Daily Mail bygger vidare på en av episoderna i Tony Harden’s nya bok Dead Men Risen:The Welsh Guards and the Real Story of Britain’s War in Afghanistan.

Harden’s bok har blivit en historia i sig själv, eftersom brittiska försvarsministeriet köpte upp första upplagan för över 150000 £ för att förstöra den. Motivet angavs som hot mot nationell säkerhet och risk för enskildas liv. Efter några små justeringar är en andra upplaga på väg ut.

Daily Mails historia handlar om Quigely. Så kallas det skott som en brittisk prickskytt avlossade 12 september 2009. En känd talibanledare åkte tillsammans med en kamrat på en motorcykel och bägge dödades med ett enda skott på nästan 200 m håll. I boken heter prickskytten Osmond. Tillsammans med sin kamrat (I boken kallad Potter) lyckas de bägge prickskyttarna att döda 75 talibaner under en period på 40 dagar under hösten 2009, oftast kring 1200 m avstånd.

I boken beskrivs historien om Quigely som att talibanerna aldrig förstod vad som dödat deras kamrater. En brittisk soldat berättar att deras avlyssning fångade upp att kamraterna kom fram till att de blivit skjutna av helikoptrar.

Jag har länge ansett att Sverige behöver satsa på prickskyttar med en högre ambition än nu. Antingen i form av en förstärkning av nuvarande nivåer i krigsförbanden, eller ännu hellre samlade i ett litet kompani. Ett sådant förband skulle kunna avdela olika grupper till pågående insatser. Det skulle kunna innehålla en hög andel av tidvis tjänstgörande soldater. Försvarsmakten skulle kunna betala dessa medlemsavgifter och anmälningsavgifter för att de ska kunna upprätthålla en grundläggande skjutskicklighet. Förbandet skulle inte behöva lägga någon tid på egen förbandsutbildning, utan grunden skulle vara stridsparet och samspelet mellan skytt och observatör.

Fördelen med att använda prickskyttar mer frekvent och mer offensivt är flera. För det första är det få system som har lika hög precision. Detta innebär dels en hög grad av styrkeekonomi, och dels minskad risk för oavsiktlig bekämpning. En prickskytt tillämpar den grundläggande regeln – Skjut endast på identifierade fiender. För det andra kan ett prickskyttepar användas för kvalificerad spaning. Antingen använda sig av sina färdigheter i stalking (förmågan att smyga sig på en motståndare oupptäckt) eller för långvarig och dold övervakning. Stridsparet kan också fungera som kvalificerade eldobservatörer. De som är kontinuerligt anställda kan också leda flyg och artilleri. Långsiktigt kommer vi kunna tillvarata potentialen i den pågående miniatyriseringen som pågår när det gäller vapen och kommunikationsutrustning.

Den största fördelen är den psykologiska effekten. För egna styrkor innebär det ett tillskott i möjliga verktyg och vetskapen att man har visst skydd av egna prickskyttar gör det enklare att röra sig i terrängen. Motståndaren får en ännu större nedgång i moral. Effekten av skickliga prickskyttar är historiskt omvittnad. Att inte veta vad eller vem som träffat kamraterna är väldigt jobbigt för en motståndare. Känslan som smyger sig på att du är upptäckt av en prickskytt är långsiktigt nedbrytande. Att genomföra motåtgärder mot prickskyttar är krävande och kostar resurser. I Afghanistan saknar dessutom våra motståndare många av de förmågor som är effektivast, nämligen flyg och artilleri.

Det är dags att ta striden till motståndarens planhalva. Mer prickskyttar i Försvarsmakten och i Afghanistan!

Fotnot: Namnet Quigely kommer från den gamla västernfilmen Quigely Down Under, där Tom Sellecks rollfigur skjuter ett liknande skott.

Mer av samma författare