Inget nytt under solen!
Att etablera ett logistik/underhållsregemente i norra Sverige är inget nytt. Beslut togs vid 1892 riksdag att 90 dagars utbildning av värnpliktiga skulle införas. I en bilaga till det försvarsbeslut som togs 1892 kan man läsa ”STAT för Norrlands trängbataljon att tillämpas i den mån nödiga medel dertill blifva tillgängliga”. Bataljonen skulle bestå av. 12 officerare. 21 underofficerare. 90 korpraler o värnpliktiga. 11 civila.
Etableringen av Norrlands Trängbataljon föregicks av en politisk debatt dock på en mera jordnära nivå, men även av ett strategiskt bedömande från Försvarsmaktens sida. Så inget nytt under solen om man jämför med den debatt som nu förs vad gäller etablering av nya regementen.
Den 6 december 1892 skriven en O Olsson till ”Herrar Stadsfullmäktige” i Östersund.
”Genom senaste riksdagsbeslut i härordningsfrågan kommer en trängbataljon att förläggas till Norrland, enligt Kungl. Proposition till Sollefteå. Alternativt har även nämnts Östersund, men säkert torde kunna antas, att då någon viss plats ej ännu är definitivt bestämd, är det därför av yttersta vikt att ingenting försummas, som kan bidra till att vederbörande vid sitt val föredraga Östersund”.
Den 20 februari 1893 har Sollefteå kommun erbjudit ”för bataljonens etablissement och övningsfält erforderligt jordområde, avröjt och försatt i brukbart skick”. Detta utan att närmare ange platsen.
Vid Sollefteå kommunstämma 1893 den 3 januari kan man läsa följande.
Man har haft ”spaning” på hur Östersund agerar och man är införstådd att fortfarande finns ett intresse från Östersund vad gäller Norrlands trängregemente. Man tar även hjälp av landshövdingen.
”- frågan, varav kommunens framtida utveckling och förkovran i väsentlig grad berodde, skulle vara att förvänta om länets vördade Hövding, herr Landshövdingen och kommendören Gustaf Ryding tilläte, att kommunen finge anförtro vården av denna sin livs fråga för att av hans mogna erfarenhet, inflytelserika ämbetsställning och av alla livligt och tacksamt erkända omvårdnad om länets intressen och förkovran bringas till en för kommunen gynnsam lösning”.
Den 13 december 1892 finns det ett yttrande angående en eventuell etablering i Östersund från Löjtnanten vid K. Fortifikationen G. Lundqvist. Yttrandet är ställt till Herrar Stadsfullmäktige i Östersund.
Inledningsvis skriver Lt. Lundqvist att någon plats för nämnde kår inte är beslutat av riksdagen. Men att det finns ett yttrande från generalstaben från den 25 juni 1892. Generalstaben skriver inledningsvis,
” Ehuru de militära synpunkterna icke ensamt kunna varda de bestämmande i frågan om val av orter, varest de nyuppsatta regementena och kårerna böra förläggas”.
Lt. Lundqvist nämner att Sollefteå har ett länslasarett som kan erbjuda utbildning för bataljonens sjukvårdsmanskap. Det är ur rent militäriska synpunkter viktigt och ger Sollefteå företräde. Fördelen för Östersund är att det finns en stor läkarkår som planeras utökas i närtid. Dessutom skall ett nytt länslasarett byggas. Det som nu finns är en äldre otidsenlig träbyggnad. Östersund är redan en garnisonsstad genom att A 4 (1893) finns i staden. Området som staden erbjuder består av lerskiffergrus, åt söder är marken torr och höglänt, mot norr myrlänt och glest bevuksen. Man trycker också på att kommunens offervillighet kommer att väsentligt inverka på avgörandet var den nyupprättade kåren kommer att förläggas.
Chefen Fortifikationen för följande resonemang. Att snabbt kunna mobilisera förbandet och sedan avtransporter det till krigsuppgiften är viktigt. Trängbataljonens har många hästar och ett stort antal fordon. Då är det viktigt att den järnväg (norra stambanan var klar till Boden 1894) som skall användas inte är upptagen av andra transporter. Om Norrlands trängbataljon skulle förläggas till Östersund skulle förbandet konkurrera med A 4, ett förband med många hästar och fordon, samt ett infanteriregemente. Vilket inte järnvägen från Östersund skulle klara av. Sjötransport via Härnösand skulle också kunna vara ett alternativ från Sollefteå.
”Med afseende å mobliseringen synes således Sollefteå obetingadt vara att föredraga framför Östersund”.
Norrlands trängbataljon uppsattes 1892 på Fredrikshovs slott i Stockholm. Den 10 februari 1894 beslutade Kunglig Maj:t att Norrlands trängbataljon skulle förläggas till Sollefteå. 1895 påbörjades bygget i Sollefteå och var i huvudsak klart hösten 1897.
—————————————————-
Varför behövs ett träng-/ logistikregemente i norr?
I dag är det helt nödvändigt att Sverige vid utbildning av underhålls/logistikförband anpassar sig till Natos logistikkoncept och de krav som ställs på svensk logistisk förmåga i detta sammanhang.
Natos inriktning och uppbyggnad av stridskrafter i norr visar på behovet av att utbilda logistikförband, som kan verka i norra delen av Skandinavien och Finland under arktiska förhållanden.
Logistik utgör stommen i all militär förmåga och är ett integrerat system av stödjande aktiviteter som omfattar försörjning, transporter och underhåll av utrustning samt personal och tjänster som stöder militära operationer.
Utan en kvalificerad utbildning av soldater och officerare som har kompetens för att verka i norr under arktiska förhållanden kommer vi inte att klara dessa åtaganden. Därför behövs ett utbildningsförband för utbildning av logistiksoldater och officerare i norra Sverige, som har de erfarenheter och kunnande som krävs för att klara de ställda kraven från Nato vad gäller understöd under svåra förhållanden, snö och kyla med allt vad det innebär.
Utbildningen av soldater inom ramen för hela logistikkonceptet ger också möjligheter på lite längre sikt att rekrytera taktiska officerare och specialistofficerare, som kommer från värnpliktsleden med genuin utbildning i arktisk miljö, vilka kan utveckla ett hållbart logistikstöd i den tuffa arktiska miljön där de skall verka.
Soldaterna måste bli vintersoldater, kunna hantera sina fordon, de förnödenheter de skall leverera och de måste ha förmåga att överleva i ett arktiskt klimat samt kunna förflytta sig i områden med begränsat vägnät i stark kyla med mycket snö. Erfarenheter från övningar under 1970 till 2000 talet visar tydligt att de förband som skall verka i norr måste ha sin bakgrund från utbildning i en arktisk miljö.
Varje år behöver logistikkedjan kunna övas från den bakre nivå fram till de stridande förbanden. Det innebär att förbandet varje utbildningsår bör utbilda inom funktionerna ledning, trafik, ammunition, förplägnad, drivmedel, reparation/bärgning samt sjukvård
Strategiskt/operativt hänsynstagande.
Min bedömning är att vad gäller etablering av ett utbildningsförbands behövs det inte något fördjupat bedömande utöver det som redan gjorts vad gäller nuvarande förbands gruppering.
Min uppfattning är att dagens logistikorganisation är underdimensionerad och inte helt förberedd att verka i ett arktiskt klimat utifrån NATO-uppdraget att kunna leda och understödja strid i norra Finland. Vi har en modern armé med välutbildade soldater och officerare med bra utrustning vad gäller vapen och fordon. Men är man förberedd att verka under arktiska förhållanden, förutom de förband som utbildas i Boden och Sollefteå/Östersund?
Vid stridskontakt kommer våra moderna vapen verka mot fienden. Sedan måste dessa vapen i form av robotar, granater och inte att förglömma drivmedel ersättas och skadade måste omhändertas och transporteras. Det är nu logistikorganisationen kommer in och då måste allt fungera från de bakre logistik/sjukvårdsförband fram till de förband som behöver denna uppfyllnad och stöd. Kan vi känna oss trygga att vi klarar det idag?
Vilka platser kan vara lämpliga för en etablering av ett Logistik/underhållsregemente i norr?
Regementet bör etableras på platser där det redan i dag finns militär verksamhet. Boden, Umeå, Sollefteå och Östersund är orter som har förutsättningar att etablera ett träng-/logistikregemente.
Civil infrastruktur, kommunikation i form av järnväg, landsvägar och flyg och möjlighet till samverkan med bakre underhållsförband har stor betydelse vid en etablering.
Närövningsområde och terräng anpassat för tunga transportförband samt klimat, som medger övningar så att förbandet kan förbereda sig inför krigsuppgiften i norr, måste också finnas.
Förutsättningar att rekrytera militär och civil personal till förbandet är avgörande för etableringen. Goda förutsättningar för medföljande familjer måste också finnas. Skola, vård och omsorg samt fritidsaktiviteter är av stor vikt när det gäller rekrytering av personal till förbandet.
Boden/Luleåområdet
Området Boden/Luleå med utbildning av mekaniserade förband, luftvärn, ingenjör och artilleri och med F 21 i Luleå är redan nu något ”överetablerat” vad gäller militära förband. Därför skulle det enligt min uppfattning bli svårt att rekrytera personal till ännu ett förband i området. Boden har många fördelar, närhet till område där förbandet förväntas användas i en krigssituation, bra civil infrastruktur med skola, vård och omsorg.
Området har också goda kommunikationsmöjligheter. Samverkans- och övningsmöjligheter med förbanden i Boden är en fördel. Boden har realistiska förhållanden utifrån förbandets målsättning.
Klimat med vinter och kyla och terräng i form av närövningsområde utgör gynnsamma förutsättningar för ett träng-/logistikförband med tunga fordon finns. Dock torde det finnas en viss konkurrenssituation vad gäller närövningsområdet mellan förbanden i Boden.
Umeå
Civil infrastruktur och kommunikation uppfyller de krav som kan ställas för en etablering av ett träng-/logistikregemente.
Totalförsvarets skyddscentrum finns i Umeå.
Förutsättningarna för samordning och samövning med förband som ska understödjas logistiskt är begränsade. Cirka 40 mil till närmast förband.
Ett mera kustnära klimat samt svårighet att hitta ett lämpligt övningsområde för ett träng-/logistikförband med tunga fordon begränsar möjligheten att etablera ett logistikregemente i Umeå.
Sollefteå
Här finns traditioner från Norrlands trängkår, men eftersom det har passerat 25 år sedan förbandet lades ner finns det ingen aktiv personal kvar och därmed inte heller kompetens inom logistikområdet.
Sollefteå bedöms inte heller klara en bemanning av ytterligare ett regemente nu när I 21 återetableras. Civil infrastruktur i form av sjukhuset håller på att nedmonteras. Staden erbjuder ej heller bra utvecklingsmöjligheter vad gäller arbete för medföljande till den militära personalen som erfordras. Kommunikationer i form av järnväg, flyg är inte bra. I dag saknas persontrafik på järnväg till Sollefteå.
Etablering av ett logistikförband ger möjligheter till samverkan och övningsmöjligheter med infanteriförband. Sollefteå uppfyller kravet på realistiska förhållanden utifrån målsättningen för dessa förband. Klimat med vinter och kyla och terräng i form av närövningsområde lämpligt för ett träng-/logistikförband med tunga fordon finns.
Östersund
Östersund är i ett mycket stort fokus hos Försvarsmakten just nu vad gäller logistikfunktionen och bedömningen är att det kommer att vara det under lång tid framöver, b la ut ifrån ett Nato- perspektiv. Dessutom vore det klokt att samordna olika kompetenser och resurser inom Försvarsmakten (ersättningsområdesgrupp). Pågående etablering av ett infanteriförband i Östersund bör kunna omprövas och ominriktas mot ett träng-/logistikregemente.
Rekryteringsmöjligheterna i Östersund är mycket goda för framtida logistikföreträdare och även utvecklingsmöjligheterna för medföljande inte att förglömma. Dessutom kan man också säkra personell logistikkompetens vid en Natoinsats med förstärkningar från Trondheimområdet som skall passera Jämtland/Östersundsområdet. Allt pekar också på att FMLOG kommer att etablera stora resurser i form av personal och materiel i området.
Bra infrastruktur och goda förutsättningar att rekrytera personal finns. Universitet, regionsjukhus och industrier finns i staden. Bra kommunikation med övriga delar av landet (flyg, järnväg, landsväg) och mot Norge (Trondheim) finns också.
Östersund uppfyller kravet på realistiska förhållanden utifrån målsättningen för dessa förband. Både klimatet med vinter och kyla och terräng i form av övningsområden, som passar för ett logistikförband. Det finns goda samverkans- och övningsmöjligheter med bakre underhållsförband.
16 mil till Sollefteå ger förutsättning för samövning med infanteriförband. För ett logistikförband är det inte negativt att det är ett avstånd mellan förbanden, eftersom det ger möjlighet att öva trafik- och transportledning.
Slutsats
Boden området och Östersund är lämpliga orter för etablering av ett träng-/logistikregemente. P g a den förbandstäthet som redan finns i Bodenområdet förordar jag Östersund som lämplig plats för ett träng-/logistikregemente utifrån ovan givna resonemang.
Ett beslut behöver tas i närtid om att etablera ett träng-/logistikregemente i norr. Att etablera ett nytt regemente tar tid. Tid är det minsta vi har utifrån rådande världsläge.
Författaren är överste och har bl a varit chef för Norrlands trängkår och Arméns tekniska skola.