I tidigare inlägg har jag diskuterat jägarförbandens strid på djupet allmänhet. I detta inlägga kommer jag att presentera Arméns definition av strid på djupet beskriven i slutrapporten efter studien strid på djupet 2035. En studie som genomfördes mellan 2019 fram till slutet av 2021 och som beskriver hur Armén uppnår verkan på djupet i ett framtida 2035. Studien tar sin utgångspunkt i avsaknaden av ett sammanhållet koncept för Arméns strid på djupet inom ramen för den moderna krigföringen.[1]

Studien definierar djupet som: ”Djupet är motståndarens innevarande eller framtida möjliga operationsområden som kan påverka vårt valda operationsområde och som inte behärskas av egna manöverförband (brigader) eller direkt syftar till manöverförbandens strid” [2]

Studien illustrerar definitionen ovan med tre exempel:

Bild 1: Exempel utifrån definitionen där streckat område utgör djupet (Anna-Karin Wetzig, Försvarsmakten).[3]

Inom ramen för definitionen ovan har i studien ett koncept för Arméns strid på djupet tagits fram. Konceptet är avsett att utgöra en delmängd i Arméns framtida strid.[4]

Bild 2: Konceptet för Arméns strid på djupet (Anna-Karin Wetzig, Försvarsmakten).[5]

Studien beskriver att konceptet bygger på självständiga jägar- och underrättelseförband med förmåga att under lång tid och med okonventionella metoder lösa uppgifter i krävande miljöer över hela konfliktskalan. Dessa förband har förmåga att upptäcka, lokalisera och bekämpa högvärdiga mål. Bekämpningen sker dels som en del av Försvarsmaktens långräckviddiga bekämpningsförmåga, dels med lätta stridande jägarförband på djupet. Vidare medför förbandens höga tillgänglighet och lätta konfiguration en god operativ rörlighet till uppdragsområdet, vilket även kan ligga i närområdet utanför Sveriges gränser. En framgångsfaktor som studien beskriver är att tidigt påverka en motståndare med metoder som medför att uthålligt kunna påverka denne fortsatt över tid. Ledning av förbanden sker från eget område.[6]

Vidare beskriver studien att förbanden på djupet aktivt även kan bidra till ett fortsatt motstånd genom att organisera, utbilda och leda kvarlämnade samt splittrade förband inom eget uppdragsområde vilket då övergår till ett motståndsområde. Striden anpassas stridsekonomiskt för att kunna genomföras under lång tid (månader-år).[7]

Jag har i detta inlägg beskrivit slutsatserna ur slutrapporten efter studien strid på djupet 2035. Studien beskriver sammanfattningsvis självständiga jägar- och underrättelseförband, vilka leds från eget område, med förmåga att under lång tid och med okonventionella metoder upptäcka, lokalisera och bekämpa högvärdiga mål. Striden på djupet är viktig för att påverka motståndaren över hela ytan som en delmängd i Arméns hela strid. En motståndare ska inte känna sig trygg någonstans.

Författaren är överstelöjtnant vid Norrlands dragonregemente K 4.
Foto: Antonia Sehlstedt, Försvarsmakten.

[1] Försvarsmakten, FM2018-12174 Studien Strid på djupet 2035 MARK192006S, . s. 3–9.

[2] Försvarsmakten, FM2018-12174 Studien Strid på djupet 2035 MARK192006S, s. 8.

[3] Försvarsmakten, FM2018-12174 Studien Strid på djupet 2035 MARK192006S, s. 8.

[4] Försvarsmakten, FM2018-12174 Studien Strid på djupet 2035 MARK192006S, s. 3.

[5] Försvarsmakten, FM2018-12174 Studien Strid på djupet 2035 MARK192006S, s. 34.

[6] Försvarsmakten, FM2018-12174 Studien Strid på djupet 2035 MARK192006S, s. 34–39.

[7] Försvarsmakten, FM2018-12174 Studien Strid på djupet 2035 MARK192006S, s. 40–46.