≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

Av Gunnar Magnusson, ledamot och Andre sekreterare i Kungl Krigsvetenskapsakademin

Det är mycket prat nu om att försvarsanslagen måste höjas i skenet av det yrvakna uppvaknandet efter Rysslands folkrättsstridiga agerande gentemot Ukraina. Det talas om ”substantiella höjningar”, oklart dock vad som avses i kronor. Surprise.

Man bör dock kvalificera det här pratet, inte minst utgående från att många vill använda försvarets andel av BNP som ett mått på försvarsansträngningarna. Gör man det så ser man hur försvarsanslaget då skulle kunna komma att utvecklas. Krontalen blir hisnande i jämförelse med vad som talas om att avdela på statsbudgeten inom andra samhällssektorer. Mer om det nedan.

Men nu talar vi inte om vilken samhällssektor som helst. Vi talar om en av statens två kärnuppgifter, uppgifter som är statens raison d´etre; bevara frihet och oberoende genom att hålla yttre fiender utanför landet (säkerhets- och försvarspolitik), säkra liv, lem och egendom genom att hålla inre fiender inlåsta (rätts- och kriminalpolitik). För den som ser främmande trupper paradera på Skeppsbron eller som blivit misshandlad, rånad, våldtagen eller bestulen är det av föga intresse om lärarna i ett tidigare skede fått 3 000 kronor mer i månaden eller om Försäkringskassan begärt in ett sjukintyg så länge staten inte kunnat lösa sina grundläggande uppgifter.

Vad kan då en av statens kärnuppgifter komma att kosta?

Så här ser det ut om vi skulle ta det här med BNP-måttet på allvar som vägledning för och indikation på våra försvaransträngningar. Under den infogade tabellen förklarar jag vad siffrorna står för.

Bild1Förstoring

Som framgår antas att BNP tillväxer med 1,5 % årligen över den angivna femårsperioden. Det är ett inte alltför djärvt antagande även med hänsyn till konjunkturcyklar. ”Att spå är svårt, särskilt om framtiden”, sade redan Falstaff Fakir på sin tid. SCB och Konjunkturinstitutet är djärvare. De spår en ca 2-procentig årlig BNP-tillväxt 2015-2020, vilket ger en naturligtvis än högre krontalsutveckling för försvarsanslaget.

Av BNP-tillväxten följer de olika andelsnivåernas krontal. På sista raden framgår hur mycket högre i dagens penningvärde det årliga anslaget i respektive andelsnivå skulle behöva vara jämfört med idag om man stegvis höjer försvarsanslagets andel av BNP med 0,1 % per år. Med den upplysningen kan var och en själv räkna ut hur stor den årliga ökningen beräknas bli om man väljer att bestämma sig för en viss andelsnivå. Stannar vi t.ex. på 1,3 % av BNP så blir den årliga ökningen 2017 i förhållande till 2014 50 086-44 307=5 779 miljarder kronor, osv.

Jag har genom markeringen av de olika trappstegen velat visa på hur man skulle kunna bygga upp anslaget årligen med början 2015, från 1,1 % till 1,2 %, därefter till 1,3 % osv., för att till sist plana ut på en 1,5 %-ig nivå 2019. Att däremot 2015 gå från 43 007 miljarder (1,1 %) till 56 096 miljarder (1,5 %) i ett steg är naturligtvis vare sig möjligt eller ansvarsfullt såvida inte landet står inför ett uppblossande direkt existenshot.

Att Försvarsmakten m.fl. på ett budgetår i fredstid skulle kunna förbruka 13 miljarder i extra anslag låter sig helt enkelt inte göras. Konsekvenserna för den övriga statsbudgeten skulle heller inte bli möjliga att hantera inom det politiska systemet. Budgeten för 2015 arbetas dessutom fram på en extremt kort tid eftersom det är valår hösten 2014. En ny regering, oaktat kulör eller sammansättning, mäktar helt enkelt inte med det på de åtta veckor som står till buds mellan den 15 september och den 15 november då budgetpropositionen ska avges till den nyvalda riksdagen.

Jag nämnde tidigare hisnande krontal. Var och en får göra sin värdering av vad oberoende och frihet får kosta. Men för eller senare måste politiska löften och säkerhets- och försvarspolitiska konsekvenser kvalificeras i ekonomiska termer. Riksrevisionen anger i en nyss avlämnad rapport en anslagsbrist för försvaret över de närmaste tio åren om ca 30-50 miljarder, dvs. den siffra Kungl. Krigsvetenskapsakademien vid upprepade tillfällen de senaste två åren under seminarier och i böcker rörande vår säkerhet påtalat – 3-5 miljarder årligen och då talar vi huvudsakligen om materielanskaffning. Personal-försörjningssystemet är förmodligen underbudgeterat med en-två miljarder årligen i bara lönekostnader för att vara tillträckligt attraktivt för anställning. Övningsanslagen är för låga.

För krig behövs tre ting, brukar man säga: pengar, pengar, och pengar. Det är förvisso billigare att förbereda krig, vilket är precis vad Försvarsmakten är avsedd för och ingenting annat, men inte dramatiskt. Fråga de som vet. Men en årlig anslagsnivå i trakten av 1,4-1,5 % av BNP, uppbyggd stegvis under, säg, fem år, torde inte vara för hög. Under det kalla kriget låg vi på ca 2,5 % men då var å andra sidan BNP i reella termer mycket lägre än idag. Sverige är helt enkelt ett mycket rikare land idag än under 1980-talet och kan därför i reella krontal spendera mycket mer på försvaret utan att eftersätta andra väsentliga, men inte i grunden lika avgörande, samhällsektorer. Det är därför det dyra ekologiska grisköttet är slut i affärerna. Folk har helt enkelt råd att köpa det. Svårare än så är det inte. ”Kanonen statt Fleisch” är inte ett dilemma som vi har anledning att ställning till i termer av antingen det ena eller det andra. Vi har råd att både äta ekologiskt och att bevara vår frihet och vårt oberoende.

Comments on this entry are closed.

  • Har du inte blandat ihop miljarder och miljoner nu? Jag är ganska säker…

  • Fredrik

    Du har blandat ihop miljoner och miljarder i början, annars bra.

    ex ”Stannar vi t.ex. på 1,3 % av BNP så blir den årliga ökningen 2017 i förhållande till 2014 50 086-44 307=5 779 miljarder kronor, osv.”

    Knappast troligt att 1,3 % av BNP är 5779 Miljarder, däremot 5779 Miljoner…

  • TobbeT

    Mycket bra!

    Jag har själv försökt föra fram en debatt om de låga anslagsnivåerna och frågat politiker i alla läger och färger om deras syn på lämplig nivå på försvarsanslag.
    En del politiker försöker tom föra fram budskapet att ett eventuellt Nato-medlemskap skulle kosta mer för Sverige än dagens anorektiska försvar. Bevisligen stämmer inte detta när man tittar på vad våra nordiska och baltiska Natogrannar lägger på försvaret.
    Det finns ju inget krav att lägga den rekommenderade siffran 2,0% av BNP, än så länge skall man tillägga.
    Att Natos genomsnitt ligger så mycket högre med sina 2,5% av BNP än EU-snittets 1,7% beror helt och hållet på USAs anslagsnivå.

    Skall man vara alliansfri och seriös så bör man titta på vad liknande länder lägger på sitt försvar eller vad vi gjorde under kalla kriget.
    Israel lägger runt 6,2% av sin BNP på försvaret men får också mycket uppbackning från USA och Tyskland. Singapore 3,6% och Ukraina 2,7% även om den senare har en mycket sämre ekonomi än de andra.
    Vi hade väl en fullt fungerande vård, skola och omsorg under perioden för kalla kriget? I alla fall i mina ögon.
    Om vi mäktade med 2,5% då så borde vi göra det nu, allra helst med tanke på det mycket goda ekonomiska läget vi befinner oss i.
    Under kalla kriget var Sveriges statsskuld av BNP upp mot 75%, vilket i internationell jämförselse är tyvärr ganska normalt. Idag är det runt 35% vilket gör Sverige till en av Europas lägst statsskuldssatta länder. Dessutom väntas ekonomisk tillväxt framöver.
    Tom affärstidningar som Dagens Industri hävdar att detta är för lågt och staten bör investera.
    Det är nu dags att investera i oss själva och försvaret.

    Dessutom är det mycket billigare och förståndigare att göra investering nu innan ytterligare prishöjningar, ytterligare försämrat säkerhetspolitiskt läge. Vad kostar ett internationellt vapensystem från ”hyllan” när världen brinner? Leveranstid, vilket land kommer att prioriteras?
    Dessutom hinner vi då kanske få systemen operativa, övade och inkörda. Se hur lång tid Visby har tagit.

  • Sven Hugosson

    En bilförsäkring med bra bonus (många skadefria år, alltså år med svag hotbild) kostar minst 5000 kr/år. En ganska normal villa/hemförsäkring kostar 5000 kr/år. På en årsinkomst på 500.000 kr mptsvarar detta 2% va bruttoinkomsten Har personen ifråga även en fritidsbåt med segel och svag motor går det åt minst 5000 kr/år därtill. Familjen har kansle en andrabil, kostar ytterligare 5000 kr/år. Personen bedömer tydligen riskläget så allvarligt att boende, rörelsefrihet och fritid får kosta 4% av BINK. Skulle då samhället inte ha råd med 2% av BNP till säkerhet och försvar?

  • Johan Olsson

    Det blir hissnande siffror med denna lilla exercis. Samtidigt kan jag inte undgå tanken att använda resonemanget ur en annan synvinkel. Att t ex från den tid då vi hade 2% av BNP i budget för Försvaret (NATO standard) göra en omvänd beräkning och konstatera vilka hissnande summor som ej kommit Försvaret till del.
    Det är ingen slump att det ser ut som det gör i Försvaret och att det mesta redan från start är intecknat i ”fasta” icke påverkbara kostnader. Det är ju som med privatekonomin, det är marginalen som kan användas till ”satsningar”.

  • @Anton & Fredrik. Tack, ändrat!

  • Gunnar Magnusson

    Kritiker av miljarder och miljoner har naturligtvis rätt. Det var slarvigt av mig, men så blir det ibland i nattlampans sken. Min ursprungstabell är i kronor. Felskrift i övre vänstra cellen i Excel-tabellen m a o

  • Thomas Berkland

    Bra Skrivet!!
    Har funderat på detta länge. Är ju verksam inom den gemensamma sektorn. Den som betalas av skattemedel. Och därför borde det finnas ett annat tänkande än inom det privata näringslivet. Ett exempel är ”konsult-sjukan”. Har någon koll på vad det kostar?Tror inte det. Det vanliga är att någon i verksamheten ”Säger upp sig”. Sen återkommer som konsult. Med mångdubbla kostnader för verksamheten. Detta är rena skojet. Det som krävs är att landet tar sig samman och begriper att vi står inför ett reellt hot. Att få detta landet på krigsfot blir inte lätt. Att insikten ska tränga in i de dunklaste akademiska kretsarna kommer och ta tid.
    Det bästa som nu kan hända är att frågan blir o hamna vid ”stugknuten”Dvs Baltstaterna. Då går det inte längre o gömma sig bakom fasader som många gjort till en skön konst.
    En regeringskris där allt ställs på sin spets, tror jag behövs. Först då kommer detta tränga in i folks medvetande. Det är ju tyvärr så att det som är obehagligt, det förtränger vi. För att inse verkligheten kommer att kräva uppoffringar. Omfördelningar av resurser i budget. Utan värnplikten kommer det inte att gå. Den kompetens vi behöver ska kunna inkallas för en dagspeng o inte ett konsultarvode. Sen en gång för alla förklara för folk vad krig o aggression innebär. Och då inte ha en tok till Statsminister som yrar om ”särintresse”, när det handlar om ”gröna gubbar”på gatan utanför. Och en vägspärr på väg till systembolaget….Och dom pratar inte svenska.

  • Göran Frisk

    Just nu flödar pengarna. 10 nya JAS, nytt lvrobotsystem för medellång räckvid, två nya ubåtar. Till dessa system fast anställda personal. Det tar sig …..

    • Surpuppan

      Ack, om så vore! Det flödar förvisso av utspel om vad som skulle behövas, men pengarna? De har väl ännu inte berörts, mer än i förbigående som ”betydande belopp” (finansministerns ord, tror jag). Tyvärr har vi sett åtskilliga exempel de senaste åren på vad nymoderaterna menar när de ”satsar” på försvaret.

      Vi får se. Hoppas du har rätt.

    • Läste tidigare att försvaret gjort beräkningen att det krävdes minst 80 plan för att fullfölja uppgifterna utan långräckviddigt luftvärn och minst 60 plan för att fullfölja uppgifterna med långräckviddigt luftvärn… Var hamnar vi med 70 plan och mellanräckviddigt luftvärn?

  • Anders

    Det är ju gott och väl med mer pengar, men finns det inte personal att ta hand om gammal respektive ny mtrl så finns det ingen anledning att skjuta till mer medel. Börja med att lösa personalfrågan. Vad skulle hända om FM fick lösa ut alla mtrl-ärenden? Finns personal till det? Troligen inte. Kan någon ge ett rimligt förslag på personalåtgång med en FM som består av ex. A: 5 Mekbrigader, FV: 100 fpl, 50 hkp inkl. bastjänst som kan betjäna ca 10 vägbaser, M: 15 ytstridsfartyg, 8 ubåtar, 3 större logistikfartyg.

    Med vänlig hälsning
    Anders

  • Göran Frisk

    Denna debattavdelning är fullkomligt suverän. Vill man begripa hur säkerhets- och försvarspolitiskt kunniga personer tänker är detta forum en kunskapskälla. Eftersom vi har en kort paus i Rysslands framryckning bör vi förstärka försvaret kortsiktigt. Det vi behöver göra är att öva på Gotland, öva ovanför och runt Gotland i luften, öva på vattnet och under vattnet, öva överfart med amfibiebataljon för snabbt förstärka försvaret. Sätta igång stabsöverläggningar med de baltiska staterna för att klara ut hur stöd ska lämnas vid ett ryskt anfall. Eftersom vi har 4o beredskapsmiljarder som står i Riksgälden kan dessa användas närsomhelst när Regeringen så beslutar. Riksdagen behöver inte höras om det är bråttom.

    • Ytterligare förslag:
      1: Flyg ut besättningar till de stridsvagnar som står i föråd på Gotlandoch låt dem genomföra en övning, helst tillsammans med hemvärnsbataljonen.

      2: Sätt ihop en fullt bemanad bataljonsstridsgrupp med understöd av pansar, artilleri och allt annat som behövs och låt dem genomföra en övning tillsammans med en hemvärnsbataljon, detta är det närmsta vi kan komma en övning på brigadnivå idag enligt vad jag förstår och skulle vara ett bra sätt att både öva och testa våra markstridskrafters maxkapacitet.

  • Göran Frisk

    Mr Si , avvägning mellan eldrörsluftvärn, korträckviddigt robotluftvärn, medellångt robotluftvärn, långräckviddigt robotluftvärn är ett knepigt ärende. Vad behövs för att skydda baser av olika slag, förtöjningsområden,hamnar, broar och knutpunkter etc är svårt att avväga. Ännu svårare är att bestämma hur man avväga rörligt lv för att skydda markstridskrafternas förflyttningar och omgrupperingar. Till detta kommer att använda jaktflyg , 39:an i jaktversion , på ett klokt sätt skall oxå vägas av. Från sjöstridskrafternas sida är behovet av robotluftvärn stort för områdesskydd av konvojer t.ex, till och från Gotland. — Av stort intresse är US Navy gruppering av lvrobotsystem med lång räckvidd på fartyg för lvskydd mot Nord-koreanska robotattacker mot Japan.