‚Č° Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­l√∂jtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M √Ė T E N
H A N D L I N G A R  &  T I D S K R I F T
F √Ė R S V A R  &  S √Ą K E R H E T

av Lars Holmqvist

Den senaste tidens palestinska angrepp på civila i Israel (knivhuggningar, bilförare som kör på folk och annat) och det israeliska sättet att försvara sig har som bekant gjort avtryck även i svensk politik.

Regeringen har genom Utrikesministern gjort olika uttalanden som Israel har reagerat starkt på. Men frågan har faktiskt bäring även på svensk säkerhetspolitik, möjligen på ett sätt som regering eller opposition inte fullt ut har tagit till sig.

OODA-loopen

Amerikanske överste John Boyd (1927-1997) tjänstgjorde som jaktpilot under Koreakriget. För eftervärlden är han inte i första hand känd som stridsflygare utan för sina tankar om strategi.

Det ska ha börjat med att han i lufthavet över Korea deltog i jaktstrider mellan ryska Mig 15 och amerikanska F86 Sabre. Tekniskt sett var de bägge plantyperna i stort jämbördiga, till och med ansågs Mig ha vissa flygmässiga fördelar jämfört med sin amerikanske motpart, men ändå var amerikanerna vida överlägsna. Mer än tio sovjetiska plan sköts ner för varje amerikanskt vilket fick Boyd att fundera över orsaken. Boyds svar på frågan Рefter en hel del funderingar får man anta Рvar att det delvis hängde på kabinens utformning.

Medan Mig 15:s cockpit var utformad så att piloterna hade begränsad sikt inte minst bakåt, satt de amerikanska piloterna i en bubbelformad glashuv, med fri sikt åt alla håll. De amerikanska piloterna kunde snabbare observera vad som skedde omkring dem, snabbare fatta beslut och därmed agera snabbare än motståndaren allt eftersom situationen i luftstriden utvecklade sig.

Erfarenheterna och tankarna utvecklades vidare fram till det som mest av allt förknippas med John Boyd. The OODA Loop:

O – Observe. Observera det som sker

O РOrient. Orientera sig i den förändrade situationen, genom att ta in nya observationer i sin erfarenhetsbank och låta dem påverka det egna tänkandet

D – Decide. Fatta beslut

A РAction. Omsätta fattat beslut i handling

Den aktör som kan komma innanför motståndarens OODA-loop, dvs. gå genom loopens fyra steg snabbare än motståndaren kan få ett övertag i konflikten.

Ett exempel för att beskriva OODA-loopen kan vara betrakta två soldater vilka oväntat sammanstöter på stridsfältet.

O РDet är gynnsamt för mig att upptäcka motståndaren, innan denne upptäcker mig.

O РVidare, ju förr jag kan avgöra om det som jag upptäckt är ett djur, en soldat på min sida, en nonkombattant eller ett legitimt mål, desto bättre.

D ‚Äď Mitt beslut att √∂ppna eld m√•ste komma snabbt.

A – Slutligen, om jag kan f√• ”bly i luften” innan min motst√•ndare s√• har jag sannolikt √∂vertaget. Jag √§r innanf√∂r motst√•ndarens OODA-loop.

Den komponent i OODA-loopen som kr√§ver mest tankem√∂da att begripa – Orient – √§r enligt Boyd √§ven den viktigaste. Orient utg√∂r tyngdpunkten i loopen. Man ska heller inte se loopen som ‚ÄĚen enda‚ÄĚ. Boyds uppfattning √§r nog den att OODA-loopen snurrar varv efter varv under konfliktens eller stridens f√∂rlopp. I sekvens eller (delvis) parallellt.

Men ‚ÄĚOrient‚ÄĚ-skedet √§r inte bara att f√∂lja en fastlagd mall. Ben√§genheten och ytterst viljan att l√•ta ny information p√•verka invanda tankem√∂nster √§r central.

Det som ovan skrivits är en skiss, en grov förenkling av OODA-loopen.

Hur svensk förvaltning är tänkt att fungera i ett krisläge

Idén om svensk krishantering bygger på tre principer:

Ansvarsprincipen ‚Äď samma huvudman har ansvar i kris som annars.
Likhetsprincipen ‚Äď S√• l√•ngt m√∂jligt skall f√∂rvaltningsstrukturen vara densamma i kris som annars.
Subsidiaritetsprincipen ‚Äď ansvaret skall vara decentraliserat s√• l√•ngt m√∂jligt.

N√§r man g√•r genom de svenska l√§nsstyrelsernas RSA (Risk- och S√•rbarhetsanalyser) finner man att huvuddelen av den planering som g√∂rs handlar om kriser av karakt√§ren ‚ÄĚolyckor‚ÄĚ. Det kan till exempel vara fr√•gan om √∂versv√§mning av vattendrag, en brand med spridningsrisk eller en tankbil som v√§lt i en h√•rt trafikerad korsning. Jag ska inte h√§r¬† resonera om principernas l√§mplighet f√∂r att hantera den sortens kriser. D√§remot skulle jag vilja rekommendera l√§sning av Oscar Larssons mycket intressanta artikel ‚ÄĚD√§rf√∂r fungerar inte krishantering i Sverige‚ÄĚ som publicerades i SvD p√• Juldagen.

Men så har vi den andra typen kris, den som uppstår till följd av handlingar utförd av en kvalificerad antagonist. Som kan vara förberedelse inför eller en del av ett angrepp mot Sverige.

I strid utg√∂r kraftsamling en avg√∂rande komponent. √Ąven om civilt f√∂rsvar i stora stycken √§r n√•got helt annat √§n milit√§rt f√∂rsvar, s√• saknas inte gemensamma drag. Att g√• in i en konflikt med organiserad kraftsplittring som grundl√§ggande princip √§r nog inte v√§gen till framg√•ng. F√∂r att ge exempel s√• kan den optimala anv√§ndningen av knappa ambulanstransporter eller brandf√∂rsvar kr√§va att vissa omr√•den prioriteras ner f√∂r att skapa tillr√§ckliga resurser i annan del av landet. Det kan i ett visst l√§ge vara viktigare f√∂r rikets f√∂rsvar att kraftf√∂rs√∂rjningen fungerar i en viss del av Sverige √§ven om det inneb√§r att vi inte har resurser att vidmakth√•lla fungerande kraftn√§t i en annan del.

De tre principerna i svensk krishantering som jag nämner ovan riskerar att bli irrelevanta eller t o m utgöra ett direkt hinder om vårt land ska möta en kris orsakad av en motståndare, eller krig.

Hybridkriget

Om vi ska försöka förstå de utmaningar som kommer att möta svensk krishantering i hybridkriget så kan det vara bra att ta med sig begreppen från OODA-loopen.

Observe. Vår motståndare kommer att genomföra de inledande stegen av anfallet på ett sätt som syftar till att försvåra upptäckt. Ju längre tid som går innan vi kan fastställa att ett antal händelser i själva verket är delar av ett angrepp av hybridkrigsmodell, desto bättre för angriparen.

Visst är det lätt att observera t ex en kraftig ökning av antalet magsjuka i kommun A, en klaffbro i kommun B som fastnar i uppfällt läge och ett stort antal bilbränder i kommun C men hur snabbt kan en enskild kommunal krisorganisation dra slutsatsen att deras respektive kris inte är en isolerad händelse, utan en komponent i en koordinerad aggression?

Orient. Bilden som vi successivt ser växa fram i en konflikt kommer inte att vara entydig. Angriparen kommer att lägga resurser på vilseledning av olika slag. När vi väl har dragit slutsatsen att vi är angripna, kan det dröja innan vi förstår vad angreppet syftar till. Det kommer att kräva systematisk och snabb löpande inhämtning av underrättelser samt förmåga till löpande analys. Denna komponent Рinhämtning rörande civila förhållanden Рsaknas för närvarande, såvitt jag vet.

Decide. Vår förmåga att fatta beslut kommer att prövas på olika sätt. Det kan inkludera åtgärder vidtagna mot enskilda beslutsfattare i syfte att fördröja eller försvåra beslut eller att vi fattar beslut som är gynnsamma för angriparen. Hot, vilseledning eller kanske både och.

Här bör särskilt nämnas den vånda som kan infinna sig på nationell nivå om regeringen behöver fatta beslut om höjd beredskapsgrad. Saken bör absolut övas: dels att hantera främmande makts olika former av påtryckningar innan ett sådant beslut fattas, dels att hantera de reaktioner som kan komma av fattat beslut.

Action. Vår förmåga att faktiskt vidta de åtgärder som beslutats kan komma att utsättas för hinder eller försvårande omständigheter.

‚ÄĚUppdragstaktik‚ÄĚ √§r inte ett ord som brukas s√§rskilt ofta inom svensk f√∂rvaltning, men vi borde kanske √§ndra p√• den saken och det borde nog √§ven √∂vas. Enskild civil chef b√∂r, genom f√∂rberedande order och genom √∂vning, f√∂rberedas p√• att sj√§lvst√§ndigt kunna fatta beslut i vissa krissituationer √§ven om kommunikationerna √§r brutna.

Detta är några tankar om hur en kris som initierats av en kvalificerad antagonist skiljer sig från de kriser Sverige normalt övar på att förbereda sig inför. Egentligen är detta klassisk krigskonst. Det nya är i huvudsak ett ökat fokus på andra stridsmedel än de konventionella militära/kinetiska och att gränsen mellan krig och fred blir suddigare än den varit.

Vilken √§r d√• kopplingen till angreppen p√• civila i Israel och regeringen som n√§mndes inledningsvis? Den svenska oron kring skjutningarna i Israel tar sin utg√•ngspunkt i vad UD ben√§mner som ett ‚ÄĚprincipiellt folkr√§ttsligt resonemang‚ÄĚ. Javisst, den fr√•gan √§r viktig. Ett land ska styras efter lagarna, √§ven i kris och i krig. Men vi b√∂r samtidigt fundera √∂ver det som Israel nu upplever. En typ av organiserad aggression som √§r noggrant designad f√∂r att skapa mesta m√∂jliga risk f√∂r att den f√∂rsvarande parten skall kunna kritiseras utifr√•n just folkr√§ttsliga principer. Vad g√∂r vi f√∂r att f√∂rbereda oss f√∂r ett s√•dant hot?

 
Författaren är egen företagare och reservofficer.

Kommentering är avstängd / ej aktuell.