Drönare, asymmetrin i vapenutvecklingen och försvarsinnovation
Den spektakulära ukrainska attacken den 1 juni mot fyra flygbaser i Ryssland var den disruptiva omslagspunkten för en ny militär era. Attacken har samma betydelse som kulsprutan som förändrade förutsättningarna för framgång i det första världskriget och den tyska ”Blitzkrieg”-taktiken, d v s kombinationen av stridsvagnar och samband, som slog genom under början av det andra världskriget.
Innovativ smart taktik baserad på drönare för 600 dollar styck förstörde överraskande minst 12, troligen 20 och maximalt 40 strategiska bombplan. Attacken koordinerades över sex tidszoner. Nästan alla bombplanen är oersättliga, då de inte tillverkas längre, Varje bombplan uppskattas – overifierat – ha kostat 100 miljoner dollar. Den direkta förlusten uppskattas till över 2 miljarder dollar.
Ingen plats är säker. Olenya flygplatsen ligger vid Murmansk 150 mil från Ukraina. Belaya-flygbasen ligger i Sibirien, över 400 mil från Ukraina. De indirekta kostnaderna framöver i form av krav på bevakning av ryska skyddsobjekt och inspektion av lastbilar är enorma och omöjliga att uppskatta samt även avseende tidsförluster i logistikkedjorna.
Ryssarna kommer att utföra liknande attacker i Ukraina eller tyvärr senare i NATO-länder. Vilken terroristorganisation som helst kan med finurlig planering, tillgång till Amazon och en 3 D skrivare slå ut ett oskyddat mål var som helst. Kostnaderna för att bygga upp ett skydd mot attackerna är tusen- eller miljonfalt högre än kostnaden för att genomföra en attack.
Ukrainarna har visat att de på kort tid kan skapa något billigt och effektivt som vi i Europa inte kunnat göra på flera decennier och i så fall sannolikt till en flerfaldigt högre kostnad.
Vi kan inte säga ”att vi såg det inte komma”. Under tre års tid har Ukraina, med drönare för 1 000 dollar styck, slagit ut det mesta, till och med ryssarnas mest avancerade stridsvagnar T-90MS. De beräknas kosta 2,5 till 3,5 miljoner dollar styck. Ukraina har under kriget slagit ut bortåt 10 000 nya och gamla stridsfordon med drönare. Värdet av de ryska förlusterna kan uppgå till mellan 1 och 5 miljarder dollar att ersätta, om det ens går.
Det ryska kryssen Moskva sänktes den 14 april 2022 i Svarta havet av två ukrainska R-360 Neptune robotar. Förlusten beräknades till 750 miljoner dollar. De ukrainska robotarna beräknas ha kostat 1,5 miljoner dollar styck. Nu tar Ukraina fram marina drönare som kostar 250 000 dollar styck. Resterna av den ryska flottan har jagats på flykten av Ukraina, som inte ens har någon flotta.
Det pågår ett snabbt paradigmskifte där datorer, Internet, AI, MML och autonomi i svärmar av moderna drönare omformulerar grundläggande begrepp om krigföring.
Fattigdom är uppfinningens moder. Om ukrainarna hade haft obegränsad tillgång till haubitsammunition och medeldistansrobotar så hade inte detta paradigmskifte skett så fort. Nu var de tvungna att vara innovativa genom att utnyttja och anpassa civil teknik. Det är kombinationen av flera nya tekniker och en ny innovativ användning, d v s taktik som skapat en ny era av militär krigföring. Det moderna kriget kräver inte längre mänsklig närvaro i alla farliga lägen. Vissa viktiga beslut kan framöver fattas av algoritmer. Attacker kan vara autonoma eller ledas av operatörer som befinner sig långt bort.
Disruptiva tekniker når en omslagspunkt när pris/prestanda-faktorn når en faktor 100.
Den västerländska vapenutvecklingen blir tvärtom dyrare och dyrare. Det traditionella synsättet belastas med mer och mer kostnadsdrivande funktionalitet till den blir ”dinosaurisk.” Den klassiska Jeepen togs fram på 75 dagar till en kostnad av 738 dollar 1940. Lösningen hann under 1990-talet bli 300 gånger dyrare. Efterföljaren ”Hummer” kostade 220 000 dollar. Dess pris/prestanda skiljde sig inte nämnvärt från de av talibanerna inköpta japanska Toyota Hi-Lux, som i nyskick kostade 500 000 t kronor eller mycket lägre som begagnade, vilka var fullt tillräckliga, eftersom de var så pålitliga och lätta att laga.
Det amerikanska F-35 Joint Strike Fighter jaktplanet kostar uppskattningsvis 70 miljoner dollar vardera. Sedan är underhållskostnaderna tyvärr lika höga som tillgängligheten är låg på grund av systemets komplexitet. Allt underhåll ligger i molnet (sedan är det tyvärr så att den som behärskar molnet behärskar även tillgängligheten).
Nästkommande F 37 NGAD ”Next Generation Air Dominance” beräknas kosta 300 miljoner dollar vardera. Programmet är budgeterat till 28 miljarder dollar 2025–2029.
Trump lanserade nyligen ’Golden Dome’-projekt som ska skydda USA från alla typer av robot-angrepp. Den beräknade kostnaden är 175 miljarder dollar, men systemet är värdelöst mot enkla drönarattacker (i ett land som har 37 triljoner i statsskuld)
Kriget i Ukraina visar vikten av att snabbt kunna anpassa sig, att agera och reagera på förändrade förhållanden med en agil, lärande och testande organisation som vågar.
I Ukraina decentraliserade Generalstaben mycket av innovationsansvaret till förbanden och knöt innovativa småföretag till förbanden som utvecklade lösningar efter kundens behov. Man utgick från civila tekniker och testade gemensamt fram nya militära lösningar. Förbättringar introduceras kontinuerligt. Anpassningar, felrättningar och mindre förbättringar sker på dagsbasis. Medel och motmedel utvecklas ständigt i ett hegelianskt synsätt baserat på tes, antites och syntes.
Sverige kan ”steal with pride” avseende militära inköp av viss civil teknik för att vinna tid och spara kostnader. Sverige är världens näst mest innovativa nation i världen och den mest innovativa nationen inom NATO. Vi har flera världsledande företag och är militärtekniskt erkänt duktiga inom flyg, ubåtar, stridsfordon och cyber. Vi har många bra medelstora företag och ett gott innovationsklimat. Vi är ett relativt litet land, med gemensam värdegrund där kontakter och samarbetsformer snabbt kan etableras.
Vi behöver och får nu en försvarsindustriell innovationsstrategi. Vi behöver bland annat skapa nya kontaktformer, reformera upphandlingsförhållandena och rasera fördyrande och försenande regler.
Försvarsministern och försvarsmyndigheterna har visat att det går. På mindre än ett år togs GNADD fram. Det är ett världsledande system av autonoma distribuerade drönare i svärm eller nätverk. (Namnet är en tornedalsk benämning på täta mängder av mycket små och aggressiva knott.) ”Alla var med” Alla arbetade parallellt som i ett sprinterlopp, och inte traditionellt sekventiellt, som i ett stafettlopp. Samtidigt som leverantören, en del av SAAB som heter SET, kodade lösningen så testade Armén införandet på I 13 i Falun. Besvärande regler och förordningar kringgicks. Nya användningsområden och taktik utvecklas parallellt i en rasande fart, tillsammans med motmedel mot elektronisk krigföring.
Nu, innan det är för sent, måste mycket förändras och införas på bredden genom att vi stimulerar innovationer och företagande baserad på civil teknik till militära lösningar.