≡ Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M Ö T E N
A K A D E M I S K A   A R B E T E N
B L O G G

Intervjun är den första i en serie om förhoppningsvis åtta intervjuer med riksdagspartiernas försvarspolitiska talespersoner. Jag har ingen ambition i denna att göra berättande intervjuer som beskriver miljöerna som Svenska mässan i Göteborg och försvarsutskottets kansli eller själv kommentera skeendet, utan det blir raka frågor och svar. Jag har heller inte ambitionen att bedriva s.k skjutjärnsjournalistik med mycket kritisk vinkel och upprepa uppföljningsfrågor kring ett särskilt tema. Här finns istället en möjlighet för partierna att tala till punkt och för läsarna att dra sina egna slutsatser om det sagda. Först ut är ordföranden i Försvarsutskottet, Peter Hultqvist (s).

– Vad är socialdemokratisk försvars- och säkerhetspolitik?

Vi tror på den militära alliansfriheten och ett aktivt samarbete med andra länder, EU, NATO samt deltagande i FN-operationer.

Vi tycker att den nationella dimensionen måste stärkas, och det hoppas vi blir resultatet av Försvarsberedningens arbete. Vi måste ha en fungerande nationell försvarsplanering, och en förmåga och styrka som ger en tydlig bild av att vi vill värna vår territoriell integritet. Där är beslutet om uppgradering av JAS Gripen ett viktigt steg.

Vi anser att bred folkförankring är viktig. Det nuvarande personalförsörjning är problematisk med dels avhopp och dels den låga andelen personal i internationella operationer, som inte är i paritet med det som det nya systemet var planerat för. Vidare måste vi satsa på att bygga kompetens bland svenska folket för att hantera olyckor, kriser och konflikter. Den nuvarande personalförsörjningen måste kompletteras med en sådan del.

I Riksdagen måste vi definiera nationella säkerhetsintressena, där stridsflyget och undervattenssystemen är kärnan. Dessa måste stå över diskussionen och inte vara föremål för internationell upphandling. Vi vill ha en ordentlig långsiktig uppgörelse om materielförsörjningen, där det rapporterats ett underskott med 30 Mdr kronor.

Vi bör se över Gotlands situation med tanke på att det sker omfattande olje- och gastransporter i Östersjön och en gasledning genom svensk ekonomisk zon. Därför är en svensk marin närvaro och ett bra luftförsvar i anslutning till Gotland viktigt.

En huvudfråga är att utveckla nordiskt försvarssamarbete. Vi är beredda att jobba intensivt för att fördjupa samarbetet med övningar, operationer, utbildning, militär förmåga och utveckling av vapensystem.

– När bedömer du att IO 2014 är införd – fullt övad med sin materiel?

Det är en svår fråga för Försvarsmakten flyttar fram sina bedömningar till 2022-2023. Det finns en problembild kring insatsorganisationen och det kommer att krävas ordentliga åtgärder. Man måste vara beredd ompröva, arbeta på nya sätt och ha ett öppet sinnelag för att nå målet.

– I händelse av en väpnad konflikt i vårt närområde i framtiden, vilket eller vilka områden i Sverige bedömer du skulle då vara mest utsatta?

Det är en oerhört svår fråga, det kan bli för mycket spekulationer. Sanningen om militära scenarion är att de kännetecknas av just oförutsägbarhet och osäkerhet.

Men vi måste förhålla oss till att det sker omfattande olje- och gastransporter i Östersjön och att det går en gasledning genom svensk ekonomisk zon i anslutning till Gotland. Detta bör leda till en marin närvaro och ett bra luftförsvar i området, men jag vill inte peka ut några områden för eventuella framtida konflikter.

– Hur ska vi förhålla oss till de ryska satsningarna på sina militärutgifter?

Det de gör är en uppbyggnad av militär förmåga. De har en omfattande planering för detta och de ska förnya materielen till 70 % kring 2020. Når de bara hälften har de höjt sin militära förmåga betydligt. Vi ser också ett intensivare övnings- och underrättelsemönster. Den ryska viljan att utveckla sin militära kvalitet och förmåga är oerhört tydlig. Detta ska dock inte sammanblandas med ett hot, utan det är den militära förmågan som vi ska diskutera.

Beslutet om uppgradering av JAS Gripen var ett sätt att förhålla sig till uppgradering av bland annat det ryska flygvapnet. Det är ett grundmotiv för beslutet, så vi har redan börjat förhålla oss till detta. Att så småningom beställa två nya ubåtar är också ett sätt att förhålla sig till det här som sker.

Jag tror att beredningen måste vara noga i sin säkerhetspolitiska analys. Det gäller att se det som händer i Ryssland och dra slutsatser för förmågan att klara balansen i Östersjön, i och under havet, i luften och tänka 10-15-20 år framåt. Hur man håller balanser och förhåller sig till militär förmåga är det centrala, detta är inte ett alarmistiskt diskuterande kring olika typer av hot.

Att uppnå rätt balans är också ett sätt att undvika framtida hot och tillspetsade situationer. Det är ett sätt att bidra till säkerhet. Genom fördjupat samarbete i Norden för att lösa problem skapar vi också balans. Bara genom den regelbundna övningsverksamheten på Nordkalotten med de tre flygvapnen (Sverige, Finland, Norge – Red anm) signalerar vi till omvärlden att här finns en militär förmåga som i ett skarpt också möjligen kan användas på ett gemensamt sätt. Det finns inga beslut om detta på något vis, men det finns en kapacitet här – som är en signal till omvärlden.

– Ni har haft en stor inflytandemakt halva tiden av 2000-talet. Vilket är det sämsta beslut ert parti har tagit eller medverkat i under den tiden?

(Lång paus) Jag vill inte recensera mina företrädare, det leder inte särskilt långt. Dagens situation är annorlunda. Vi har ett förändrat läge än vad som fanns kring 2004-05. Vi har idag en mycket medveten och trendmässig upprustning som sker på den ryska sidan exempelvis. Det hade de inte på samma tydliga sätt vid den tidpunkten. Så det har skett en förändring som man måste ta till sig.

– Om ni skulle få lika stort inflytande igen efter valet 2014, vilken är den viktigaste ändringen ni vill göra av den nuvarande politiken?

Det är en knivig fråga, det behövs ju åtgärder över ett brett spektra. Absolut viktigast är personalförsörjningen skulle jag säga. Vi måste få stabilitet i rekryteringen och att soldaterna stannar. Vi kanske måste jobba med lönepremier, sociala villkor och vidareutbildning. Det i kombination med att hitta en ny modell för att stärka folkförankringen och kompetensen i hela samhället kring dessa frågor, vilket också inverkar på rekryteringen till FM, är den viktigaste åtgärden.

– Ni säger att vi måste göra en ordentlig omvärldsanalys, men ändå vill ert parti inte diskutera frågan om ett hypotetiskt medlemskap i NATO? Varför?

Det är vår politiska tradition att verka i militär alliansfrihet. Vi tror inte ett medlemskap är lösningen på Sveriges situation. Vi ligger där vi ligger och vi är nära sammanlänkade med Finlands situation och deras utveckling. Vi tror mer på ett fördjupat nordiskt samarbete som på ett konkret sätt visar resultat genom att bygga gemensam kapacitet och styrka. Vi övar också med Norge, Danmark och Island. Detta ger ett fördjupat samarbete, och ger en signal till omvärlden där vi kommer, om vi lyckas, ge en ökad stabilitet.

Det ger ett mer konkret resultat än att ha en debatt som sliter på samhället och delar befolkningen, och där det finns ett begränsat stöd i både Sverige och Finland för medlemskap. Det är bättre att lägga kraften på något som har ett stöd bland folk. Jag vill dock understryka att vi har ett djupt och gott samarbete med NATO i alla frågor som ligger utanför kollektivt försvar.

– Vid er kongress bifölls ert förslag som talar om en ”markoperativ tyngdpunkt”, men ändå medverkade ni till en satsning på Gripen i höstas och nu talar du om nya ubåtar. Hur går det ihop?

Du kan inte ställa det ena mot det andra, dessa saker kompletterar varandra. Om vi inte uppgraderar Gripen, då har vi inte ett relevant Flygvapen i framtiden. Då har det i sin tur en avgörande effekt på den markoperativa delen. Fungerande markoperationer kräver att man försöker få ett grepp över luftrummet.

Är det så att vi kommer att satsa på ubåtarna, att förnya dem, vilket jag förutsätter och innerligt hoppas, så stärker vi vår position i Östersjön. Om vi inte gör det, då förlorar vi en av våra viktigaste underrättelseplattformar. Dessutom är ubåtarna en oerhörd viktig kärna i vår svenska marin. Skulle vi inte ha ubåtar då minskar vi vår förmåga oerhört kraftfullt. Dessa två förmågor är strategiska och ska inte ställas mot arméstridskrafterna. De ingår alla i en helhet och kompletterar varandra.

– Ni har kritiserat regeringen för brister i kostnadstäckningen. Hur ska ni finansiera de brister som alla experter säger finns när ni ännu inte lagt en högre budget än regeringen?

Vi har ökat budgeten så att vi ligger lika totalt. Sen har vi satsat mer på förbands- och materielanslaget än vad regeringen gör. Vi är också beredda att omfördela 300 miljoner årligen, vilket Försvarsmakten också nu har föreslagit, från internationella insatser till materiel. Vår inriktning är då Gripen för att täcka delar av det finansiella glappet som är på 5,5 Mdr de första tio åren. Om vi hade kommit överens om det, så hade vi kunnat gå vidare att diskutera hur de andra 2,5 Mdr skulle lösas. Men regeringen ville inte diskutera och sa nej.

Det här borde breddas utanför regeringen, och vi borde reda ut det här från en bred position i Sveriges Riksdag. Vi har ju haft en debatt om Genomförandegruppen 2008, som blev kraftfullt kritiserad av Riksrevisionen. Det är bland det mest skarpa, kritiska dokument jag läst under hela min politiska bana. Det här måste ju regeringen ta till sig och förändra sitt arbetssätt. En av punkterna var att man gick förbi riksdagen, och då borde man ju ha en större öppenhet mot oss andra.

Kommentering är avstängd / ej aktuell.

  • Göran Frisk

    Johan, mycket bra. Sakligt och redigt. Mvh Göran Frisk

  • Göran, tack för uppmuntrande ord!
    Johan

  • Tack, detta lovar att bli en intressant serie!
    /Jakob

  • Arne Lahti

    Bra intervju. Väntar med spänning på övriga partiers åsikter.
    Intervjun speglar några kritiska frågor man måste förhålla sig till.
    Neutralitet kontra NATO.
    Nordiska dimensionen.
    Folklig förankring.
    Hot kontra förmåga.
    /Arne Lahti

  • Sverige behöver således ha en bred försvarsförmåga. För att uppnå detta måste man göra en av två saker: Ingå en allians eller skaffa sig förmågan att försvara sig själv. Båda kommer att kosta pengar. ”Non of the above”, eller ”det tar vi om/när det händer” är ett förhållningssätt så oansvarigt att det trotsar all beskrivning.