≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska frÀmja vetenskaper av bety­delse för fÀdernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets sÀkerhet och försvar.
Akademiens vilja Àr att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och sÀkerhetsdebatten.
Tibellska fonden Àr öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom sÀkerhets- och försvars­omrÄdet.
 Stöd Akademien! LÀmna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka pÄ bilden för mer information.

Den syriska regimen har den senaste veckan kĂ€nt av kraften i den arabiska revolten. Bashar al-Assads trupper, ledda av hans bror Maher, har till och med öppnat eld mot protesterande i Dera’a. I och med att revolten trots detta spridit sig till andra stĂ€der finns det en risk för att Assads trupper inte klarar av att hĂ„lla emot folkets kraft. Assads regim Ă€r Alawiter förklĂ€dda i Baathpartiet. Med undantag för broderns 4. mekaniserade divisonen, sĂ„ utgörs huvuddelen av armĂ©n av sunniter, som upplever sig vara en förtryckt majoritet.

Rent historiskt Àr Alawiterna av shiitiskt ursprung, men bildade en egen tolkning för mer Àn 1100 Är sedan. Sunnimuslimer etiketterar ofta Alawiter som icke-muslimer, och Assad menar att det Àr det Muslimska Brödraskapet som ligger bakom turbulensen i Syrien.

Det senaste dygnet har regimen antytt att Assad kommer att gĂ„ de protesterande till mötes med olika reformer. Han har redan slĂ€ppt politiska fĂ„ngar och han vĂ€ntas att upphĂ€va undantagstillstĂ„ndet som funnits i nĂ€stan femtio Ă„r. Ska man tolka hur det har gĂ„tt i andra lĂ€nder, sĂ„ kommer kraven bara att fortsĂ€tta. Förr eller senare blir Assad tvungen att vĂ€lja – att lĂ€mna makten eller att slĂ„ss.

Även om han endast har en minoritet med sig, sĂ„ finns det Ă„tminstone tre faktorer som talar för att han i sĂ„ fall kommer att vĂ€lja att slĂ„ss.

1. Han kan fĂ„ förstĂ€rkning. Dels ifrĂ„n Iran som har en ledningsstruktur sedan flera Ă„r tillbaka pĂ„ plats i Damaskus. Iran har investerat sĂ„ mycket i att fĂ„ Syrien pĂ„ sin sida och har ju bland annat en flottbas i Latakia etablerad. Tidningen Haaretz rapporterade hĂ€romdagen att vissa soldater som varit insatta i Dera’a pĂ„ regeringssidan hörts prata farsi. Problemet med att förlita sig pĂ„ Irans stöd Ă€r landets utmĂ€rkta relationer med det Muslimska Brödraskapet. Det kan alltsĂ„ inte uteslutas att iranierna dubbelspelar för att komma ut pĂ„ toppen vem som Ă€n vinner. Det innebĂ€r att Syrien ocksĂ„ mĂ„ste förlita sig pĂ„ Saudiarabien, som ju Ă€r en motstĂ„ndare till Iran. Assad förklarade ocksĂ„ hĂ€romdagen att han fĂ„r hjĂ€lp av saudierna, sĂ„ det verkar som om vi ser en iransk/saudisk kamp över inflytandet i Syrien. Han kan ocksĂ„ fĂ„ stöd frĂ„n Hizbollah i Libanon och paramilitĂ€ra MehdiarmĂ©n frĂ„n Irak ocksĂ„, men jĂ€mfört med Iran och saudiska pengar skulle det vara ett mindre stöd.

2. Det libyska inbördeskriget som visar Assad att det kan vara vĂ€rt att kĂ€mpa likt Khaddafi som ju var utrĂ€knad för tre veckor sedan. Den amerikanska utrikesministern Hillary Clinton sa igĂ„r att det inte blir nĂ„gon amerikansk intervention i Syrien, vilket naturligtvis inte Ă€r hugget i sten, men Ă€ndĂ„ bör ge honom en viss handlingsfrihet. Åtminstone till dess nĂ„gon sĂ€tter press pĂ„ intervention för att amerikanska intressen Ă€r större och fler mĂ€nniskor dött Ă€n i Libyen.

3. Den historiska mönsterigenkĂ€nningen. I februari 1982 gav Hafez al-Assad order om ett anfall pĂ„ staden Hama i norra Syrien, dĂ€r Muslimska Brödraskapet försökte erövra politisk makt. Denna massaker, dĂ€r ingen vet hur mĂ„nga som dödades under de tre veckor som artilleriet smulade sönder staden och soldaterna sen plundrade denna. Massakern var som multipla Srebrenica i alla fall med tiotusentals dödda. Under devisen When in doubt – attack! kan han försöka kopiera faderns brutala metod. Han vet att det varit lugnt i trettio Ă„r sedan den massakern, och vem ska hjĂ€lpa dem om inte USA kommer?

En helt annan, kanske desperat utvÀg, Àr att anfalla Israel som distraktion för att framstÄ som palestiniernas rÀddare. Vid en militÀr styrkejÀmförelse Àr det naturligtvis ett uselt alternativ, men kan vara det enda vapnet Assad kan ha kvar sÄ smÄningom. I detta alternativ Àr han starkt beroende av legitimiteten. Han kan inte anfalla Israel oprovocerat, utan mÄste i sÄ fall förlita sig pÄ att Israel har överreagerat pÄ nÄgot. En sÄdan möjlighet finns om situationen i Gaza eskalerar, och dÀr kan han fÄ hjÀlp av den Damaskusboende Hamasledaren Khaled Meshaal för att kunna provocera Israel. BÄde USA och Israel Àr sÀkert medvetna om en sÄdan möjlig utveckling, och deras svar skulle kunna bli en fredsinvit istÀllet för att förekomma och försöka befria Syrien frÄn sin satellitbana till Iran.

Det finns alltsĂ„ ett stort utfallsrum, men jag Ă€r nĂ„got pessimistisk just nu och bedömer att det blir som i lĂ„ten av Bachman Turner Overdrive – You Ain’t Seen Nothing Yet.

Comments on this entry are closed.