omöjligt är att hävda arbetsbrist och samtidigt nyanställa. Är det arbetsbrist så att man måste säga upp folk behöver man knappast anställa folk…
Att göra det som jag tror att du vill, nämligen säga upp äldre officerare och samtidigt anställa nyutbildade, det går inte att göra med argumentet ”arbetsbrist”.
Tyskland är ju till folkmängden ca 10 gånger större än Sverige, men inte till storleken. Det var kanske det han menade, Försvarsministern…
@ Anonym från nyss:
Att säga upp övertalig personal har vi provat i samband med FB04 och det är något som vi förhoppningsvis aldrig provar igen. Det dröjde mer än 5 år innan vi återhämtade oss från det misstaget.
Att säga upp personal och hävda arbetsbrist är omöjligt att kombinera med nyrekrytering av soldater och unga officerare.
Till skillnad från FK eller Skatteverket har FM ett stort behov av ett kontinuerligt inflöde av personal i rätt ålderskategori.
Den enda rimliga lösning jag kan se är just en ”dyr deal” som dock inte behöver vara särskilt dyr i det långa loppet.
Det handlar om att skapa incitament för äldre officerare att frivilligt söka sig ett annat jobb. 55+, subventionerade studier, stöd att karriärväxla eller starta eget, det finns många alternativ.
Ekonomiskt innebär detta en belastning i det korta perspektivet – i längden är det den enda rimliga åtgärden för att vrida åldersstrukturen rätt, att ”bli av med” de äldre och samtidigt kunna rekrytera de yngre som är nödvändiga för en fungerande FM.
/ Commander
En annan väg att gå är att börja avskeda de som inte klarar, eller har utsikt att klara, kraven i sina befattningar. Fyskraven är det som är enklast att mäta och därmed skulle man kunna frigöra flera hundra eller kanske till och med tusentalet befattningar.
Det är riktigt fascinerande att läsa kommentarer ibland.
Chefsingenjören hade ett inlägg om de SF-soldater som avlidit i samband med operationen mot bin-Laden. Om jag inte missminner mig, så var medelåldern närmare 35 år på den listan. Och jag tror inte att det var de lägst betalda soldaterna som deltog.
I sig är inte en äldre officerskår något problem, så länge som de har uppgifter i systemet. Sen kan man alltid diskutera om det är OF eller OR nivå på befattningarna, men det är ett annat problem.
Jag tror att de flesta av oss officerare som är 40+ kan konstatera att man har fullt upp på jobbet och de facto inte hinner med alla uppgifter på grund av våra vakanser etc. Kort och gott, vi är inte tillräckligt många för alla de uppgifter som vi åläggs idag.
Och nu ska vi tala om var skon klämmer egentligen. FM borde kosta mer, men våra höga chefer vågar inte gå med det budskapet till politikerna. ÖB har ju ”signalerat” att IO14 måste ha mer resurser för vara i balans. Det han egentligen säger är att produktionsorganisationen som finns kvar inte kan krympas i den omfattningen som utlovats till politikerna.
Varför går inte det då? Jo, för idag finns det en brist på äldre och erfarna officerare i förbanden som kan verksamheten. Vi utbildar officerare som är akademiker, men som i praktiken inte kan förbandsverksamhet. De har läst böcker. Jänkare brukar kalla den typen av människor för armchair warriors med vissa antydningar om deras (o)duglighet.
Vi talar gärna om att krigsmaterielens komplexitet medför att med automatik så stiger kostnaderna för densamma. Men det vi inte talar om är att systemets komplexitet medför också att de bästa officerarna är de som varit med länge och kan komplexiteterna i systemet.
Jag är nog inte den enda som har upplevt att officerare som är 40 och t.o.m. 50+ är de som kan PRIO bäst. Jag har ännu inte träffat på någon som är 30- och som kan förklara PRIO. Eller för den delen arbetstidsplaneringens mysterier 🙂
Som jag har hävdat tidigare, FM borde kosta 2% av BNP (NATO). Då skulle vi ha en budget på 66MDR SEK. Problemet löst.
Men det är klart, staten går ju bara ca 100MDR plus per år…
Q.E.D
Statsmannen
Jag förstår inte att ni ens orkar bry er. Försvaret håller med god hjälp av generaler och politiker på att strypa sig självt på alla sätt.
Jag, 45 årig officer/ flygtekniker tänker nu lämna FM där vi i min kår har ett 40% vakansläge, vilket gör att läget för oss som blir kvar blir omöjligt. Ett råd till er andra: lämna skutan innan ni viker ner er.