≡ Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M Ö T E N
H A N D L I N G A R  &  T I D S K R I F T
F Ö R S V A R  &  S Ä K E R H E T

Försvarsministern var idag och föreläste för studenter på Försvarshögskolan. Det är bra att statsrådet möter intresserade och förklarar fundamenta och regeringens politik – all heder.

Från seminariet rapporterade Victor Strömgren löpande och ett av tweeten, där försvarsminister Enström citerades, var:

Detta är ju en intressant formulering och berör något jag belyste i min kommentar till Försvarsmaktens perspektivstudier.

I Försvarsmaktens rapport (s. 20) skriver myndigheten:

”Begränsningarna till trots bedöms militärreformen kunna genomföras.”

Så har det ju inte riktigt låtit det senaste året från den politiska nivån. Så sent som i somras var det osäkert enligt Försvarsberedningens ordförande Cecilia Widegren när hon intervjuades i Almedalen (min 2:30 – 4:30).

Och ännu längre tillbaka, innan Ryssland och Vitryssland genomförde övningen Zapad 13 med 40 000 + trupp och Ryssland hotade Litauen med ekonomiska sanktioner, så lät det så här för ett år sedan:

Det är säkert därför som president Putin firade sin födelsedag häromdagen i förväg med sina kinesiska (o)vänner, drygt en vecka innan en statsfinansiell konkurs hotar USA på grund av dess politiska kris.

Jag tolkar statsrådet Enström, eftersom hon uttalade något liknande i en intervju häromdagen, som att vi nu bedömer att Ryssland kommer att nå målen med sin militärreform – i likhet med Försvarsmaktens underlag. Jag har förtroende för att försvarsministern har en hygglig uppfattning om kapaciteten i närområdet. Det skulle vara intressant att höra vilka slutsatser regeringen drar av detta.

Och när vi ändå håller på, så skulle jag gärna vilja veta om regeringen har fått någon signal om vad de baltiska staterna anser om den ryska kraftsamlingen i öster.

………….

Aftonbladet

Kommentering är avstängd / ej aktuell.

  • Lasse i ledet

    ”Vi har koll på den ryska upprustningen”.

    Jo, och kaptenen på Titanic hade koll på var isbergen fanns…

    Fast hon talar/skriver ju inte om sig själv i tredje person i alla fall, så än finns hopp om bot och bättring!

  • Musse

    Våra politiker blir utsatta för Maskirovka på det mest öppna sätt möjligt. De blir helt enkelt blåljugna och sväljer lögnen som en sanning utan minsta kritiskt tänkande….

  • Göran Frisk

    Är det någonting som Regeringen inte har koll på så är det den ryska återupprustningen. Det har f.ö. inte Must heller. De sovjetiska ubåtarna fanns inte på 70-talet, endast flottans budgetubåtar. Snabb tillnyktring när U 137 gick på grund 1981 i Karlskrona skärgård bestyckad med kärnvapen. — NATOs ÖB i Europa hade dagen före murens fall ingen aning om vad som skulle ske dagen därpå på kvällen den 11 november.

  • Möjligen för mycket finlir från min sida, men kapaciteten har åtminstone FM koll på.
    Myndigheten bedömer ju att målen kommer nås.
    Hur stort inflytande de egna preferenserna får på bedömningen av avsikten är en annan fråga.

  • Sven Hugosson

    Om man utgår från att Försvaret inte skall ha mera pengar så säger man givetvis att ”vi har full koll” och att ”Gotland behöver inger fast förband” och att ”allmän mönstring kostar mycket pengar” — samt mycket annat liknande. Många analyser har gjorts av den ryska förmågan — den är i varje fall flera tiopotenser större än den svenska. Tänker någon göra något åt eländet?

  • Göran Frisk

    M försvarspolitiker har nedsatt hörbarhet. Om S vill undersöka om allmän mönstring kan genomföras för att förbättra rekrytering och allmän folkförankring är det väl bra och bör inte mötas med spydigheter. — Att inte ha militära förband på Gotland kan bli ett mycket svårt problem. Under kriget 1808 -1809 besatte ryssarna under en period Gotland. Motståndet ringa. Under Krimkriget 1855-1856 upprättade britter och fransmän en bas för sina fartyg inför insatserna mot Bomarsunds och Sveaborgs fästningar på Gotland. 1972 beslutade regering och riksdag att svensk import inte skulle skyddas av ubåtsjaktförband. Fartyg , fregatter , avvecklades. Det tog Sovjet 5-10 år att börja operera på svenskt inre vatten och det yttre territorialhavet med stora (moderubåtar) och miniubåtar. Antag att ryssarna besätter Gotland under försvarets svaghetsperiod. Våra möjligheter att ta tillbaka Gotland är små. För att lämna tillbaka Gotland begär man att Sverige ska lämna solidaritets förpliktelsen med Baltikum. Vad gör Sverige då.

  • Fundering

    Jag konstaterar att debatten har stort fokus på Gotland, av fullt naturliga skäl. Men samtidigt ökar ryskt intresse norröver också, jag har tappat räkningen på hur många arktiska brigader som ska upprättas. Fem? Sex? Alla placeras inte i området Petchenga-Kola, men tydligen ser Ryssland ett behov av stark närvaro. Gör vi det?

  • Fundering

    En annan grej, nu skriver Aftonbladets nätupplaga att de flesta partier utom (V) (Mp) och (M) vill svara på den ryska upprustningen bland annat med ökad närvaro, t.ex fasta förband på Gotland. Gott så. Men argumentet som (V), (Mp) och (M) är rörande överens om är att någon ytterligare förstärkning på Gotland inte är aktuell eftersom ”myndigheten inte har bett om högre militär närvaro” (Widegren). Vem är det som bestämmer var vi ska ha högre eller lägre militär närvaro här eller där? Jag trodde att det var ett politiskt beslut som FM därefter förväntas uppfylla enligt instruktion?