När samhällen förändras, förändras också brottsligheten. Mot denna bakgrund menar professor Phil Williams vid University of Pittsburgh[1] att vi står inför en ny våg av organiserad brottslighet, där kriminella nätverk knyts allt närmare politik och geostrategiska intressen. Europol[2] bekräftar den bilden och konstaterar att dessa aktörer redan i dag utnyttjar legala strukturer, och i vissa fall även får stöd från främmande makt.
Inom en tioårsperiod kan den organiserade brottsligheten ha lämnat samhällets skuggor och i stället blivit en integrerad del av vårt politiska och ekonomiska system. Redan idag fyller kriminella de tomrum som uppstår när institutioner försvagas, vilket i sin tur bidrar till att underminera statens auktoritet. Professor Williams beskriver detta som början på Den femte vågen, en utveckling som både drivs och förstärks av fyra övergripande megatrender[3]:
1. Geopolitik och hybridkrig
Den tilltagande rivaliteten mellan stormakter förändrar förutsättningarna för organiserad brottsligheten i grunden. I en värld där spänningarna mellan stater ökar, används kriminella aktörer i allt högre grad som verktyg i hybridkrigföring – exempelvis för att destabilisera samhällen, angripa kritisk infrastruktur och manipulera finansiella system.
Detta mönster har redan börjat synas, och om utvecklingen fortsätter finns risk att vissa nätverk får ännu närmare kopplingar till statliga intressen – och därigenom kan agera med än högre grad av immunitet. Med global räckvidd, anonymitet och avancerad teknik kan de då utgöra allvarliga säkerhetshot mot både inhemska samhällsfunktioner och internationell stabilitet[4].
I ett framtida maktlandskap där antagonistiska stater skyddar och samarbetar med kriminella nätverk riskerar den internationella rättskipningen att försvagas. Grov organiserad brottslighet kan då bli ett centralt verktyg för regimers intressen – inte minst för att påverka, underminera och kontrollera. Detta är ett tänkbart scenario i en tid då allt fler stater övergår från avståndstagande till att istället strategiskt utnyttja den grova organiserade brottsligheten[5] [6].
2. Klimatförändringar och resurskonflikter
Klimatförändringar är ytterligare en megatrend som kan driva fram nya former av brottslighet. I takt med att tillgången till vatten, mat och energi blir allt mer osäker ökar möjligheterna för grovt kriminella att exploatera samhällen i kris. På flera platser runt om i världen kontrollerar kriminella nätverk redan i dag den illegala handeln med naturresurser samtidigt som de också tagit över distributionen av livsnödvändiga varor[7].
På längre sikt kan framtidens grovt kriminella skapa så kallade ekologiska skuggstater – parallella strukturer där kriminella grupper ingår ersätter staten och styr tillgången till grundläggande resurser. Risken är särskilt stor i områden där myndigheter saknar legitimitet eller förmåga, och där organiserad brottslighet snabbt kan fylla de tomrum som uppstår[8].
Samtidigt skapar klimatrelaterade förändringar nya brottskedjor, exempelvis inom avfallshantering, energiomställning och utsläppshandel. Redan i dag är dessa sektorer sårbara mål för exploatering, korruption och penningtvätt, där kriminella utnyttjar luckor i regelverk och kontrollsystem. I den femte vågen riskerar klimatförändringarna inte stanna vid att vara rena miljöutmaningar, utan också bli en lukrativ och prioriterad arena för den organiserade brottsligheten[9].
3. Teknikutveckling
En tredje megatrend är den snabba tekniska utvecklingen som lär fortsätta att omforma brottslighetens villkor i grunden. Kriminella nätverk har länge varit snabba med att anpassa sig till ny teknik, men enligt professor Williams står vi nu inför ett mer genomgripande skifte[10]. Artificiell intelligens, kvantdatorer, neuroteknologi och automatiserade system skapar nya möjligheter för brottsligheten.
Tekniken öppnar upp för ytterligare kriminell verksamhet på distans och med låg risk att spåras. AI-baserade system kan användas för avancerade cyberangrepp, manipulering av finansiella flöden och otillåten påverkan i realtid. Den digitala miljön ger nya nivåer av anonymitet, skalbarhet och flexibilitet, vilket försvårar rättsväsendets möjligheter till lagföring[11] [12].
Digitaliseringen förstärker också den kriminella ekonomins infrastruktur. Kryptovalutor, anonymitetstjänster och decentraliserade finanssystem möjliggör penningtvätt och gränsöverskridande kapitalöverföringar utan insyn. I den femte vågen växer marknaden för specialiserade brottstjänster (crime as a service) – där teknikkunniga blir externa leverantörer till organiserade nätverk. Det innebär att även mindre grupper kan agera globalt, med hög precision och stor slagkraft[13].
4. Försvagade institutioner
Den fjärde megatrenden handlar om att statens förmåga urholkas, vilket skapar ett växande utrymme för alternativa och parallella maktstrukturer. I den femte vågen blir grov organiserad brottslighet inte bara ett symtom på svaga stater, utan i vissa fall även ett alternativ till dem[14] [15]. Rollen förändras: från dold skuggaktör till politisk kraft med egen agenda.
Vad som händer är att kriminella kan fylla det tomrum som uppstår när staten förlorar kontroll över sitt våldsmonopol eller misslyckas med att tillhandahålla grundläggande välfärdstjänster och trygghet. I en sådan situation förskjuts lojaliteten från formella institutioner till de aktörer som faktiskt levererar – även om dessa verkar utanför lagen[16].
I framtiden riskerar liknande mönster växa fram även i dagens mer stabila demokratier. När tilliten till det offentliga sviktar på grund av ineffektivitet, korruption och orättvisa öppnas dörren för kriminella att erbjuda governance without government. Kriminalitet riskerar då inte bara att tolereras, utan att framstå som det bästa alternativet[17].
Implikationer för säkerhet och policy
Den femte vågen innebär att organiserad brottslighet måste ses som ett strategiskt stabilitetshot och inte enbart som ett kriminalpolitiskt problem[18] [19]. För Sverige och övriga EU krävs ett paradigmskifte: brottsligheten påverkar i detta läge inte bara rättsväsendet, utan även försvar, ekonomi, demokratiska institutioner och internationella relationer. Bättre samordning mellan polis, försvar, underrättelsetjänster och utrikespolitik blir en förutsättning för effektiv respons[20].
Här följer några möjliga konsekvenser som måste hanteras:
- Djupare infiltration av samhällsstrukturer – från näringsliv till politik.
- Ökad användning av kriminella aktörer i utländska påverkansoperationer.
- Försvagat internationellt rättssamarbete till följd av statligt skyddade aktörer.
- Nya former av teknikdriven brottslighet som kringgår traditionella motåtgärder.
- Skuggfinansiering av politiska rörelser och undergrävning av institutionell legitimitet.
Dessa utvecklingar kräver nya policyverktyg, en breddad säkerhetssyn och ett förstärkt fokus på resiliens – inte bara i brottsbekämpningen, utan i hela samhällets motståndskraft.
Avslutande reflektion
Professor Williams[21] påminner om att framtidens organiserade brottslighet inte bara handlar om det vi känner till, utan också om det vi ännu inte ser. Dessa så kallade unknown unknowns utgör blinda fläckar i ett snabbt föränderligt och svåröverblickat kriminellt ekosystem. Det rör sig om företeelser vi varken vet existerar eller vet att vi bör leta efter.
Nya tekniker som generativ AI, autonoma system och svårförståeliga algoritmer skapar helt nya förutsättningar för brottsligheten. Kriminella aktörer kan använda verktyg som utvecklas snabbare än lagstiftningen hinner reglera dem. Det möjliggör manipulation, påverkan och kontroll i en skala som är svår att förutse – särskilt i miljöer där rättsstaten redan är pressad.
För att möta denna utveckling krävs mer än de traditionella metoder vi ser idag. Det handlar om att kunna tänka bortom det förväntade, för att där identifiera svaga signaler, tolka mönster och agera innan hoten blir synliga. Den som inte anpassar sig i tid riskerar inte bara att hamna efter, utan att helt förlora kontrollen över spelplanen[22] [23].