Gårdagens självmordsattentat i Taloqan i Takharprovinsen har ruskat om Afghanistan. Efter ett sammanträde med de högst befattningshavarna i norra Afghanistan utlöste en infiltrerad självmordsbombare sin laddning. Polisbefälhavaren för den norra regionen, general Dawood Dawood dödades liksom tre andra afghaner och tre tyska soldater. Den tyska befälhavaren i norra Afghanistan, general Markus Kneip, sårades i attentatet.

Även om det inträffade fördömdes av alla, så var det från olika utgångspunkter. President Karzai’s talesmän menade att detta var ett verk utisfrån som i sin tur har sin grund i USA:s attacker med UAV:er i Pakistan. Den afghanska senaten uttalade att regeringen gör för lite att stävja infiltration av afghanska säkerhetsstyrkor.

Samtidigt höjde Karzai tonen mot nattliga räder och flygattacker i ett skarpt uttalande. De senaste dagarna är ISAF anklagade för att dödat tiotals civila i både Nuristan och Helmand i olika anfall från luften.

Det är tydligt att talibaner med flera försöker imitera ISAF:s taktik med att försöka neutralisera chefer på andra sidan. De tre senaste månaderna har tre stycken provinspolischefer dödats i olika attacker, förutom general Dawood. Afghanska säkerhetsstyrkor är det främsta målet. Det har varit uppseendeväckande attacker mot försvarsministeriet, ett militärsjukhus och rekryteringskontor som en del av sin utropade våroffensiv Badr.

Alla dessa attacker syftar till att isolera den afghanska säkerhetsstrukturen från omvärlden. En intressant bieffekt av dessa mötesattentat kan vara att det blir svårare för afghanska armén och polisen att kommunicera. Det är troligt att ISAF kommer att förlägga fler möten vid egna etablissemang i framtiden och/eller förstärka skyddet kring sina chefer.

Karzai’s hållning mot natträder och flygattacker är problematisk för ISAF. Å ena sidan är metoderna kortsiktigt effektiva, där väst använder sin materiella överlägsenhet. Å andra sidan är det en president för en självständig nation som uttalar detta, och rimligen bör Kunar förvänta sig att partners följer detta. Civila förluster är oerhört kontraproduktiva, det förstår ju afghanerna bättre än någon annan.

Talibanernas taktik kommer över tid att öka spänningarna inom det afghanska samhället politiskt. Det finns allt tydligare tecken på detta, framförallt mellan icke-pashtuner i norr och regeringen. De förra ser med stor skepsis på regeringens försök att samtala med talibanerna. Den ökade uppblandningen av korrupta regeringstjänstemän, talibaner i den organiserade brottsligheten och utländsk påverkan spär på svårigheterna att skilja vän från fiende.

Om omvärlden ska kunna hjälpa afghanerna är det viktigt att kunna öka precisionen i detta avseende. Det kan handla om förbättrad underrättelsetjänst, skärpta insatsregler och ökade krav på mottagare av bistånd. Om vi inte gör detta, så kommer afghanerna till slut att vända sig emot oss.

Det finns ett afghanskt talessätt som säger:

”Ett bra år är bestämt av dess vår, så går våren, så går året.”

2011 blir ett långt år.

Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet

Mer av samma författare