≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

…borde ha varit rubriken på det föredrag jag höll på Folk och Försvars seminarium idag om framtida krav på militär förmåga. Detta seminarium arrangerades tillsammans med Föreningen för Göteborgs försvar.

Jag började med en överblick om olika grundläggande förmågor som Verkan, Rörlighet och Skydd osv.

Därefter övergick jag till lektionen i Hej Matematik – Kapitel Operativ Stridskraftfysik, där jag jämförde Sveriges uthållighet i olika situationer med både reella och fiktiva förstärkningsexempel från både NATO och Storbritannien. Dessa visar att det tar två till tre veckor att motta en förstärkning i realiteten jämfört med de fem – sju dagars uthållighet vi får med prolongerad ekonomi. I realiteten har vi det vi har, eftersom konkurrensen när det gäller tillförda resurser är hård med Polen och de baltiska staterna som exempel.

Många var framme efteråt och berättade att det måste ha varit fel på de senaste centrala proven. Andra muttrade att det jag sa inte stämde överens med lärarlösningen.

Avslutningsvis belyste jag kort Göteborg och Västerhavets betydelse för Sverige och de dilemman som är förenade med operationer i området.

En enkel inspelning av föredraget hittar du här.

SvD

Comments on this entry are closed.

  • Tobias

    Kan bara hålla med.
    Jag har jämt undrat vilken nation eller organisation vi skall stödja oss på vid en konflikt eller krig. EU? Finland?
    Dessutom tror jag det tar längre tid att få hjälp från Nato än 2-3 veckor. Se på Patriot-missilerna som Nederländerna skickade till Turkiet. De beslutade om detta 2012-12-07. En månad senare 2013-01-07 lämnade dessa Nederländerna! De skulle vara operationsdugliga 2013-01-26! Alltså mycket längre än 2-3 veckor.
    Betänk även att manskapet bara uppgick till 360 soldater från Nederländerna.
    Vad skulle då krävas i tid vid en skarp konflikt mot en numerärt mycket större motståndare?
    Eftersom Sverige förfogar över extremt lite soldater, ungefär som Nya Zeeland trots dubbel befolkning, skulle vårt behov av hjälp vara gigantiskt vid en konflikt eller krig.
    Hur lång tid skulle en sådan insats ta?
    Längre än när västvärlden förberedde sig för anfall mot Irak första gången?
    Hur går det ihop med allas tankar kring ett snabbt eller mycket snabbt förlopp av en framtida konflikt?

    Tyvärr har vi det försvar vi förtjänar då befolkningen i allmänhet, och politikerna i synnerhet, verkar vara helt ointresserade. Tyvärr faller lite av skuggan även på journalister och FML. Vore befriande att se höga militärer som kunde göra som Odenberg, slå näven i bordet och skrika ”över min döda kropp att jag bidrar till ytterligare försvarsnedläggningar och sänkt försvarsförmåga”.
    Om det skulle bli ett samtidigt massavhopp från högre militärer skulle nog den mest trötta journalist vakna och inte bara insupa falsarier från moderaternas ”lilla röda”.

    • Hej Tobias! Det var just NL-exemplet jag jämförde med bland annat. Titta gärna på filmen från min 15.

  • jan-olov Holm

    Rekommenderar varmt att riksdagens ledamöter och regeringens ministrar tar del i detta mycket pedagogiska framförande.
    Naturligtvis är slutsatserna jobbiga för dem.

    Det är alltid arbetsamt att ändra invanda tankesätt när verkligheten inte längre stämmer mot önskad låg nivå hos en latent moståndare och en önskad men ej uppfylld hög nivå på svensk försvarsmakt.

    Du gör en enastående insats för svensk försvarsbildning

  • Johan,

    Dina presentationer skulle kunna vara nyckeln till en förenklad förståelse och därmed en gemensam grund att starta en seriös Försvarsdebatt ifrån. Jag hoppas att du orkar fortsätta och jag hoppas för Sveriges skull att du så småningom når ut till svenska folket men framförallt våra beslutsfattare. Det skulle exempelvis vara mycket intressant att höra Cecilia Widegrens ”spontana” på presentationen i klippet ovan. Men det lär ju dessvärre aldrig hända…
    Det är mycket svårt att förenkla omfattande och komplexa frågor till något som gemene man kan ta till sig. Du lyckas med detta utan avkall på väsentligheter. Mycket skickligt!

  • Lennart Stenberg

    Jag delar både Tobias, Jan-Olovs och Martins uppfattningar! Till detta bör föras senaste dagarnas besked om hur RB5 ska verkställas, minst 1000 officerare ska bort och flera samtrimmade förband med heltidsanställda ska göras om till deltidsförband. Jag önskar det egentligen inte – men en ström av egna uppsägningar av kompetenta befäl och soldater som INTE är avsedda att sägas upp av myndigheten kanske är den sista chansen till en tydlig larmklocka!

  • Erik

    Jag tycker du skönmålade läget å det grövsta. ”Bra verkan”? Inga attackrobotar till flyget, inga markrobotar, inget artilleri, inget raktetartilleri, föråldrade sjörobotar. Vi saknar allt som ger ordentlig verkan, med möjligt undantag av några tiotal stridsvagnskanoner och några torpeder! Och värst av allt, vi saknar luftvärn. Nej, två rostiga gamla hawkbatterier är inget hinder för någon anfallare, kunde lika gärna kvittat. Vi är i princip försvarslösa. Allt annat är önsketänkande, okunskap eller propaganda.

    • Vi kan säkert argumentera om det är gult eller orange, men ”skönmålade läget å det grövsta” ställer jag inte upp på.

      Vi har ju lite mer än några tiotals stridsvagnskanoner och några torpeder. Vi har fler stridsvagnskanoner, några hundra stridsfordon, fler torpeder, äldre, men ingalunda ofarliga sjömålsrobotar, kompetenta IR-robotar till Gripen och vass radarjaktrobot på snar ingång.

      Vi är på intet sätt försvarslösa, men vi är inte tillfredställande starka.

      • J.K Nilsson

        Ja det är en vass IR-jaktrobot men hur många har vi? Enligt Sipri har det kommit in 400 IRIS-T som nu dessutom ska poolas med luftvärnet. I F100 (100 st JAS39C/D) så räcker det till att ladda om varje flygplan två gånger i vingspetsarna, ska det annars stå i startberedskap för att skjuta ned kryssningsrobot så försvinner det sex robotar med varje flygplan som startar. Med tanke på flygbaskonceptet som planeras så kommer den här luftförsvarskapaciteten till stor del att åtgå för att försvara flygvapnets baseringar. Det kommer alltså inte att bli så mycket över till resten av landets försvarsvärda installationer.

        Det är ju inte heller bara robotar som räknas, tittar vi på andra flygplan så använder man oftast dedicerade robotplatser med räls eller ejektorlavetter som är fast monterade. Hur många och vilken konfiguration har vi på dom lavetter som nu krävs för att använda IRIS-T och den moderna radarjaktroboten som är på ingång? Jag tror nog att svaret kommer att vara till besvikelse för dom flesta. I ett förbekämpningsskede så har vi rätt så snart tömt ut möjligheten att bedriva luftförsvar med JAS39 även om det finns flygplan och robotar kvar.

        Så verkligheten är ganska enkel, att säga ”inte tillräckligt starka” känns som ett konstaterande med brittisk ”Stiff upper lip”. På ren svenska, det är ett demonstratorflygvapen vi har som knappt kan genom en kortare internationell insats.

        J.K Nilsson

        • @Johan. Det var det jag försökte säga. IRIS-T är en mkt bra robot, men vi har ett mindre antal. Detta sorterade jag in i uthållighetsförmågan på föredraget.