≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

av Mats Olofsson

Den senaste månaden har svenska media rapporterat mycket om skandalen kring Transport­styrelsens outsourcing av myndighetens IT-system och de då medvetna avstegen från svensk lag. Kanske saknades insikt, men flera ledarskribenter har kallat det ”naivitet som måste få ett slut”.

Det är enkelt att leverera stora informationsmängder i en digitaliserad värld, vilket är fallet i Transportstyrelsens outsourcing. Men digitalisering genomförs på bred front och utgör en oundviklig del för ett samhälle som det svenska, som vill bibehålla välstånd och arbetstillfällen i en globaliserad och konkurrensutsatt värld. Digitaliseringen är genomgripande och en grund för besluten om e-förvaltning (i Sverige ofta kallat 24-timmarsmyndigheter), e-hälsa, e-fakturor m m. Nästa år träder den nya dataskyddslagen GDPR i kraft, omfattande skydd av personuppgifter. Det är viktigt, men långtifrån tillräckligt för att undvika nya skandaler och problem. Att digitalisera verksamheter skapar förutsättningar för effektivisering och nya tjänster samt öppnar för nya innovativa sätt att etablera företag och därmed skapa arbetstillfällen. Men det kräver kunskap och förståelse! Det måste rimligtvis vara en skyldighet för politiker och beslutsfattare i myndigheter och förvaltningar att skaffa sig sådan kunskap och agera rätt.

Även Försvarsmakten och övriga försvarsmyndigheter digitaliseras, eftersom de utgör en del av samhället och eftersom digitaliseringen skapar möjlighet till nya tekniska och taktiska lösningar för att behålla spets och därmed trovärdighet i säkerhetspolitiska sammanhang.

För den som besökte Almedalen under ”politikerveckan” i början av juli erbjöds en uppsjö av seminarier och andra programpunkter som handlade om digitalisering – avseende behovet och hur det kan genomföras. Så även på den försvarspolitiska arenan (FPA), där Krigsvetenskapsakademien i flera programpunkter redovisade läget i sin stora studie KV21, som beskriver fullt realistiska scenarier för vårt närområde de närmaste decennierna samt olika koncept att möta dessa med en samordnad militär och civil försvarsförmåga. Och eftersom våra potentiella motståndare rustar med stor ambition och med utnyttjande av ny teknik, måste även vi förstå och utnyttja nya teknologier och dess tillämpningar för att vara relevanta och skapa trovärdiga tröskeleffekter i denna allt tuffare säkerhetspolitisk miljö. Där ryms inte felbeslut att outsourca säkerhetskritisk information!

Ett delprojekt i KV21 rör just den tekniska utvecklingen och hur den påverkar försvarsförmågan. Som huvudansvarig för denna del har jag med hjälp av initierade medförfattare med olika expertis studerat ämnesområdet och vi har producerat en bok som tydligt adresserar digitaliseringen som begrepp samt olika aspekter på därtill kopplad teknisk utveckling och dess implementering i försvarssammanhang.

Boken med titeln ”Det digitaliserade försvaret – Teknikutvecklingens påverkan på försvarsförmågan” presenterades i Almedalen och vi kan nöjt, eller bekymrat, konstatera att många av de områden vi belyser emellanåt finns på löpsedlarna i mindre uppmuntrande sammanhang, som hot mot vår säkerhet. Det rör t ex drönare, cyberattacker och behovet av avgränsade och säkra nationella moln för myndighetsbehov. Boken har sänts ut till alla ledamöter i Krigsvetenskapsakademien. Den finns också att köpa via KKrVA bokshop »

Mitt budskap är att det krävs förståelse kring vad de nya teknologierna kommer innebära för vårt vardagsliv, med effekter som ofta kan ha positiva förtecken. Men kunskapsbehovet hos våra beslutsfattare gäller också att förstå vilka risker det innebär om man suboptimerar, av ekonomiska skäl, och inte tänker i ett helhetsperspektiv. I militära sammanhang krävs förståelse för hur teknikutvecklingen kan förändra egna och andras systemförmågor. Några av de mera påtagliga områden där tekniken är betydelsefull och som beskrivs i boken är

  • Cybermiljön, med hot och möjligheter
  • Artificiell intelligens
  • Autonoma system
  • System i samverkan
  • Rymdtillämpningar.

I hög grad styrs den snabba utvecklingen av att datorkraften nu har nått nivåer som gör det möjligt att implementera vad som kallas Big Data och artificiell intelligens (AI). Eller vi kanske hellre ska tala om Deep Learning där stora datamängder utnyttjas som underlag. Genom att jämföra väldigt stora och komplexa dataset går det att se trender och mönster som annars skulle kräva många människors samlade erfarenheter under ett långt arbetsliv. Genom matematiska algoritmer kan man förfina sökmönster och öka känsligheten i olika system, så att systemen automatiskt kan få svar som det tidigare tog dagar, veckor eller år att se och förstå. Resultaten kan överföras till andra system och vidarebearbetas för att ge svar på såväl kända som ännu okända frågeställningar.

Det är i ljuset av sådana sätt att använda data som försöken att komma över företags och myndigheters databaser intensifieras. Genom medvetna dataintrång eller naiva beslut att t ex spara kostnader genom outsourcing till andra länder (se exemplet ovan) kan sådan data, överförd under sekunder, skapa oreda och stora effektförluster under år därefter.

Ny teknik förändrar inte bara data- och informationsbehandlingen utan skapar också grund för nya materielsystem som kan användas i såväl civila som militära sammanhang. Ett tydligt exempel är drönare som idag har blivit så små, lätta och billiga att vem som helst kan skaffa dem, utrusta dem med sensorer eller i värsta fall sprängladdningar och flyga dem dit man önskar. Visserligen skapas regler och lagstiftning, men för dem som vill bryta mot bestämmelserna går det att orsaka stor skada. Samtidigt utgör små drönare en enorm tillgång vid t ex kartering, prospektering, kraftnätsinspektion eller sökande efter försvunna personer. Och i militära sammanhang utgör de en viktig förmågeökning för att skapa lägesbild, upptäcka faror, reläa kommunikation etc. För stormakterna med tillgång till stora obemannade system erbjuder de också möjlighet till vapenleverans i utsatta områden utan risk att förlora personal vid en nedskjutning.

Satsningar på robotik och autonomi är idag mycket framträdande i såväl civil som militär teknikutveckling. Ett ”hett” område är sammankoppling av tiotals upp till hundratals små drönare i svärmar, där alla är synkroniserade och samverkande. De kan utföra förprogrammerade uppgifter, samla information, genomföra störning eller till och med angripa mål med stor effekt även om en del av dem blir nedskjutna. En kombination av algoritmer för svärmteknik och realtidskommunikation mellan enheterna ligger nära utvecklingen av självkörande fordon, där systemen behöver innehålla ett stort mått av AI, med självlärande successiv förbättring av uppträdandet.

Det leder oss in på nästa stora systemförändring på det militära området, benämnt strid med system i samverkan. När tekniken nu medger att t ex sändningen från en radarsensor kan spridas till många mottagare, data från flera radarsystem jämföras och kommuniceras i realtid via relästationer som även kan vara rymdbaserade, så kan inmätning, styrning och leverans av missiler ske från olika enheter, där själva vapenbäraren kanske går helt tyst (passiv). Mycket av detta har man skissat på i decennier, men nu har tekniken gjort det möjligt. På våra vägar kommer bilarna i framtiden att ”prata” med sin omgivning och varandra och skapa grund för trafikoptimering.

Ovanstående är några exempel på förmågeutveckling som medges av en accelererande teknikutveckling, där civila och militära behov och intressen sammanfaller fram till den slutliga implementeringen. En cybermiljö (i drift inom några år) med Internet-of-things och 5G kommer att ge oss många nya möjligheter och samtidigt ge grund för många nya hot. Då finns det inte plats för naivitet, om säkerheten i samhället ska kunna bevaras.

Teknik är en nödvändig del av samhällets välståndsutveckling, men den kommer också att utnyttjas i onda avsikter. Endast genom att förstå både hot och möjligheter kan våra beslutsfattare hålla jämna steg och ligga på framkant. Det krävs att man följer/bedriver kvalificerad forskning och utveckling samt att man tar till sig och omsätter sådan kunskap i kloka beslut. Det gäller alla aspekter av samhällets utveckling inklusive både civilt och militärt försvar. Läs gärna den ovan nämnda boken om det digitaliserade försvaret, för en belysning av många av dessa utmaningar.

 
Författaren är överste, fil.lic. och ledamot av KKrVA. Han är också delprojektledare inom KV21.

Kommentering är avstängd / ej aktuell.