Den ryska invasionen av Ukraina påbörjades den 24 februari 2022. Redan efter några dagars offensiv som inneburit stora förluster körde de ryska styrkorna fast. En blixtsnabb offensiv med Kiev som mål blev inte av och efter mer än en månads väntan i anslutning till Kievs förorter drogs de ryska styrkorna tillbaka till den ryska gränsen för att omgrupperas och insättas i östra Ukraina. Som möjliga orsaker till detta misslyckande uppges flertalet olika faktorer, sådana som: sårbara logistiska linjer, snabb framryckningshastighet och oförmåga att säkra flanker, de ryska förbandens beroende av vägnätet, dåligt väder och dåliga vägförhållanden, svag motivation och låg utbildningsnivå bland ryska militärer, kommandotaktikens negativa påverkan, det ryska flygvapnets underordnade roll m m. De mest grundläggande faktorer som ledde till den ryska offensivens misslyckande berodde på grov överskattning av den egna förmågan på den ryska sidan samt lika grov underskattning av ukrainarnas förmåga och viljan att bjuda på motstånd. Det sistnämnda visar på en grov nonchalans för en sådan underrättelsedisciplin som Social Intelligence (SOCINT) vid den ryska Generalstaben vilken i sin tur ledde till grova missuppfattningar kring dominerande stämningar och attityder i det ukrainska samhället. Det hårda motstånd som de ukrainska väpnande styrkorna bjöd blev en negativ överraskning för ryska trupper. Detsamma kan sägas om det ukrainska civila samhället – i stället för att välkomna ryska förband som befriare (som det var förväntat), saboterar den ukrainska civila befolkningen (åtminstone stora delar av den) dess framryckning och utövar ett omfattande stöd till de ukrainska väpnande styrkorna. Detta stöd, som till stor del går ut på införskaffande och överföring av underrättelser, bör också ses som en av de faktorer som ledde till det ryska blixtkrigets misslyckande och behöver av den anledningen studeras närmare. I framställningen nedan presenteras den ukrainska civilbefolkningens roll avseende underrättelseinhämtning översiktligt. Ingående studier av den och frågan om tillgodoseendet av underrättelsebehov på det moderna slagfältet samt utvärdering av dess effektivitet är ett framtidsprojekt som jag hoppas kunna återvända till inom den närmaste framtiden.
Plattformar och procedurer
Redan under den första dagen av kriget hade den ukrainska polisen och den ukrainska säkerhetstjänsten uppmärksammat flera fall på markering i form av kors (gröna, röda) samt i form av kors inringade i en cirkel (vita eller röda), vilka påträffats längs vägar. Dessa märken ansågs vara avsedda för att orientera de ryska militära kolonnerna under deras framryckning[1] (TZV 2022). Detta antagande blev starkare när den ukrainska polisen grep en ung kvinna som målade denna typ av märken på en väg i Kostopol den 25:e februari. Personen i fråga blev gripen på bar gärning och erkände att hon även tidigare hade markerat vägarna mot ersättning (dock framgår det inte från pressmeddelandet vem som varit beställaren) – (Украинская правда 2022).
Nästa dag, den 26:e februari, uppmanades invånarna i Kiev, Rovno och i Tjerkasy oblast att inspektera hustaken på sina flervåningshus och kontrollera om liknande märken påträffats där. Vid fynd av ett märke, skulle det enligt rekommendationen målas eller täckas över samt information om det påträffade märket meddelas till polisen (РБК-УКРАЇНИ 2022).
Förekomsten av den ovannämnda typen av märken samt förekomsten av de s k missilledningsfyrarna (vilka ansågs vara avsedda för att leda missiler och UAV:er fram till deras mål) vilka placerats vid objekten som hör till den kritiska infrastrukturen i icke ockuperade områden (Гринь 2022) vittnade om någon typ av pågående förberedelse på ett blivande slagfält. Naturligtvis förefaller det vara väsentligt att information gällande den här typen av fynd skulle komma polisen och militären tillhanda. Vid flera upprepade tillfällen uppmanades allmänheten att uppmärksamma förekomsten av märken och fyrar samt förstöra eventuella fynd och överlämna information om dem till den ukrainska ordningsmakten eller militären. För att centralisera och underlätta denna process samt systematisera den inkomna informationen skapades en applikation (@ukraine_avanger_bot.). För att bifoga information om de upphittade märkena skulle de fotograferas med hjälp av applikationen samt förses med en geotag. Informationen sammanställs därefter på en gemensam Google Maps karta (Экономическая правда 2022). Den ovannämnda boten är skapad av ukrainska myndigheter och används nu för rapportering av samtliga iakttagelser gällande de ryska truppernas aktiviteter i Ukraina.
En annan chat-bot skapades för samma ändamål av det ukrainska Ministeriet för digital transformation (Міністерство цифрової трансформації України). Botens namn är єВорог. Den kan hittas i Telegram samt kräver att underrättare skall legitimera sig via appen ”Дія”[2] (Трикиша 2022). Det uppmärksammas även en annan chat-bot som är skapad av den ukrainska säkerhetstjänsten СБУ – STOP Russian War, genom vilken det går att inte bara uppmärksamma var fiendens trupper befinner sig utan även ”ge ett tips om målet för en cyberattack mot ockupantens infrastruktur”[3] (ibid.).
Den ukrainska Generalstaben annonserade även andra kanaler för delgivning av underrättelser. I stället för att använda boten föreslog myndigheten att iakttagelser gällande ryska truppförflyttningar skulle befordras direkt till ukrainska militärer som befinner sig på plats eller till den lokala civila administrationen (Генеральний штаб ЗСУ 2022). Även polisen som kan nås via telefonnummer 102 och den ukrainska säkerhetstjänsten СБУ vars lokala avdelningar kan nås via olika telefonnumren, ansågs vara kapabla att mottaga och hantera underrättelser från civilbefolkningen (Ерохина 2022). Avslutningsvis föreslogs publicerandet offentligt av videofrekvenser med de ryska truppernas förflyttningar i olika sociala medier under hashtag #війна_проти_україни (ibid.).
För att optimera rapportering av iakttagelser publicerade den ukrainska försvarsmakten redan under de första dagarna av kriget ett flertal lathundar vilka underlättar för den civila befolkningen att känna igen de ryska militära fordonen genom dessas färg och markering.
Underrättelseinhämtning och överföring i praktiken
Det finns mängder med vittnesmål som berättar om den ukrainska befolkningens insatser avseende underrättelseinhämtning i ockuperade områden. Nedan ges exempel som belyser hur det kunde gå till samt vad denna typ av underrättelseöverföring kunde leda till. Jag finner det viktig att återge flera av dessa vittnesmål i deras helhet.
En civilperson som befunnit sig i Borodjanka under den ryska ockupationen berättar följande:
”En gång per dag gick vi till skogen för att sända till våra släktingar och vänner SMS med dagens datum, den aktuella tiden och texten ”vi lever”. Samtidigt sände vi [till ukrainska militärer] även information gällande de ryska truppernas förflyttning på vårt territorium. Efter några dagar började skjutandet i skogen. Sedan dess går vi till en åker för att få förbindelse [d v s för att kunna sända och ta emot meddelanden]. Vi kunde inte låta bli att göra detta eftersom det var en möjlighet för oss att känna oss som en del av landet och den civiliserade världen. Självklart raderade vi alla dessa meddelandet direkt efter att vi hade sänt dem. En gång, efter att [vi] hade sänt särskild viktig information om placering och antal [av den ryska militära] utrustningen [till de ukrainska] specialstyrkorna fick vi meddelande nästa dag om att allt är utplånad och ett kort ”tack”. Nästa dag, gick ryska soldater in i byn och in i våra hus. De letade aktivt efter f d militärer, ATO veteraner och de som översände information och var deras utrustning fanns. (…) Varje människa som kunde – översände informationen om utrustningen och personalen. Alla. Den som inte kunde – överlämnade informationen till den som kunde sända den vidare” (Meduza 2022a).
En annan civilperson som varit i Bucha under ockupationen berättar följande:
”Det var många som samarbetade [med den ryska armén] men det var fler som gjorde motstånd. Alla som stannade kvar under ockupationen hjälpte VSU [den ukrainska försvarsmakten] med det som de kunde. Allt som gick att se och översända – översändes” (Meduza 2022d).
Liknande vittnesmål från Borodjanka återberättas av Gettleman och Chubko (2002):
”The Russians took everyone’s phone. Or almost everyone’s. Ms. Hanitska said she hid her’s and used it to communicate secretly. She would peek out the window of the nurse’s office and spot Russian vehicles, she said, and then text the details to Ukrainian forces”.
Som man ser från exemplen ovan kände de ryska militärerna till den civila befolkningens roll i informationsinhämtningen och överföringen samt försökte eliminera denna. Katerina Ukrainceva som varit i Bucha berättar att de ryska militärerna gick igenom lägenhet efter lägenhet och letade efter mobiltelefoner. De beslagtagna mobiltelefonerna gicks igenom och deras samtalslistor, kontaktlistor samt inkommande meddelanden granskades[4] (Meduza 2022c).
En annan civilperson som varit i Bucha under ockupationen berättar:
”Fiendefordon körde in på vår gård. Den 5:e mars krossades rutorna, man bröt sig in och tog bort [våra] telefoner. Den 6:e hämtades pappa till förhör. [De ryska militärerna] hittade våra meddelanden och samtal till det territoriella försvaret. Dem kollar allt – inlägg, telegram-kanaler och om du skrivit något som de inte gillar då få du dö” (Meduza 2002e).
Mobiltelefonen som förvandlades till ett effektivt verktyg för underrättelseinhämtning och överföring började betraktas som ett attribut tillhörande fienden och detta smittade av sig på deras ägare. Katerina Ukrainceva berättar:
”Vi har haft en situation då en tjej gick ut på kvällen på den gemensamma balkongen för att röka med mobiltelefonen i handen. Vi körde bort henne då det fanns risk att hon skulle misstas [av ryska militärer] för eldledare och då skulle det inte finnas något kvar av [hela] huset” (Meduza 2022d).
Det påstås att civila kunde bli avrättade bara för att det påträffades mobiltelefoner hos dem. En av Buchaborna fick veta från sin makes grannar att under en pågående husrannsakan upptäckte ryska soldater en fungerande mobiltelefon hos honom. Grannar berättar att telefonen blev beslagtagen medan maken blev skjuten och begravdes på gården (Meduza 2022c).
Ett annat fall där mobiltelefonens upptäckt ledde till avrättning inträffade i Brovarskijområdet cirka 16 km österifrån Bogdanovka. En man som regelbundet pendlade mellan det ockuperade området och området där ukrainska militärer hade kontroll för att överföra underrättelser till de sistnämnda gällande ryska militära fordon, deras placering, deras geotags m m blev gripen, torterad och skjuten. Hans fru misstänker att anledningen till detta var hans mobiltelefon i vilken ryska militärer lyckades hitta alla underrättelser som han överlämnade till de ukrainska väpnande styrkorna (Meduza 2022b).
Slutsatser
Från framställningen ovan framgår klart att civilbefolkningen som befinner sig på ockuperade territorier kan spela en stor och viktig roll i informationsinhämtning och överföring till behöriga myndigheter. Utvecklingen av moderna kommunikationsmedel, mobiltelefoner med integrerade kameror samt enkla, robusta och användarvänliga appar resulterar i nästan obegränsad möjlighet att generera ett ständigt underrättelseflöde som kommer underrättelsetjänsterna tillgodo. Detta är möjligt efter uppfyllandet av två viktiga förutsättningar:
- den civila befolkningens lojalitet och höga motståndsvilja, samt
- välfungerande telefon- och internet-förbindelser som den angripna staten måste upprätthålla även på ockuperat territorium.
Samtidigt bör påpekas att det av civilbefolkningen genererade massflödet av underrättelser är behäftat med en viss problematik som underrättelsetjänster måste ta ställning till. Först och främst mångfalden av kommunikationsvägar (diverse chat-botar, telefonnumren till polisen, militära förband, säkerhetstjänsten, civila administrationen m m) kan ledda till fragmentering av de inkomna underrättelserna vilket kan ledda till att varje myndighet som äger en viss underrättelsekanal bara förfogar över vissa pusselbitar och kan inte se den fullständiga bilden. Med anledning av detta, för att förebygga utmaningar enligt ovan förefaller det vara viktig att hitta tekniska lösningar samt robusta procedurer som kan föra samman de inkomna underrättelserna.
Ett annat problem som det massiva underrättelseflöde, vilket genererats av civilbefolkningen, kan leda till är att motståndarens kan försöka att manipulera denna och genomföra desinformationsinsatser. Detta kan ske genom antingen massanvändning av beslagtagna mobiltelefoner med befintliga och etablerade kontakter med säkerhetstjänster (via direkta samtal eller via chat-botar) eller via användning av helt nya telefonnumren och konton skapade just i desinformationssyfte. Med anledning av detta bör vid användning av sådana massiva underrättelseflöden, procedurer kring bedömning av underrättelsens trovärdighet och tillförlitlighet vara en viktig del i bearbetningen, vilket kan vara väldigt svårt med tanke på de inkomna underrättelsernas volym.
Det måste även påpekas att användningen av civilbefolkningen för underrättelseinhämtning och överföring, då dessas handlingar sker på ett medvetet och aktivt sätt, kan leda till både omfattande och grymma repressalier gentemot de civila (vilket exemplen ovan vittnar om) samt till förändring av de inblandades folkrättsliga status.
Hur som helst, GADINT (från ”gadget intelligence” som den typen av underrättelseinhämtning vilken beskrivs i artikeln ovan skulle kunna kallas för) kan ses som ett bra komplement till redan existerande underrättelseaktörer. Dock kan den inte konkurrera ut eller ersätta de klassiska underrättelsedisciplinerna. Med anledning av detta förefaller det vara väldigt viktigt att kunna ta tillvara dessa erfarenheter och lärdomar gällande dess användning som kriget i Ukraina påvisar för omvärlden.
Avslutningsvis vill jag framföra min förhoppning att detta forskningsfält kommer att bli uppmärksammat inte bara av mig utan även av andra – forskare och yrkesmän som arbetar med underrättelseinhämtning och analys.
Författaren har en Master i Filosofi, huvudområde Ryska som fackspråk samt en Master i Filosofi, huvudområde Riskhantering jämte en Fil kand, huvudområde Rättsvetenskap. Han är verksam inom bevakningsbranschen och är Personalbefäl inom Hemvärnet.
Källor
Gettleman, J. & Chubko, O. (2022). ‘Thank You for Not Killing Us’. The New York Times. 2022-04-15 https://www.nytimes.com/2022/04/15/world/europe/ukraine-russia-occupation.html
Meduza (2022). Бородянка. Город, где ситуация, по-видимому, даже хуже, чем в Буче «Медуза» поговорила с местными жителями о том, как им удалось выжить под российской оккупацией 2022-04-06 htps://meduza.io/feature/2022/04/06/borodyanka-gorod-gde-situatsiya-po-vidimomu-dazhe-huzhe-chem-v-buche
Meduza (2022). «Думаешь, я этого хочу? Я больной. Я ненормальный» Российские солдаты насиловали женщин и убивали мужчин в мирном селе под Киевом. Расследование «Медузы» 2022-04-18 https://meduza.io/feature/2022/04/18/dumaesh-ya-etogo-hochu-ya-bolnoy-ya-nenormalnyy
Meduza (2022). Как убивали людей в Буче Подробная реконструкция событий. И разбор «версий» кремлевской пропаганды 2022-04-06 https://meduza.io/feature/2022/04/06/kak-ubivali-lyudey-v-buche
Meduza (2022). «Кто-то перед смертью ехал на велосипеде. Кто-то гулял парой» Буча. Депутат местного совета Катерина Украинцева — о том, как этот город жил под российской оккупацией 2022-04-03 https://meduza.io/feature/2022/04/03/kto-to-pered-smertyu-ehal-na-velosipede-kto-to-gulyal-paroy
Meduza (2022). «Я два раза вернулась с того света» Буча. Что рассказывают журналистам жители города 2022-04-03 https://meduza.io/feature/2022/04/03/ya-dva-raza-vernulas-s-togo-sveta
TZV (2022). Первые метки войны: будьте бдительны на дорогах https://tzv.news/sobytiya/glavnoe-segodnya/pervye-metki-vojny/
Генеральний штаб ЗСУ / General Staff of the Armed Forces of Ukraine (2022). https://uk-ua.facebook.com/GeneralStaff.ua/posts/258459159800503 2022-02-24
Гринь, А. (2022). Кроме меток, российские оккупанты оставляют маяки для наведения ракет и БПЛ в Краматорском районе. Новости Краматорска. 2022-02-27, 10:33 https://hi.dn.ua/novosti/novosti-kramatorska/krome-metok-rossijskie-okkupanty-ostavlyaet-mayaki-dlya-navedeniya-raket-i-bpl-v-kramatorskom-rajone
Ерохина, Т. (2022). Увидел технику оккупанта – не молчи: 4 способа сообщить о передвижении войск России. 2022-03-01 https://telegraf.com.ua/ukraina/2022-03-01/5697965-pobachiv-tekhniku-okupanta-ne-movchi-algoritm-diy
Кизилова, С. (2022). Как действовать, если видите оккупантов в городе – объяснение Теробороны. 2022-02-25 https://www.pravda.com.ua/rus/news/2022/02/25/7325730/
РБК-УКРАЇНИ (2022). Жителей многоэтажек призывают срочно проверить крыши на наличие меток 2022-02-25 18:19, https://www.rbc.ua/rus/news/zhiteley-kieva-cherkass-prizyvayut-srochno-1645805989.html
Трикиша, A. (2022). Помоги уничтожать оккупанта! Куда писать, если увидели вражескую технику 2022-03-15 https://tech.segodnya.ua/tech/pomogi-unichtozhat-okkupanta-kuda-pisat-esli-uvideli-vrazheskuyu-tehniku-1608925.html
Украинская правда (2022). В Костополе задержали рисовавшую метки девушку, а в Житомире – вероятных диверсантов 2022-02-25, 14:45 https://www.pravda.com.ua/rus/news/2022/02/25/7325781/
Экономическая правда (2022). Киберполиция создала бот для сообщений об обнаруженных метках, которые оккупанты оставляют на дорогах 2022_02-25 12:05 https://www.epravda.com.ua/rus/news/2022/02/25/682753/
