Riksdagen förväntas fatta ett nytt försvarsbeslut i december innevarande år och då ge tydliga direktiv hur Försvarsmakten och andra totalförsvars myndigheter skall utvecklas i perioden 2025–2030.

Den 26 april presenterade en påtagligt enig försvarsberedning den inriktning som ligger till grund för kommande försvarsbeslut. Avseende Arméns fortsatta utveckling ger försvarsberedningen bl a inriktningen att fyra brigader skall utvecklas mot 2030, en bataljonsstridsgrupp på Gotland färdigställs samt ett nytt krigsförband ”Norrlandsinfanteri regemente”, innehållande tre bataljoner, skall utvecklas och vara operativt från 2032.

Mitt inlägg syftar till att inom ramen för Arméns fortsatta utveckling redovisa möjligheten att organisera en jägarbrigad som kan komplettera de två mekaniserade brigader, som skall ha ”hög tillgänglighet och beredskap”, vilket är ett av flera operativa krav som NATO ställer på Sverige utifrån NATO:s gemensamma operativa planering. Min bedömning att innebörden av ”hög tillgänglighet och beredskap” är att kunna genomföra strid tillsammans med andra länders stridskrafter i NATO:s NO flank samt utanför Sveriges gräns 10 dygn efter order i ”subarktisk miljö”.

Den mekaniserade brigad som i mitt resonemang blir kvar för NATO uppgiften i Finland är då I19 brigaden samt den jägarbrigad som artikeln beskriver.

I ÖB råd/underlag den 6 november 2023 redovisades att en jägarbataljon och två norrlandsjägarbataljoner skall vara operativa 2030 vilket då kan utgöra kärnan i en ny jägarbrigad.

Vad skulle en jägarbrigad åstadkomma inom ramen för försvar av NATO:s nordöstra flank i Finland?

NATO – medlemskapet har för svenskt vidkommande skapat nya möjligheter att nyttja hela det operativa djupet från gränsen mellan Finland och Ryssland. I stället för att gruppera jägarförband i Sverige och invänta en rysk aggression på svensk mark så kan striden planeras att genomföras tillsammans med andra NATO förband djupt inne i Finland. Detta ger god möjlighet att tidigt möta ett angrepp och nöta ner motståndarens anfallskraft och därigenom skapa förutsättning för motanfall.

Möjligheten att kunna genomföra uthållig strid under flera månader samt leda in och nyttja NATO:s samlade långräckviddiga vapensystem, såsom långräckviddigt raketartilleri typ HIMARS, kryssningsmissiler från flyg och marina enheter, precisionsstyrda bomber från flygstridskrafter, attackhelikoptersystem mm skulle utgöra nya möjligheter att leverera ökad eldkraft framför det egna förbandet, vilket jägarbataljonerna har organisation och processer för. De långräckviddiga systemen skulle ge förbandet en avsevärd eldkraft tillsammans med organisatoriskt ingående vapen och minsystem.

Vilka operativa fördelar kan erhållas genom att avlösa en av de två mekaniserade brigaderna med en jägarbrigad?

Genom att en av brigaderna från södra Sverige inte behöver omgrupperas genom hela landet och in i Finland, vilket i ostörd miljö bedöms ta 5-7 dygn, så kan storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö få en rörlig brigad vardera för att lösa uppgifter på det egna territoriet enligt artikel 3 i NATO stadgan samt dessutom skapas bättre förutsättningar för värdlandsstöd och NATO -förstärkningar via viktiga infallsportar såsom Göteborg och Malmö.

Det nya norrlandsinfanteriregementet, som försvarsberedningen redovisar, kan lämpligtvis få uppgifter i området Boden-Kiruna och skapa förutsättning att via Norge föra fram NATO-logistik och förbands förstärkningar till norra delen av Sverige och Finland.

Finns det några nackdelar med en jägarbrigad jämfört med den mekaniserade brigaden? Ja, den rörliga anfallskraften i en mekaniserad brigad som kraftsamlar i tid och rum skall aldrig underskattas.

Vilka taktiska fördelar kan en jägarbrigad ha jämfört med en mekaniserad brigad i subarktiska förhållanden?

Den subarktiska miljön kännetecknas, förutom av klimatet, av att infrastrukturen är begränsat utbyggd samt att avstånden är långa. Stora älvar, stora myrområden, djupa skogar samt fjäll- och bergsområden utgör topografisk karaktäristik.

  • En jägarbrigad skulle med de tre ingående jägarbataljonerna kunna uppträda inom ett stort område och därigenom vara mycket svårupptäckt m h t stridstekniskt uppträdande och minimal termisk strålning. Förbandets signaturanpassning är betydligt bättre än den mekaniserade brigadens.
  • Bättre motståndskraft mot elektronisk krigföring från motståndaren genom att jägarbataljoner behöver betydligt mindre stridsledning och samordning än vad som krävs inom ramen för mekaniserad brigads strid och därmed minskar risken för både störning och bekämpning.
  • Träningen av en mekaniserad brigad från södra Sverige i norrlandsmiljö jämfört med jägarförband, I 19 brigaden samt Norrlandsinfanteri regementet, som till stor del utbildas i den subarktiska miljön, skulle avsevärt underlättas både över tid och i samband med insats.
  • ”Översnökapacitet” finns organisatoriskt inbyggt i jägarbataljonerna vilket medför att behovet av vägar för logistik och sjuktransporter minimeras.
  • Uthållighet genom sitt taktiska uppträdande. Jägarbrigaden blir svårupptäckt och hotet att bekämpas av ryska drönare, artilleri, långräckviddiga vapen, minhotet och flygstridskrafter blir mindre.
  • Jag bedömer att behovet av logistik, exempelvis drivmedel och ammunition, är betydligt mindre krävande avseende försörjningen över tid av en jägarbrigad.
  • Sjukvårdskedjan har vid all krigsplanläggning i övre Norrland varit en akilleshäl och min bedömning är att denna utmaning är likartad i norra Finland. Sammantaget så bedöms belastningen på sjukvårdskedjan bli betydligt mindre på en jägarbrigad utifrån hur förbandet taktiskt uppträder samt att den organisatoriska personalvolymen i jägarbrigaden är ca 70 % lägre jämfört med den mekaniserade brigaden.

Erfarenheter från pågående krig mellan Ryssland och Ukraina

Sedan februari 2022 har det redovisats många erfarenheter i olika forum. Försvarsmakten (FM) har i en öppen handling redovisat en sammanställning, 2024-02-09/Swedish Armed Forces Lessons Learned Analysis from the war in Ukraine, som ger anledning till eftertanke både vad avser att vara beredd att snabbt kunna implementera viktiga lärdomar samtidigt som man skall vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser av pågående krig. Många av de slutsatser som redovisas talar för att en Jägarbrigad är lämpad för uppgiften i norra Finland.

Hur skulle en jägarbrigad kunna organiseras utifrån operativ effekt och kostnadseffektivitet?

Här redovisas inte hur en jägarbrigad bör organiseras i detalj. Istället framförs några principiella tankar.

  • Brigadledning kan baseras på att en av de existerande bataljonsstaberna vid norrlandsjägarbataljonen, som har organisatoriska ledningsresurser och processer, förstärks personellt så att ledning och samordning kan utövas därifrån. Det är en stor skillnad på lednings och samordningsbehoven vid en jägarbrigad, bestående av tre jägarbataljoner, jämfört med en mekaniserad brigad.
  • De tre ingående jägarbataljonerna är organiserade, utrustade och tränade för ett autonomt uppträdande. Därigenom finns det förutsättning att skapa ett ”jägarbrigadområde” och samordna de tre jägarbataljonerna med sina normalt tilldelade bataljonsområden. Några ytterligare understödsresurser såsom fältarbetsförband, logistikenheter eller artilleriförband bedöms inte organisatoriskt behöva ingå i jägarbrigaden vilket medför en liten och kostnadseffektiv organisation.

Personalförsörjningsbehovet är mindre i den här skisserade jägarbrigaden jämfört med en mekaniserad brigad (respektive jägarbataljon innehåller ca 600 soldater d v s ca 1800 soldater i denna jägarbrigad medan det är ca 5500 soldater i en mekaniserad brigad).

Ca 20 % är anställd personal (officerare, specialistofficerare och reservofficerare). Därutöver har respektive jägarbataljon ca 150 anställda soldater (GSS K).  Slutsatsen blir att till respektive jägarbataljon så är behovet av att kalla in pliktpersonal ca 300 soldater /bataljon. Denna mobiliseringsvolym om ca 900 soldater utav kategorin plikt till jägarbrigaden samt krav på vidmakthållande över tid är betydligt mindre komplicerad att hantera än att behöva mobilisera ca 4000 soldater i pliktkategorin till en mekaniserad brigad från södra Sverige.

Slutsatser

  • Erfarenheter från pågående krig mellan Ryssland och Ukraina talar för att en jägarbrigad skulle ha goda chanser att föra en uthållig strid med stöd av den långräckviddiga bekämpningsförmåga som finns i den västliga försvarsalliansen.
  • Nyttja det operativa djupet och gruppera svenska jägarförband i NATO:s NO flank djupt inne i Finland.
  • Personalförsörjningsbehovet betydligt mindre komplicerat till en jägarbrigad kontra en mekaniserad brigad.
  • Träningen av förbanden i subarktisk miljö underlättas eftersom både I 19 brigaden och de tre jägarbataljonerna i stor utsträckning genomför detta under sin ordinarie träning.
  • Operativa fördelar skapas på hemmaterritoriet eftersom en brigad från södra Sverige kan frigöras för NATO uppgiften i Finland och istället nyttjas vid någon av infallsportarna Göteborg eller Malmöregionen.
  • Minskar behovet av operativ förflyttning av en mekaniserad brigad från södra Sverige till norra Finland. En sådan förflyttning är komplicerad, särskilt i en störd miljö.
  • Jägarbrigaden har en mindre sårbarhet och bättre uthållighet än den mekaniserade brigaden.
  • Uppbyggnaden av de fyra brigaderna, vilka skall vara klara 2030, underlättas om endast den mekaniserade brigaden från I 19 samt en jägarbrigad öronmärks för NATO uppgiften i Finland.

Mot bakgrund av ovanstående resonemang och slutsatser kan följande rekommendationer för att vidareutveckla en Jägarbrigad Nord ges.

  1. Nyttja den möjlighet som finns i redan beslutad inriktning att utveckla tre jägarbataljoner som kan samordnas på ett effektivt sätt inom ramen för en jägarbrigad.
  2. Genomför en enkel organisation där endast kompletterande brigadledning resurs tillförs en av norrlandsjägarbataljonerna.
  3. Se över jägarbataljonernas organisation och processer för att interoperabelt kunna nyttja NATO:s förmåga till långräckviddig bekämpning.
  4. Samöva med andra NATO förband och nyttja det operativa djupet.

Bedömer att här presenterat koncept skapar en bättre förutsättning för att över tid kunna vidmakthålla förmågan att 10 dygn efter order i subarktisk terräng kunna genomföra ”väpnad strid mot en kvalificerad motståndare inom ramen för samarbete i Nato”.

Författaren är generalmajor och tidigare arméchef.