De skjutningar och explosioner vi ser idag, är bara toppen av ett isberg. Bakom våldet pågår en dold maktkamp där kriminalitetens rötter sträcker sig djupt in i samhällsekonomin, maktstrukturer och säkerhet. Organiserad brottslighet kan ses som ett ekosystem där aktörer ständigt anpassar sig efter resurser, möjligheter och samhällsförändringar. För att bekämpa denna brottslighet krävs en förståelse av dess mekanismer och drivkrafter. Här presenteras därför min förståelse av det kriminella ekosystemet, och med följande ingående delar:
- aktörer
- drivkrafter
- platser
- resurser
- metoder
Aktörer
Här finns territoriella nätverk, familje- och släktbaserade grupper, motorcykelgäng och lösa sammanslutningar – samtliga multikriminella. Utöver dessa finns internationella nätverk samt professionella cybergrupperingar, varav flera har kopplingar till främmande makt. Dessutom finns aktörer som erbjuder ”Crime as a Service”, en affärsmodell där kriminella tjänster säljs, vilket gör avancerad brottslighet tillgänglig även för mindre resursstarka grupper.
De kriminella aktörerna utnyttjar barn för olika uppgifter och betraktar dem som en ”förbrukningsvara” som enkelt kan rekryteras genom lojalitet eller tvång. Vidare finns möjliggörare på olika nivåer – såsom advokater, mäklare, revisorer och läkare – medan insiders återfinns inom exempelvis banker, socialtjänst och rättsväsende. Lagliga företag används också som täckmantel, där målvakter i ledningen kan dölja illegala flöden
Drivkrafter
Den främsta drivkraften är ekonomisk vinning, vilket i praktiken handlar om att generera stora intäkter med minimal upptäcktsrisk. Den kriminella ekonomin har vuxit sig så stor att den numera utgör en parallell ekonomi, vars omsättning överstiger den svenska försvarsbudgeten. Så länge vinsterna överstiger riskerna på denna marknad, kommer de kriminella nätverken att fortsätta växa och anpassa sig till nya ekonomiska möjligheter.
Förutom ekonomiska motiv drivs kriminaliteten även av sociala och strukturella faktorer. Sociala faktorer som utanförskap och segregation kan spela en viktig roll i rekryteringen av bland annat unga. I områden där parallella samhällsstrukturer vuxit fram kan kriminalitet bli en väg till status och ekonomisk försörjning. Där riskerar brott bli en etablerad del av vardagen, vilket stärker de kriminella aktörernas makt och försvårar möjligheten att bryta utvecklingen.
Platser
Fysiska platser fungerar som arenor för såväl våld som resursflöden. Smuggelvägar och logistiska knutpunkter är viktiga för illegal handel, medan den lokala miljön spelar en central roll i narkotikadistribution. I bostadsområden händer det att kriminella begränsar rörelsefriheten genom ”portning”, där individer förbjuds att vistas på vissa platser vid bestämda tider. Sådan kontroll skapar en maktbalans där kriminella aktörer etablerar sig som informella makthavare, medan samhällets inflytande försvagas.
Den digitala miljön har på kort tid omformat spelplanen och blivit en central del av den kriminella infrastrukturen. Krypterade kommunikationstjänster används för att planera och genomföra brott, medan darknet och slutna chattforum möjliggör handel med illegala varor, rekrytering av nya medlemmar och annonsering av våldsuppdrag. Cyberbrottslighet är en integrerad del av denna utveckling och kan orsaka skada i både den digitala och fysiska världen.
Resurser
Resurser är viktiga för kriminella aktörers förmåga att expandera och befästa sin makt. Pengar är den mest centrala resursen, men även narkotika, vapen, explosiva ämnen och andra illegala varor fungerar som både handelsvaror och maktmedel. Kontroll över dessa tillgångar är sådant som avgör de kriminellas inflytande. Smuggelvägar, transportnätverk och andra logistiska strukturer möjliggör narkotikahandel, vapentransporter och människosmuggling.
Tekniska hjälpmedel spelar en allt större roll för kriminella aktörer. Artificiell intelligens, blockkedjeteknik och krypterade kommunikationsverktyg och används för att begå brott och undvika upptäckt. Skjutvapen, handgranater och sprängladdningar används för att utöva våld och skaffa territoriell kontroll. Samtidigt är mänskliga resurser viktiga, där både specialister och generalister rekryteras för att stärka aktörernas kapacitet och anpassningsförmåga.
Metoder
Kriminella aktörer använder en rad metoder för att utöka sin makt, maximera vinster och undvika lagföring. Dessa metoder utvecklas ständigt i takt med förändrade förutsättningar. Nedan följer några av de mest framträdande idag:
Våld och hot används för att markera revir, lösa konflikter och signalera styrka. Mord, bombdåd och utpressning fungerar som verktyg för att skrämma konkurrenter och skapa lojalitet. Genom strategiskt eller konfliktdrivet våld befäster kriminella sin kontroll och position i samhället.
Narkotikahandel och smuggling är bland de största inkomstkällorna. Droger, vapen och människor förs över gränser via logistiska nätverk. Korruption och infiltration möjliggör smuggling med höga vinster och låg risk, vilket gör verksamheten till en stabil ekonomisk bas.
Kriminell ekonomi omfattar bland annat penningtvätt, skuggbolag och assistansbedrägerier. Kriminella exploaterar sårbarheter i våra tillitsbaserade välfärdssystem för att tillskansa sig och tvätta pengar. Gränsen mellan lagligt och olagligt kapital suddas ut, till fördel för aktörerna.
Cyberkriminalitet är en lönsam verksamhet som bland annat omfattar nätfiske, identitetsstölder, ransomware-attacker och dataintrång. Stulna data kan användas för till exempel utpressning och olagliga transaktioner, samtidigt som nätet ger möjlighet att agera med låg upptäcktsrisk.
Strategiska gärningar som finkalibrig eld mot dörrar, bombdåd och brandattacker används som metoder för indrivning, bestraffning och varning. Sådana angrepp kan riktas mot till exempel företag eller privatpersoner i utpressningssyfte, och för att demonstrera makt eller skrämmas.
Påverkan på rättsväsendet kan ske genom trakasserier, hot, våld och infiltration. Advokater och myndighetspersoner kan rekryteras eller pressas att läcka information alternativt påverka rättsprocesser. Detta underminerar rättssystemet och ger kriminella aktörer handlingsutrymme.
Avslutning
Våldet i våra bostadsområden är bara en del av en större och mer komplex verklighet. Den organiserade brottsligheten är multikriminell, ekonomiskt driven samtidigt som den opererar både fysiskt och digitalt. Kriminella aktörer anpassar sig ständigt, och drar nytta av tekniska innovationer för att maximera vinster och undvika lagföring. Varje skjutning eller explosion är således en länk i en större kedja – allt ingående i det kriminella ekosystemet.
Klart står att kriminella aktörer använder en rad olika metoder för att befästa och expandera sitt inflytande. När en aktör försvagas eller elimineras, kliver en annan in och fyller tomrummet – vilket gör att maktdynamiker förändras hela tiden. Även tekniska framsteg förändrar dynamiken, eftersom innovativa verktyg öppnar för nya brottsliga möjligheter. Allt detta ställer mycket höga krav på hela samhällets förmåga att förebygga, förhindra, skydda och hantera.
För att lyckas bekämpa denna cancer i den tillitsbaserade samhällskroppen krävs mer än reaktiva åtgärder – vi måste sträva efter att ligga steget före. Genom att analysera kriminella aktörers anpassningsförmåga och förutse kommande trender kan vi utveckla strategier som slår mot kriminaliteten innan den växer sig starkare. I nästa artikel fördjupar vi oss i Den femte vågen av grov organiserad brottslighet – en utveckling där kriminalitet, teknik och illasinnade stater alltmer flätas samman och skapar nya, komplexa utmaningar.