≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

På grund av arbetet med för framträdandet hos Folk och Försvar (Del 2), artikeln om försvaret till SvD Brännpunkt och intervjuer med Staffan Danielsson, försvarsminister Karin Enström och Mikael Oscarsson, så har jag inte hunnit gå igenom Försvarsmaktens perspektivplan ordentligt förrän nu. Eftersom akademikollegan Annika Nordgren Christensen redan gjort en uttömande analys av planen är det här närmast att ses som några kompletterande perspektiv och reflektioner.

……….

Försvarsmaktens perspektivplan är till sitt innehåll en kvalitativ produkt som klart anger hur myndighetsledningen ser på framtiden. I många stycken har detta dokument nu blivit mer realistiskt och med högre doktrinär kvalitet än tidigare motsvarigheter. De enda bristerna hittar jag, inte oväntat, i kapitlet om koncept. Detta återkommer jag till senare.

Om innehållet gränsar till MVG, så finns det emellertid större anledning att vara bekymrad om formen. Precis som Försvarsmakten skriver, så kommer uppdraget att genomföra perspektivstudier i regleringsbrevet för 2013 avseende Försvarsmakten från regeringen (punkt 27):

”Perspektivstudierna ska under 2013, med beaktande av omvärldsutvecklingen, erfarenheter från Försvarsmaktens försvarsplanering och arbetet med Försvarsmaktens långsiktiga ekonomi, behandla frågor som bedöms bli avgörande för nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut och det fortsatta arbetet med reformeringen av Försvarsmakten. Studierna ska beakta potentiell utveckling rörande t.ex. obemannade luftfarkoster, informationsoperationer och robotförsvar. Redovisning ska ske senast den 1 oktober 2013. Senast den 15 juni 2013 ska arbetsläget redovisas för Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).”

Ingenstans står det att Försvarsmakten ska anpassa sig till en prolongerad ekonomi. Annika Nordgren Christensen noterade samma sak, och antog att denna anvisning givits muntligt av regeringen i samband med dialoger kring studierna. Det andra skälet kan vara taktik för att påvisa brister, för att få den politiska nivån att skjuta till mer pengar. Oavsett vem som sagt vad till vem vid vilken tidpunkt, så har Försvarsmakten lämnat in en plan som i klarhet visar vad som blir kvar med oförändrad ekonomi.

Tyvärr har inte Försvarsmakten klarat av att kommunicera budskapet på ett sätt som motsvarar innehållet. Det uppmärksammades förvisso under en kväll, men här finns tillräckligt material för att hålla alla nyhetsprogram och TV-soffor öppna i en vecka. För vad sägs om följande:

”Konsekvenserna av prolongerade anslagsramar är så omfattande för den operativa förmågan 2020 att det fordras en översyn av Försvarsmaktens uppgifter. Insatsorganisation 14 kan inte realiseras, då den framför allt materiellt inte kan uppfyllas.” (s. 51)

Den enda produkt som Sveriges Riksdag beställde 2009 av regeringen och Försvarsmakten kan inte realiseras, utan tillförsel av medel – mycket medel.

”Ett minskat amerikanskt fokus på Europa innebär ett ökat tryck på de europeiska staterna att ta ett större ansvar för kontinentens säkerhet. EU:s medlemsstater har dock inte en enhetlig syn på unionens framtid avseende bland annat ekonomi, utvidgning och försvar. Sammantaget innebär det att EU troligen inte utvecklas till en stark aktör inom militär krishantering.” (s. 17)

Här går Försvarsmakten, om inte med 180 graders kurs, så med 135 grader mot Försvarsministerns:

”If you really read it, the Lisbon Treaty says you must support your EU neighbours with all the necessary means.”

Dessutom passar myndigheten på att revidera en central del av Försvarsberedningens Rysslandsbild, bara fyra månader senare:

”Ökningen av försvarsutgifterna de senaste åren visar att det ekonomiska läget i Ryssland har liten inverkan på försvarsutgifterna. Faktorer som har en hämmande inverkan på reformen är begränsad personaluppfyllnad, korruption, och begränsad militärindustriell produktionskapacitet. Begränsningarna till trots bedöms militärreformen kunna genomföras.” (s. 20 – min kursivering)

Och så en avslutande knall:

”Försvarsmakten bör därför bidra till att utveckla den politiska handlingsfriheten så att ringa förberedelser krävs för att efter politiska beslut anpassa Försvarsmaktens verksamhet till att försvara Sverige tillsammans med andra.” (s. 58)

Försvarsmakten ska medvetet förbereda de väpnade styrkorna på en anslutning till NATO. Det ska bli intressant att se oppositionspartierna kommentera detta framöver.

……

Vad är då bristerna i konceptavsnittet?

Jo, efter en god analys blir nu de olika intressenterna i Högkvarteret mer operativa för att påverka sin egen framtid. Därför representerar koncepten istället mer interna styrkeförhållanden inom Försvarsmakten, än en konsekvens av analysen. Några exempel:

Först börjar det med en indelning av två olika handlingsvägar som presenteras som:

Effekt och kvalitet framför kvantitet

Om det hade hetat ”kvalitet bakom effekt och kvantitet” istället? Och har vi förresten någon kvantitet?

Detta förfarande tas sedan vidare till koncepten som blir tre: Proaktiv, Aktiv och Reaktiv.

Men vem vill vara Reaktiv? Och det där med Proaktiv, det låter farligt. Kvar står koncept Aktiv, även om Försvarsmakten bedyrar att det inte är några färdiga alternativ.

För att ta sig till önskat slutmål, så väljer man att göra några konster:

I alla tre koncepten ingår ett antal speciella, gemensamma nämnare:

”- Förmåga att utöva effekt i cybermiljön.
– Obemannade farkoster.
– Flygande radarspaningsenheter.
– Långräckviddigt luftvärnssystem.
– Cooperative Engagement Capability
– CEC-snabbdatalänkar som möjliggör
strid med system i samverkan.
– JAS 39 E.” (s. 45)

Om man nu till äventyrs skulle vilja studera alternativ Reaktiv (Uthållighet?) lite närmare, så kanske man inte ska belasta profilen med ett antal kostnadsdrivande förmågor, där alla inte passar in på i ett uthålligt/reaktivt koncept.

På sidan 46 jämför Försvarsmakten de olika koncepten mot de olika uppgifterna. När det gäller territoriell integritet, så lyckas konceptet Aktiv erövra förstaplatsen med motiven en större förmågebredd och högre andel stående förband. Detta är lite märkligt, eftersom markstridskrafterna är mekaniserade i det konceptet, men inte i koncept Proaktiv. Detta torde innebära mer pengar över i det senare konceptet för att kunna höja tröskeleffekten. Och konstigt nog, så vinner koncept Proaktiv uppgiften Systematiska kränkningar, vilket torde vara då den Terrioriella integriteten består upprepade hårda prov.

Till slut kommer dråpslaget mot de kvarvarande resterna av försvaret på sidan 57:

”Förmåga till väpnad strid mot en kvalificerad motståndare ska prioriteras, före förmågebredd.”

Och jag som trodde att system-av-system betydde något. För det väl ändå så – att det är förmågebredden som ger förutsättningar för en strid mot en kvalificerad motståndare? Och var inte förmågebredden i koncept Aktiv ett avgörande motiv till dess förträfflighet?

………….

Förutom konceptutformningen, så förtjänar Försvarsmaktens arbete med perspektivstudierna mer uppmärksamhet. Med den rakhet som myndigheten uttrycker prognoserna i skrift är det nästan otröstligt sorgligt att den inte kunde anmamma principen: ”Uppgift först, utgift sedan” och lämna in ett underlag som beskriver vilken utformning vi behöver, när den politiska bedömningen är att osäkerheten i närområdet har ökat.

”Det är stoltare våga sitt tärningskast,
än att tyna med slocknande låge.
Det är skönare lyss till den sträng, som brast,
än att aldrig spänna en båge.”

————————–

Aftonbladet

Kommentering är avstängd / ej aktuell.

  • Lars Rössle

    Jag har inte läst ”Perpen” lika noga som du, men mitt intryck stämmer väl överens med det du redovisar.

    Problemet med hur FM hanterar den här typen av rapporter är att man endast vänder sig till beställaren – den politiska nivån. För den breda allmänheten och flertalet journalister är formen helt obegriplig.

    Vad som skulle behövas är en ”Perp-light” åtföljt av en debattartikel skriven av ÖB.

    • FV-sergeanten

      @Lars. Tyvärr tror jag att du överskattar ”den politiska nivån”… Skulle gissa att flertalet av ledamöterna i t.ex försvarsutskottet har stora problem att förstå PerPen på det sätt Annika och Johan m.fl. gjort. De skulle givetvis kunna be om hjälp, men… Lyssnar de?

      • Lars Rössle

        @ FV-sergeanten. Du har nog tyvärr helt rätt i att även flertalet politiker skulle behöva hjälp med att förstå innehållet i ”Perpen”. Behovet av en mer lättillgänglig version av rapporten samt en mer synlig försvarsledning bara ökar. Kanske infostrategerna skulle upphandla en tecknad version för att förbättra kommunikationen? 😉

  • Jag är mycket imponerad av rapportens rättframhet och kvalitativa innehåll. Håller med om att koncepten proaktiv och reaktiv känns inslängda för att påvisa att man har ”tänkt vitt och brett”. Det påminner om officershögskolans dagar då det var krav på minst tre handlingsalternativ där ett så småningom skulle förordas. I realiteten var man ofta klar över vilket alternativ det var man ville utveckla väldigt tidigt och bedömandet blev därefter…
    Det mest uppseendeväckande i rapporten är ändå konstaterandet att IO14 ej kan införas. Dessutom är det skrämmande att man konstaterar att oavsett valt koncept så har FM låg förmåga (=ingen förmåga) att lösa uppgift som är kärvare än att ”ta upp strid”. I klarspråk är vi långt ifrån att ens nå upp till ÖB:s en-veckas försvar på EN plats i Sverige.
    Jag får tyvärr känslan av att om det inte vore för att hålla vår försvarsindustri under armarna (demonstratorförsvaret), så skulle våra folkvalda utan större tvekan anse att en förstärkt kustbevakning och några rotar incident vore fullt tillräckligt för Sveriges Försvar. Markstyrkornas existensberättigande ”räddas” av industrin och omvärldens krav på deltagande vid internationella uppdrag.

    • peter

      Förstärkt KB och några rotar incident ÄR det vi har just nu.

  • Jag ser ingen motsägelse mellan en minskad bredd och bibehållen tonvikt på systemtänk. Dessa står i motsats till varandra endast om FM även fortsatt är förhindrad från att göra bindande överrenskommelser med våra grannländer om ”vem som gör vad”, och även fortsatt inte kan öva öppet och på riktigt med dessa partners.

    FM gör det klart att det enda sättet att göra det regionala försvaret relevant och realistiskt är en försvarsallians. Endast då kan vi lägga ned delar av försvaret och frigöra de medel som får det som blir kvar att fungera.

    Då vi kan utesluta en allians med Ryssland, finns egentligen bara två alternativ kvar: En bilateral överrenskommelse med Finland, eller ett fullvärdigt medlemskap i NATO. Det senare är långt mer realistiskt och användbart än det förra. En allians med Finland har ganska små synergieffekter, medan ett NATO-medlemskap endast är att göra offentligt vad vi ändå lutat mot att göra det senaste halvseklet.

    Sedan tror inte jag ett NATO-medlemskap är tillräckligt, men det är en annan fråga.

  • Martin J

    Blir lite orolig av pratet om kvalitet framför kvantitet och det att man vill ha en minskad bredd. Kan detta betyda att man skär ner de saker som kanske inte är helt moderna men ger kvantitet som t ex Hemvärnet? Man kan säkert få lite moderna förband för de pengarna, tyvärr förlorar vi då en stor och billig resurs som ger ”kängor på marken” i stora delar av landet.

  • janolov

    Perspektivplan.
    Vems perspektiv?
    Svensk territorium och svenska folkets perspektiv- rätten till ett försvar av sitt land ?
    Knappast.
    Vilket underättelsebedömmande och styrkejämförelse ligger bakom denna underprestation till perspektivplan Sverker Göransson/Jan salestrand mfl?
    Har ni överhuvudtaget fört ett samtal med Must på sistone innan detta ”mästerverk” levererades till Regeringen?
    Vet ni vad som övats och med vilka styrkor och vilken förmåga som finns nu och som beslutats?
    Jag hörde att du ÖB är förvånad över hastigheten över förmåge/kapacitetsutvecklingen i Ryssland.
    Hur kan ni vara så underinformerade? Hur kan det vara en överraskning?.
    Har du tagit del av av den senaste övningsverksamheten tro? Har ni sovit?
    Monetärt perspektiv ja definitivt har det varit huvudnumret .

    Perspektivplanen fortsätter cementera försvarsmakten som en osjälvständig och irrelevant leverantör av yttre säkerhet för sina medborgare och sitt territorium.

    Försvarsmakten har ingen egen vilja ,kan inte göra egna oberoende underättelsebedömmande längre utan levererar det som förväntas höras.

    kn Jan-olov Holm Hemvärnsbefäl

  • m67

    janolov
    Instämmer, vilka är det blinda fläckarna i ÖBs perspektiv som inte blir analyserade. Enbart en analys av frasmakarnas skrivingar ger en skev bild.
    Jag saknar en militär utgångspunkt utformad så att politikerna på ett begripligt sätt kan läsa rapporten. Nuvarande rapport är skriven för vältränade byråkrater.
    Dessutom anpassad till nuvarande oklara läge. NATO som en sista lösning tycker jag är vilseledande. Sverige behöver egen trovärdig försvarförmåga.

  • Nisse

    Vi har en militärledning som tittar ner i marken och behåller den knutna handen i byxfickan, som uppenbarligen inte vågar ta fighten med politikerna. Politikerna i gemen är ointresserade av försvarfrågorna. ÖB Sverker Göranssons vällovliga klargöranden tidigare i år har ersatts av en tämligen kompakt tystnad från ledande försvarsmaktsföreträdare i allmänhet. Av allt att döma en effekt av den uppläxning som skett från FM – dess högste chef och från övriga politiska kommissarier. ”Syns man inte finns man inte”, svenskt försvarsväsende håller helt klart på att osynliggöra sin verksamhet, när man medverkar till att såga av den gren man själv sitter på. Detta utan att mycket ljudligt och framför allt tydligt protestera och bära fram konsekvenserna för nationen, – om ett mörkerläge skulle uppstå. Det kräver ett TYDLIGT OCH ENAT KLARSPRÅK från alla dem som har gott om ”guldgaloner” på uniformen. Sakkunskapen finns hos er – knappast hos politikerna. HÖJ RÖSTEN & FRAMFÖR ALLT ENGAGEMANGET!