I en tidigare artikel skrev jag om vad som kunde hända om Försvarsmakten användes vid exponentiella situationer och beredskapspolisen blev en outnyttjad resurs.
Om man tittar på Moderaterenas förslag om hur de tänkte i ”Så får vi ordning på Sverige – Utrikes och EU samt försvar och civil beredskap innan de fick regeringsmakten 2021”.
”Motion 2021/22:4039 av Ulf Kristersson m.fl. (M)
Konkreta verktyg mot hybridhoten
Samarbetet mellan polisen och Försvarsmakten behöver stärkas. Rikspolischefen kom i januari 2020 in med en hemställan till regeringen där Polismyndigheten vill kunna ta hjälp av Försvarsmakten vid extraordinära händelser. Tidigare har polisen bara kunnat begära hjälp av Försvarsmakten vid terrorattentat. Moderaterna stödjer detta och vill att lagstiftningen ska ändras för att medge ett bredare stöd till polisen än vad som är möjligt i dag.
Utöver att förbättra möjligheterna till stöd från Försvarsmakten vill Moderaterna även se att den särskilda beredskapspolisen återupprättas. Den särskilda beredskapspolisen som avvecklades 2012 var en mer spetsig del av den då existerande beredskapspolisen som skulle kunna agera mot sabotageförband på svensk mark. Det försämrade säkerhetsläget och ett ökat hybridhot gör det nödvändigt att återinrätta denna resurs.”
Redan här har beredskapspolisen, trots att de var på klara med vad den särskilda beredskapspolisen uppgifter var
”/../ – var en mer
spetsig del av den då existerande beredskapspolisen som skulle kunna agera mot sabotageförband på svensk mark. Det försämrade säkerhetsläget och ett ökat hybridhot gör det nödvändigt att återinrätta denna resurs.”
När rikspolisstyrelsen gjorde en framställan til dåvarande regeringen 2003 om behovet av en ny förordning skrev de bland annat.
”En sådan risk kan föreligga t ex När man på grund av säkerhetsläget i världen fruktar terroristattentat och det behövs personal för bevakning av sådana tänkbara angreppsmål som prioriterade skyddsobjekt (kärnkraftsverk, skolor, ambassader m m) som då måste hårdbevakas.”
Vem kan avgöra om terroristerna inte är från en främmande stat (Ryssland?) som förbereder för ett militärt angrepp? Steget in i en ”gråzon” och nästa steg ”skymningsläge).
Man spelar ett högt spel! Det finns med andra ord en rejäl risk att polisen står där och ser hur deras stöd från Försvarsmakten försvinner. Man hinner inte analysera vilka som är aktörer och vad syftet är när terroristattentaten sker runt om i landet. Kanske även mot Försvarsmaktens ansvarsområden?
Försvarsminister Pål Jonson säger i sitt anförande i Sälen den 8 januari 2024.
– Jag delar försvarsberedningens bedömning att Sverige befinner sig i allvarstider och att det är hög tid för kraftsamling för att skyndsamt bygga upp ett starkare totalförsvar. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Kriget kan komma – också till oss.
Vidare säger Försvarsministern
-I dessa allvarstider krävs det klarsynthet, handlingskraft och uthållighet.
Men när det gäller polisens förmåga inom det civila försvaret då blir det inte lika enkelt. Det måste utredas noggrant. Så noggrant att polisen och det civila försvaret inte får hjälp avseende ordning och säkerhet förrän någon gång efter 2030. Vi känner till hur svårt polismyndigheten har det idag. Underbemannade i den utsträckning att de behöver få mer hjälp av Försvarsmakten. Detta har polismyndigheten påtalat i samma stund som beredskapspolisen försvann 2012. Att den nya beredskapspolisen måste samöva med Försvarsmakten inför en mobilisering verkar ha glömts bort.
Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Kriget kan komma – också till oss.
Det tog 6 år att bygga upp den särskilda beredskapspolisen. Enligt förslaget från Försvarsberedningen rapport – Motståndskraft inriktning av totalförsvaret och utformning av det civila försvaret 2021. 2025, I inledningen skriver man.
Försvarsdepartementet ska redovisa i sin bedömning den säkerhetspolitiska utvecklingen och sammanhängande konsekvenser av svensk försvars- och säkerhetspolitik.
På sidan 63 / 64 skriver man:
– Ett väpnat angrepp kan föregås av att angriparen under kortare eller längre tid genomför aktiv, ofta subversiv, verksamhet utan att utlösa krig. Det sker genom att skapa en svårbedömd och svårhanterad gråzonsproblematik. Sådana aktiviteter måste dock vägas mot risken för svenska motåtgärder inklusive militära beredskapshöjningar.
Med anledning av vad som kan hända i en gråzonsproblematik skrev FOI en rapport med namnet – Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik (FOI Memo 6338).
För att fortsätta med Försvarsberedningens rapport. I stycket Ordning och säkerhet, skriver de.
Försvarsberedningen konstaterar att de lagar som regler dessa myndigheters roller, ansvar och uppgifter vid höjd beredskap och i krig fortfarande gäller och ska utgöra grunden för den fortsatta planeringen.
/…/ För att skapa en gråzonsproblematik kan angriparen nyttja kriminell verksamhet, sabotage, skadegörelse eller medveten påverkan i syfte att uppnå politiska och militära målsättningar. Olika situationer och händelser som skapar en gråzonsproblematik måste kunna hanteras av rättsvårdande och brottsbekämpande myndigheter inom ramen för den fredstida regelverket för respektive verksamhetsområde.
Höjd beredskap och krig, men även gråzonsproblematik i fredstid, kommer att kräva omfattande polisresurser för bevakning av skyddsobjekt och annan samhällsviktig verksamhet.
Försvarsberedningen bedömer att de polisiära resurserna för en omfattande bevakning idag är begränsade. Av den anledningen måste polisen kunna förstärkas. (sidan 155).
Försvarsberedning föreslår att ett arbete bör påbörjas under innevarande försvarsbeslutsperiod och för att påbörja rekrytering. Målet bör vara att förstärkningsresursen vid utgången av 2021 omfattar cirka 1000 civilpliktiga. Vid utgången av 2025 bör polisens förstärkningsresurs uppgå till cirka 3000 civilpliktiga.
Trots alla varningssignaler så nonchalerade polisen behovet av en beredskapspolis. Man vill ha mer stöd av Försvarsmakten och krigsplacera ordningsvakter. Man började ”dutta” med olika resurser. Det finns även ideologiska inslag. Försvarsberedning överlämnade rapporten i december 2017 och det var till en socialdemokratisk ledd regering. Oppositionen var på hugget och kritiserade regeringens slöa hantering av beredskapspolisen. Gränsbevakningen mot Norge ökade kraven på ett återinförande. Efter valet 2022 kom en annan regering och allt svängde. Nu var det Försvarsmakten som gällde först. Polisen hade ju tjatat i 10 år om att de villa få mer stöd av Försvarsmakten. Men absolut inte någon beredskapspolis. Det fick ju inte använda våld och dessutom användes de inte så mycket!
Lek med tanken att utredningen om beredskapspolisen går efter Försvarsberedningens Motståndskraft – att den polisiära förstärkningsresursen skulle bestå av ca 3000 civilpliktiga. Alla förberedelser, utbildningsplatser, utbildningsmaterial, uniformer, beväpning etc. Vilka polisregioner ska man prioritera? Som sagt det tog 6 år att utbilda 1 500 särskilda beredskapspoliser.
Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Kriget kan komma – också till oss.
I dessa allvarstider krävs det klarsynthet, handlingskraft och uthållighet.
Sammantaget låter det lite motsägelsefullt.