Wiseman, Skipper och jag har tidigare gjort granskningar av övningsverksamheten i de olika försvarsgrenarna.

Övningsverksamheten bygger krigföringsförmågan med ingående personal, materiel, reglementen och ledarskap bland annat. Därför tänkte jag att det skulle vara intressant att se hur Försvarsmaktens operativa förmåga har påverkats genom att gå igenom alla Försvarsmaktens årsredovisningar mellan 2001 till 2013. Från början tänkte jag att det skulle vara en enkel match att sammanställa, men det visade sig att jag glömt bort att försvar mot väpnat angrepp inte varit den genomgående formuleringen för huvuduppgiften.

Mellan åren 2001 – 2004 formulerades delförmågan: Försvara Sverige mot väpnat angrepp

För 2005 till 2009 valde jag: Förmåga att vid ett försämrat omvärldsläge kunna hantera händelseutveckling och hot som kan drabba Sverige samt kunna öka förmåga till internationella insatser. som den mest jämförbara delförmågan.

2010 till 2012 var formuleringen: Förmåga att kunna genomföra insatser som

2013 ändrades till: Förmåga att kunna genomföra nationella operationer

Så här ser sammanställningen ut:

2001

Försvarsmaktens förmåga att lösa uppgifter i nuvarande omvärldsläge inom ramen för väpnat angrepp bedöms sammantaget som
erforderlig. Vid ett försämrat omvärldsläge bedöms brister inom följande områden utgöra de största begränsningarna; ledning, långräckviddig precisionsbekämpning, underrättelseinhämtning, logistik och helikopterunderstöd.

Dessutom bedöms uthålligheten som begränsande vid operationer i mer än en riktning. Försvarsmaktens planering förutsätter att tillräcklig säkerhetspolitisk förvarning erhålls och att successiva anpassningsåtgärder vidtas när hot om väpnat angrepp tilltar. Nuvarande låga nivå på utbildnings- och övningsverksamhet begränsar på sikt möjligheterna att med angivna tidsförhållanden uppfylla krav enligt förbandsmålsättningar. Kompetensen, främst bland yngre befäl, att leda och utbilda i förband riskerar att urholkas. Denna kompetens är grunden för att genomföra väpnad strid oavsett inom vilken huvuduppgift det sker.

2002

Försvarsmaktens förmåga att lösa uppgifter i nuvarande omvärldsläge inom ramen för väpnat angrepp bedöms sammantaget som godtagbar. Vid ett försämrat omvärldsläge bedöms brister inom följande områden utgöra de största begränsningarna;
ledning, samövning i högre förband, långräckviddig precisionsbekämpning, underrättelseinhämtning, logistik och helikopterunderstöd. Dessutom bedöms uthålligheten som begränsande vid operationer i mer än en riktning.

2003

Försvarsmaktens förmåga att i nuvarande omvärldsläge försvara landet mot ett väpnat angrepp bedöms sammantaget som godtagbar. Vid ett försämrat omvärldsläge bedöms brister inom följande områden utgöra de största begränsningarna: ledning, underrättelseinhämtning, logistik och helikopterunderstöd. Dessutom bedöms uthålligheten som begränsande vid operationer i mer än en riktning.

2004

Försvarsmaktens planering förutsätter att säkerhetspolitisk förvarning erhålls och att erforderliga politiska beslut fattas i tid så att successiva anpassningsåtgärder hinner vidtas om och när hot om väpnat angrepp tilltar. Vår operativa förmåga är vidare beroende av att såväl personal som insatsförband kontinuerligt övas och utvecklas, samt att materieltillförsel och underhåll bedrivs i erforderlig omfattning och med tillräckligt god kvalitet.

Försvarsmaktens förmåga att i nuvarande omvärldsläge försvara landet mot ett väpnat angrepp bedöms sammantaget som godtagbar. Vid ett försämrat omvärldsläge bedöms brister inom följande områden utgöra de största begränsningarna: Ledning, underrättelseinhämtning och logistik. Dessutom bedöms uthålligheten som begränsande vid operationer i mer än en riktning.

2005

Försvarsmaktens operativa förmåga att vid ett försämrat omvärldsläge kunna hantera händelseutvecklingar och hot som kan drabba Sverige samt att kunna öka förmågan till internationella insatser, uppvisar några brister som nedsätter
handlingsfriheten och förmågan. Uppgifterna kan med vissa begränsningar i huvudsak lösas. De krav som ställs vid ett försämrat omvärldsläge innebär inte att ny förmåga behöver skapas, men däremot kan ett försämrat omvärlds
läge medföra att en större mängd resurser måste finnas användbara direkt. Här finns vissa brister.

2006

Försvarsmaktens förmåga att vid ett försämrat omvärldsläge kunna hantera händelseut-vecklingar och hot som kan drabba Sverige samt att kunna öka förmågan till internationella insatser, uppvisar, liksom föregående år, några brister som nedsätter handlingsfriheten och förmågan. De brister som har identifierats rör den materiella och personella
situationen hos vissa förband och funktioner, men också bristande planläggning och bristande tillgänglighet och prestanda i materielsystem. Värderingen visar dock att Försvarsmakten kan lösa de uppgifter som åligger organisationen även vid ett försämrat omvärldsläge, om än under begränsad tid och med vissa inskränkningar.

2007

Försvarsmaktens förmåga att vid ett försämrat omvärldsläge kunna hantera händelseutvecklingar och hot som kan drabba Sverige samt att kunna öka förmågan till internationella insatser, har förbättrats jämfört med 2005 och 2006. Det är till del en följd av en faktisk höjning av förmågan, men också av förändrade antaganden samt omformuleringar och omstruktureringar av regeringens krav på operativ delförmåga, som de uttrycks i regleringsbrevet.

Den höjning av förmågan som skett under 2007 avser framförallt en utvecklad förmåga avseende händelser som betingas av utsläpp av kemiska, biologiska, radiologiska ämnen samt av nedfall från nukleära insatser eller provsprängningar (CBRN). Förmågan att genomföra underrättelse- och säkerhetsoperationer har också förbättrats, främst genom fortsatt utveckling av specialförbanden. Det finns dock fortfarande vissa delar där värderingen visar att brister kvarstår. Det handlar liksom föregående år främst om det materiella och personella läget vid vissa förband och inom vissa funktioner, men också om bristande planläggning och bristande tillgänglighet och prestanda i vissa materielsystem

2008

Försvarsmaktens förmåga att vid ett försämrat omvärldsläge kunna hantera händelseutvecklingar och hot som kan drabba Sverige samt att kunna öka förmågan till internationella insatser kan upprätthållas över tiden, om än med i vissa delar begränsad förmåga. Det finns fortfarande delar där värderingen visar att brister kvarstår. Det handlar liksom föregående år främst om det materiella och personella läget vid vissa förband och inom vissa funktioner, men också om bristande planläggning och bristande tillgänglighet och prestanda i vissa materielsystem.

2009

Försvarsmaktens förmåga att vid ett försämrat omvärldsläge kunna hantera händelseutvecklingar och hot som kan drabba Sverige samt att kunna öka förmågan till internationella insatser kan upprätthållas över tiden, om än med i vissa delar begränsad förmåga. Främst rör bristerna det materiella och personella läget vid vissa förband och inom vissa funktioner, men
också bristande planläggning och bristande tillgänglighet samt prestanda i vissa materielsystem.

2010

Den genomförda värderingen visar att vissa begränsningar finns i förutsättningarna för Försvarsmakten att kunna möta olika former av händelseutvecklingar och hot som kan uppstå vid ett försämrat omvärldsläge. Främst rör bristerna det materiella och personella läget vid vissa förband och inom vissa funktioner, men också bristande planläggning och tillgänglighet samt prestanda i vissa materielsystem.

2011

Den genomförda värderingen visar att begränsningar finns i förutsättningarna för Försvarsmakten att kunna möta olika former av händelseutvecklingar och hot som kan uppstå vid ett försämrat omvärldsläge. Främst rör bristerna det materiella och personella läget vid vissa förband och inom vissa funktioner, men också bristande samövning, planläggning och tillgänglighet samt prestanda i vissa materielsystem.

2012

Genomförd värdering visar även att Försvarsmakten fortsatt har begränsningar i att kunna möta olika händelseutvecklingar och hot som kan uppstå främst vid ett snabbt försämrat omvärldsläge och högre konfliktnivåer.

2013

Försvarsmakten har begränsningar i att kunna möta olika händelseutvecklingar och hot som kan uppstå vid ett snabbt och allvarligt försämrat omvärldsläge. Brister finns främst inom förmågan att med en kraftsamlad insatsorganisation verka vid högre konfliktnivåer. Samtidigt har Försvarsmakten begränsningar i att kunna ta emot militärt stöd då erforderlig planering inte genomförts.

………………

Under de första åren hade vi alltså uttalade brister inom: ledning, (långräckviddig precisionsbekämpning), underrättelseinhämtning, logistik och (helikopterunderstöd).

Det förändrades sannolikt inte under åren 2005 till 2011 utan sammanfattades troligen i följande genomgående formulering: Främst rör bristerna det materiella och personella läget vid vissa förband och inom vissa funktioner, men också bristande samövning, planläggning och tillgänglighet samt prestanda i vissa materielsystem.

De senaste två åren har formuleringarna kortats av och lyder nu i huvudsak: Försvarsmakten har begränsningar i att kunna möta olika händelseutvecklingar och hot som kan uppstå vid ett snabbt och allvarligt försämrat omvärldsläge. Brister finns främst inom förmågan att med en kraftsamlad insatsorganisation verka vid högre konfliktnivåer.

Bristerna att genomföra gemensamma operationer kommer av just de först nämnda bristerna i de centrala stödfunktionerna ledning, underrättelser och logistik. Trots närmare 600 miljarder under tidsperioden har vi inte åtgärdat bristerna. Hårddraget är förändringarna i den operativa förmågan att den minskade organisationen har gett oss samma brister med lägre uthållighet i allt mindre områden.

Just de operativa stödfunktionerna är desamma som Europa uppvisat så stora brister i när det gäller Libyen och Mali. De europeiska krigsmakterna är helt enkelt inte expeditionära och inte heller vår egen, fast behovet numera finns för operationer inom det egna terrioriet som exempelvis Gotland eller Norrland.

………………..

Ställ detta i kontrast till utvecklingen i Ryssland, där försvarsministern Shoigu häromdagen rapporterade till president Putin efter beredskapskontrollen av det Centrala militärdistriktet att krigsmakten klarar av att mobilisera och igångsätta operativa transporter av 65 000 soldater på 72 h.

Det är naturligtvis ingen slump att denna övning hölls eftersom detta distrikt utgör en av Rysslands strategiska reserver. Dessutom ska vi lägga till att man igår drog igång den största luftförsvarsövningen på 25 år i nordvästra Ryssland med fem flygregementen och sju luftvärnsregementen. Den ryska krigsmakten är helt enkelt på tårna.

Till detta kommer utrikesminster Carl Bildts uttalande till svenska medier att ryska förband har intagit positioner kring Ukrainas gränser igen de senaste tio dygnen. USA:s befälhavare i Europa, tillika NATO:s befälhavare, general Breedlove talade tidigare om 28 ryska bataljoner.

Den ryske presidenten har av allt att döma i veckan hastigt besökt området sydost om Ukraina (för militär konferens?) och haft samling med landets hemkallade ambassadörer för att delge förändringar i rysk utrikespolitik med anledning av omvärldens (Västs) försökt att inringa Ryssland, heter det.

En stor beredskapsövning i MD C, en stor luftförsvarsövning i MD V och uppgifterna om den strategiska ledningens agerande tillsammans med kraftigt ökad närvaro invid Ukraina är en kraftig påtryckning för de förhandlingar som pågår mellan Ryssland, Ukraina, Tyskland och Frankrike. Men det innebär samtidigt att risken ånyo har höjts för öppen militär konflikt mellan Ryssland och Ukraina.

Vi skulle i så fall få en ny vända med nya förklaringar om hur vi tagit höjd för detta skeende samtidigt som samma tungor hävdar att ingen kunnat förutse det som hände på Krim. På samma sätt målas tillståndet i vår krigsmakt upp i bjärta färger på ett sätt som ingen verksam officer känner igen från de senaste årens övningar på låga nivåer.

För att citera svärtan hos Johny Cash:

”Mr Congressman, why can’t you understand”