Lyssnade på den intressanta Geopodden på KKrVA:s blogg om AI och geopolitik och har några kompletterande kommentarer. Det är i huvudsak två tillägg jag skulle vilja göra. Dels behovet av att normalisera AI, det vill säga använda AI som vilket verktyg som helst – inte utan kritisk blick, men ständigt, ungefär som en kalkylator. Dels att inse att AI redan används intensivt i såväl geopolitisk analys som i kommunikation och påverkanskampanjer.
Att AI har ”vapenfierats” på slagfältet är redan väletablerat. Miljontals sensordata samlas in i realtid, verifieras, sorteras, prioriteras, koordinatsätts och slutligen bekämpas i god ordning, ännu efter mänskligt godkännande. AI spelade en central roll i USA:s kampanj i Iran och bidrog enligt Pentagon till mycket goda resultat. Detta förutsatt en kortsiktig och begränsad målbild, om man vill vara kritisk. Har skrivit tidigare i vår om detta på KKrVA:s blogg.
Att även informationsområdet ”vapenfierats” är kanske mindre känt och omtalat, men mer använt och sannolikt med större effekt än slagfältsvarianterna. Automatiserade AI-agenter analyserar, planerar, anger mål och utför propaganda- och bedrägeriinsatser i stor skala, på såväl statliga som kriminella aktörers uppdrag. Deepfakes som knappast går att avslöja, phishingmeddelanden och bedrägerier, falska nyhetsartiklar, falsk statistik, falska analyser etc. Under 2025 har tiden från idé till insats på exempelvis nätet i många fall krympt från timmar till sekunder.
I en värld där såväl verklighet som sanning har blivit relativa sätts vår förmåga att ifrågasätta och avslöja dessa verklighetsbilder och ”fakta” på svåra prov. Även våra myndigheter, som Myndigheten för psykologiskt försvar, får problem att övervaka, hinna ifatt och motverka denna ström av påverkan. Även våra centrala medier får problem med sorteringen i denna ström av desinformation. Krisen i Mellanöstern ger exempelvis goda bevis för detta.
AI är alltså inte en framtidsfråga. AI är ett avancerat men etablerat vardagsverktyg för såväl offentliga aktörer som organisationer, och det måste vi inse som individer såväl privat som i våra yrkesroller. Att inte utnyttja dessa verktyg innebär ett stort handikapp; de har inneboende styrkor som är omöjliga att kompensera genom intelligens och allmän klokskap. Sedan måste naturligtvis klokskapen användas till att sortera, verifiera och värdera AI:s underlag innan de används. Kraften i den information som korskörning av olika LLM:er som Claude, ChatGPT, Grok, Perplexity etc ger går inte att överskatta och för exempelvis OSINT in i en helt ny dimension.
När jag skaffade lite underlag, genom att korsköra AI, till min förra text på KKrVA:s blogg om integration av Palantir MSS i Sverige och vårt behov av nationell sekret molntjänst, fick jag ut information som jag valde att inte använda. Jag tyckte den var för känslig. Exempelvis en ganska detaljerad tidplan m.m. för införande och integration. Om den var riktig eller ej vet jag naturligtvis inte.
Använd AI som informationstjänst och underlag, men kolla källor och testkör mot andra AI – använd verktygen. Det är omöjligt att läsa igenom de tusentals sidor underlag som AI krattar in i sin ”informationssäck”. Sedan rekommenderar jag att testa att använda ”vibe programming” för att skapa egna agenter genom exempelvis den svenska tjänsten Lovable. Månader av Python-programmering kan reduceras till några minuter. Om inte annat så lär man sig mycket om hur AI fungerar och kan användas genom lite ”hemsnickeri” på området. Jag är ekonom, inte IT-ingenjör, och mina kunskaper i programmering är ytterst begränsade.
Kontentan av det jag vill förmedla om AI gäller inte framtiden, den gäller nu, så börja använda verktygen. Utvecklingen är svindlande snabb; på en månad görs framsteg som tidigare tog år. För ett år sedan talade man om att AGI (Artificiell Generell Intelligens) kan bli verklighet om femton–tjugo år. Nu talar några om två till tre år.
Men kom ihåg – till dess att AGI eventuellt kommer är det vi som sätter målbilder och planerar för framtiden.