≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

Nils Daag

Nils Daag

av Nils Daag

Ett bestående intryck från dryga fyra decenniers befattning med  utrikes-och säkerhetspolitiken är hur ofta såväl beslutsfattare som experter och allmänhet överraskas av händelseutvecklingen. Ett skäl kan vara att den allt snabbare utvecklingstakten gör att de begränsade resurserna  i första hand måste ägnas åt att hantera akuta utmaningar. Det finns inte tillräckligt med tid för det framåtblickande. Men detta kan inte vara hela sanningen, om man exempelvis beaktar de enorma analysresurser som  USA förfogar över.

Andra förklaringar kan vara ”flockmentalitet”. Det är svårt att få genomslag för ”udda” idéer såväl inom förvaltningen som i den akademiska världen. Likaså tycks det finnas ett tomrum mellan det dagsaktuella och det riktigt långsiktiga. Denna bristmedelfristigt perspektiv gäller inte minst vårt eget land. Mellan det dagliga handläggandet på exempelvis UD och underlaget till Försvarsbesluten som spänner över decennier saknas ofta analyser. Och även där sådant underlag finns, saknas system och former för att presentera detta för beslutsfattarna.

Nedan följer i all enkelhet en analysmodell/minneslista som jag själv använder mig av. Dessa punkter kan tyckas självklara eller rentav naiva. Men de förbises förvånansvärt ofta.

  1. Inrikespolitikens primat

”All politics is local” (Tip O Neill . legendarisk talman i Representanthuset)

Såväl i demokratier som i auktoritärt styrda länder måste landets ledning långsiktigt har folkligt stöd. Detta kan ofta uppnås genom att finna en yttre fiende eller hot. Jmf Ryssland/Turkiet – Europa. Ett lands ledning kan också skylla problem och egna misstag på nästa nivå. Jmf EUMS kritik av ”Bryssel”. Regeringarna hänvisar ofta till Kommissionen e d som skäl att man inte kan agera.

  1. Den starkares rätt

”Väl formar den starke med svärdet sin värld” (Esaias Tegnér Det Eviga)

I det globala systemet saknas motsvarighet till den rätt som råder i enskilda demokratier. Historiskt har många försök gjorts dels att reglera relationerna mellan stater, dels etablera rättstaten nationellt. Dessa två målsättningar hänger samman. Exempel:

Wienkongressen 1814. Maktbalans och legitimitet.

Kollektiv säkerhet. NF, FN, Helsingfors – slutakten (OSSE).

Terrorbalans Post 1945. Öst-väst konfrontation. NATO-WP

Världspolis i en unipolär värld. USA under något decennium efter Sovjetunionens upplösning

Strävan mot en internationell rättsordning måste förenas med realism om hur långt det är möjligt att nå.

  1. Ekonomin sätter gränser

”It is the Economy stupid!” (Bill Clinton i presidentvalskampanjen 1992)

Imperial overstretch Se t ex  Paul Kennedy ”The Rise and the Fall of the Great Powers”. Det romerska riket, Habsburg, Sovjetunionen, USA.

  1. Religionens roll

”Gud är med oss” (De romerska legionernas stridsrop. Devisen övertogs sedan av Tyska orden och Tyska riket).

Gud alltid på ”vår” sida. Korstågen, Islams erövringar på 700-talet, 30-åriga kriget, Israel- Arabvärlden, Nordirland, Jugoslavien-krigen. Bokstavstroende kristna i USA. Radikal islamism.

Religionen är tyvärr ofta ett perfekt verktyg för att så split mellan människor.

  1. Ledaren

”L’Etat c’est moi” (Ludvig XIV)

Den absoluta makten. Ofta med mytiska och religiösa förtecken. Romerska kejsaren, Hitler, Stalin. Härskaren erbjuder ofta starkt förenklade lösningar på komplicerade problem, gärna med utpekande av ”skyldiga”. Och många är beredda att lyssna, särskilt om de upplever sin egen ställning hotad.

Men också motstånd mot alla odds. Churchill, De Gaulle, Mannerheim

Irrationella beslut som ingen kan eller vågar motsätta sig. Hitler och Stalingrad

Kontrafaktisk historia. Vad hade hänt om….

Frans Ferdinand (Sarajevo), Stalin (stannat kvar i Wien), Hitler (kommit in på konstakademin), Dag Hammarsköld (Ndola), Gore-Bush (Florida).

  1. Fredsvillkorens betydelse

”Peace with honour” (Richard Nixons kommentar 1973 till till fredsavtalet i Paris som avslutade Vietnam-kriget)

 Nixon sökte dölja nederlaget. I mer bokstavlig mening påverkar inställningen till förloraren i högsta grad den fortsatta utvecklingen. Revanschism kontra integration. Detta kan utnyttjas av auktoritära regimer. Se p 5

Jämför

1814 (Frankrike deltog Wienkongressen)

1918 (Tyskland förödmjukat)

1945 (Europeisk integration)

1989/91 (Ryssland upplevde sig  förödmjukat efter Sovjetunionens upplösning  och NATO/EU expansion)

  1. Europeisk integration

”Ekonomisk jätte, politisk dvärg”

EU ”unikt” experiment, men inte helt nytt. Romarriket, Karl den Store, Habsburg etc. Halvmesyr. Räntepolitik men inte finanspolitik. Målet  anges vara en ”Ever closer Union”. Denna vaga formulering döljer de stora sprickor som finns bland MS om synen på vad EU är eller bör vara. Utvecklingen har stannat av m a a   Brexit och utbredda auktoritära/populistiska tendenser. Åternationalisering och minskad solidaritet blir resultatet. Flyktingfrågan ett exempel.

  1. Trender vänder

”Men någon gång brytes det vandrande svärd” (Esaias Tegnér Det Eviga)

Inga träd växer till himlen. Förr eller senare vänder det Utvecklingen inte linjär. Pendel eller cirkel: Liberalism/populism; Merkantilism/Frihandel/Protektionism; Unilateralism/Bilateralism/Multilateralism;Hård/Mjuk säkerhet. Se p 10.

  1. Exponentiell Acceleration

”Stoppa världen jag vill stiga av” (Engelsk musikal i cirkusmiljö)

Den säkerhetspolitiska Karusellen snurrar allt snabbare. IT revolution. Globalisering. Sociala media. Enskilda händelser påverkar direkt och omedelbart helheten. Assymetriska hot.

Vi är alla, oavsett makt och förkunskaper, fångade i denna accelererande värld.

  1. Historien upprepas, men inte exakt

”Intet nytt under solen” Predikaren. GT

Snarare variationer på ett tema som i en klassisk symfoni.

Därmed förblir såväl avresestationen som slutdestinationen okända. Paradigmskiften ser man först i efterhand: Nedan exempel på sådana inspirerade av Mats Bergquist

Globalt/europeiskt
1648, 1814, 1945, 1989/91, 2013/14

Sverige
1523, 1630, 1812, 1995.

Varning för falska trendbrott. Inte minst ”experter” tar fel eller övertolkas. Ofta försvinner nyanserna. Förenklade slagord återstår. Jämför ”End of history”.

 
Författaren är ambassadör och ledamot av KKrVA.

Kommentering är avstängd / ej aktuell.