Såväl Wiseman som Skipper har tagit upp Arméinspektör Berndt Grundeviks förändringsförslag avseende innehållet i arméns del av insatsorganisationen.

Förslaget, som ännu inte produktionsberäknas, är en spännande lösning. Genom att byta ut många stridsfordon 90 mot en del stridsvagn 122 i en del av bataljonerna frigörs resurser för att satsa på en lösning som åstadkommer en bättre helhet. Känslan när jag tittat på förslaget är att även produktionsberäkningen utfaller positivt.

Genom att ta bort ett mekaniserat skyttekompani med stridsfordon 90 i de mekaniserade bataljonerna och ersätta dessa med ett stridsvagnskompani (betydligt färre soldater), så kan de inköpta stridsvagn 122 utnyttjas bättre samtidigt som eldkraften och skyddet ökas. Denna manöver hade jag som exempel i mitt inträdesanförande. Genom detta förslag liksom delförslaget att bemanna reservkompaniet på Gotland, så ökar generalen Grundevik den markoperativa förmågan i ett slag.

Arméinspektören föreslår också ingrepp i de hårt kompromissade övriga manöverbataljonerna. Två bataljoner blir i praktiken tre när 72. mekbat föreslås bli en lätt mekaniserad bataljon med stridsfordon 90, samtidigt som den nu sammanslagna lätta infanteribataljonen blir Livbataljonen i Kungsängen och 31. lätta infanteribataljonen i Karlsborg. Den förra kraftigt personellt förstärkt, vilket innebär att huvudstaden får en riktig stadsskyttebataljon. 31. lätta infbat blir personellt svagare, men mer renodlad och ska också ges vissa underrättelseuppgifter.

Det stannar inte där, eftersom utrymmet räcker till att något personellt förstärka artilleri-, luftvärns- och ingenjörbataljonerna liksom tillförsel av broläggare för att öka de tyngre bataljonernas rörlighet. De fem mekaniserade bataljonerna föreslås också få en extra granatkastarpluton, vilket ökar bekämpningsförmågan och också anfallstempot.

Sammantaget är förslaget ett lyft för markstridskrafternas krigföringsförmåga. Det utgör en anpassning gentemot Försvarsmaktens Utvecklingsplan (FMUP) som förskjutit sig något mot det nationella territoriet. Några anonyma kommentarer på de andra bloggarna försöker förminska förslaget genom att hänvisa till arméns främste företrädare har mött befordringstaket, och därför tagit bladet från munnen. Som falsifiering kan den som vill här ta del av Berndt Grundeviks debattartikel från 27. april 2008 i Expressen med en uppmaning till landets politiker att inte dra ned på försvaret (före inriktningsbeslutet alltså).

Den största utmaningen med förslaget är att det på ett par punkter går emot det som riksdagen och regeringen beslutat avseende innehållet i insatsorganisationen. Bland annat måste tabellen för IO ritas om, eftersom de fristående stridsvagnskompanierna föreslås utgå. Stridsvagnssystemet måste i skrivningar också integreras i de mekaniserade bataljonerna. Eftersom förslaget enligt Arméinspektören och arméns chefer innehåller en förbättrad förmåga till oförändrad kostnad, så finns det här en möjlighet för en snabbfotad försvarsminister att göra förslaget till sitt.

Allan Widman har också skrivit på samma tema.

Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet

Mer av samma författare