≡ Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M Ö T E N
A K A D E M I S K A   A R B E T E N
B L O G G

– Vad är folkpartiets försvars- och säkerhetspolitik?

Sammanfattningsvis går den ut på att Sverige behöver se om det egna huset i termer av en beprövad bekämpningsförmåga och en fungerande insatsorganisation. Det innehåller också i den andra vågskålen en fortsatt integration med demokratiska länder det gäller samarbetet kring säkerhetspolitik. Det uppenbara svaret för Folkpartiet är att vi behöver inte bara ett starkare försvar utan också gå med i NATO.

– När bedömer du att IO 2014 är införd – fullt övad med sin materiel?

Jag tillhör dem som funderar på om den någonsin blir genomförd och fullt bemannad, samövad och utrustad; och det av det enkla skälet att Försvarsmakten nu pekar på 2023 – ett datum som ligger tio år bort i tiden. Med sådana tidsförhållanden för måluppfyllnad, så hinner målen omformuleras och systemen omstruktureras innan vi är där.

– I händelse av en väpnad konflikt i vårt närområde i framtiden, vilket eller vilka områden i Sverige bedömer du skulle då vara mest utsatta?

Jag har befunnit mig på resa i Baltikum den senaste tiden, och den analys man gör där av de incidenter vi utsatts för i samband med det nya ryska övningsmönstret i Östersjön är att det handlar om att skära möjligheterna till undsättning i händelse av en militär konflikt. Jag tycker det ligger en del i den analysen och med det som utgångspunkt så talar vi om Gotland, möjligen sydöstra Sverige och givetvis våra storstadsområden.

– Hur ska vi förhålla oss till de ryska satsningarna på sina militärutgifter?

Vi ska ta dem på mycket, mycket stort allvar. Det finns inget land i världen som rustar så snabbt i relativa tal som Ryssland gör. De går från 2,9 % till 3,9 % av BNP på tre år. Det är ett stort land, så det svarar mot stora faktiska belopp som man nu försöker omvandla till militära resurser.

Samtidigt är det så att den politiska utvecklingen oroar mig minst lika mycket. Regimer som använder populism, främlingsfientlighet för att hålla sig själva kvar vid makten har historiskt sett visa sig kunna hitta fiender utanför landets gränser.

– Ni har haft en stor inflytandemakt halva tiden av 2000-talet. Vilket är det sämsta beslut ert parti har tagit eller medverkat i under den tiden?

Ja, på försvarsområdet är konkurrensen tämligen….Låt mig säga så här. Det är väldigt viktigt när man dissikerar politiken att man skiljer på beslut och implementering. En viktig erfarenhet som jag har gjort som försvarspolitiker, det är att även de bästa besluten kan med fel implementering misslyckas. Jag skulle säga att en stor del av de materielbeslut vi fattat gällande vår utveckling har visat sig vara dåliga beslut.

Möjligen är det också så att det var ett misstag att så snabbt gå från en ytterlighet i personalförsörjningen till en annan ytterlighet, och att klippa alla banden bakåt. Jag skrev 2006 på Brännpunkt i SvD att man kanske skulle börjat med att avskaffa straffbestämmelserna i Totalförsvarspliktslagen. Det hade varit ett exempel på en mjukare övergång.

Har man fler alternativ när det gäller personalförsörjning, så har man också spridit risker på ett bättre sätt. Det återstår att se hur lyckad den snabba övergången till en ”All-Volunteer-Force” var. Men, den har absolut en potential att bli ett beslut vi behöver korrigera i efterhand.

– Om ni skulle få lika stort inflytande igen efter valet 2014, vilken är den viktigaste ändringen ni vill göra av den nuvarande politiken?

NATO-medlemskapet. Det spelar ingen roll hur mycket vi satsar på vårt svenska försvar. När det kommer till att ha kraftmätningar med länder som Ryssland, är det oavsett försvarssatsningar, hopplöst för ett litet land. Så det är en nödvändighet i alla scenarier och där kanske vi måste trycka hårdare.

När det gäller försvarspolitiken i övrigt, så handlar det enkelt uttryckt om att öka numerären i den svenska insatsorganisationen. Satsa mera på det som gör oss farliga för fienden. Det här med plattformar är viktigt…Visbykorvetter, stridsflygplan och så vidare…men ännu viktigare är att ha beväpning och väl utbildade besättningar till de här plattformarna. Det är det som gör oss farligare och det måste vi fokusera på.

– Folkpartiet var ett av de drivande partierna bakom internationaliseringen, och du själv gick ut förra året och sa att det var dags att lämna Afghanistan. Nu har vi ställt stridsvagnar i ett förråd på Gotland efter ert initiativ. Vad var det som hände, och hur förklarar du att det insatta insatsförsvaret har den minsta truppvolymen utomlands nästa år sedan Suez -56?

Det där är ju djupt problematiskt. Om ingenting tillkommer i form av operationer utomlands de kommande sju, åtta månaderna, så ser det ut som om vi inte kommer ha en enda enskild soldat i operationer utomlands efter maj 2014.

Det är väl viktigt att komma ihåg kronologin. Stridsvagnarna på Gotland beslutades i mars 2009, och när det gäller Sveriges närvaro i Afghanistan, så tycker jag mig efter tio år kunna dra slutsatsen att har vi inte lyckats så långt, så kommer vi inte göra det de sista två åren heller. Jag tillhör dem som tror att ska man dra av plåster, så ska man göra det snabbt.

Vi måste någonstans komma ihåg att det inte handlar om att skicka iväg soldater till höger och vänster, vi har i Riksdagen ett väldigt stort ansvar för de här människorna, och jag har inga problem att stå upp när det inträffar olyckor, stå upp för våra insatser och säga att det här var viktigt och det här blev ett oundvikligt offer i den insatsen.

Men, när man känner att det här börjar att bli ganska meningslöst, man är på väg att dra sig ur. Inte bara Sverige, utan även alla andra länder. Om det då inträffar olyckor, om människor då måste plikta med sitt liv, så blir det mycket svårare att förklara det.

…Men, det är en uppenbar paradox, jag tycker att det är genant att ju mer den internationella verksamheten kommit i fokus, desto mindre har vi lyckats få ut oss själva i insatser. Det är viktigt att regeringen nu vakar över varje möjlighet för Sverige att fortsätta engagera sig internationellt. Det finns pågående operationer, både i Afrika och i Mellanöstern under FN-mandat, där vi väl skulle passa in, men då måste vi vara aktiva.

Det är viktigt att komma ihåg att inte bara dra nytta av de resurser Sverige bygger upp militärt, det handlar ju också om att de 4000 soldater som nu är kontinuerligt anställda, det handlar om hur vi ska hålla fast i deras engagemang. Kommer vi i en situation, där vi inte har någon som helst pågående mission, så är jag rädd för att vi kommer att få se ett ökande antal avhopp av de här soldaterna.

– Ni har haft en ganska hög profil i försvarsfrågan, men det har visat sig att ni inte arbetat för mer pengar i budgeten sju år i rad. Hur ska väljarna uppfatta detta?

Ja, nu blev det ju lite mer pengar i budgeten. Folkpartiet ska inte ta åt sig äran av detta, det är nog snarast den allmänna försvarsdebatten som genererat ett sådant tryck, och nu accelererar vi upp till en halv miljard på ramen till 2017. Jag har varit väldigt tydlig med att det måste bli substansiella ökningar av försvarsanslaget i miljardklassen, för att jag ska bedöma det som så ansvarsfullt att jag vill fortsätta med försvarspolitiken.

– Hur skulle du vilja beskriva framgången med det nya personalförsörjningssystemet, som Folkpartiet drev hårt, och vid vilket läge skulle ni kunna tänka er att riva upp hela reformen?

Ja, så är det, att Försvarsutskottet i sin klokskap när beslutet om övergång till frivillig personalförsörjning togs 2010, skrev att det måste finnas en verklig option att återta värnplikten. Dels om det säkerhetspolitiska läget ändras och dels det exempel som gavs att vi inte kan bemanna vårt totalförsvar. Med denna utgångspunkt så är det möjligt att utan några större omvärldsförändringar konstatera att det inte fungerar och gå tillbaka till detta.

Om vi inte gör detta, så är det min bedömning att vi från politiskt håll måste sätta ett slutdatum då Försvarsmakten måste leverera in den här insatsorganisationen. Att som nu, de tillåts flytta det här ett antal år i sänder bort i framtiden – det håller inte. Jag vill att Försvarsmakten ska känna att lyckas den inte leverera, ja då har vi politiker inget annat val än att också pröva alternativa personalförsörjningsformer.

Det är inte längre så, att det är ett alternativ för Sverige att vara utan ett försvar. Den tiden är förbi.

Kommentering är avstängd / ej aktuell.

  • Fredrik Åkare

    ”Om vi inte gör detta, så är det min bedömning att vi från politiskt håll måste sätta ett slutdatum då Försvarsmakten måste leverera in den här insatsorganisationen. Att som nu, de tillåts flytta det här ett antal år i sänder bort i framtiden – det håller inte. ”

    Försvarsmakten har väl återkommande återrapporterat att de kan leverera OM resurser sätts i förhållande till uppgiften. De har väl återkommande rapporterat att om resurser INTE tilldelas i förhållande till uppgiften, så kommer de inte att kunna leverera och tvingas flytta införandet längre fram i tiden. Om svaret på konsekvensbeskrivningen är att uppgiften ska lösas inom ram, så måste det väl tolkas som ett politiskt godkännande av den förändrade tidsplanen?

    Allan, jag har förstått att din underförstådda grunduppfattning är att Försvarsmakten inte hanterar tilldelade medel ansvarsfullt och effektivt. Att ni politiker får för lite ”pang-för-pengarna”. Kan du konkretisera grunderna för din uppfattning så att den kan bemötas konstruktivt?

    Vad är det som Försvarsmakten inte klarar av tillräckligt bra enligt din mening? Vad borde Försvarsmakten göra för att lösa uppdraget i tid inom den ram som ni har tilldelat och uppenbarligen bedömt som tillräcklig. Hur hade ni tänkt att Försvarsmakten skulle lösa uppgiften? Vad vet ni politiker som inte Försvarsmakten har begripit trots sina egna utredningar av vad som krävs för att lösa uppgiften?

    Baserar du dig på rapporter från t.ex. riksdagens revisorer eller ESV? Rapporter om brister i ekonomisk uppföljning känner vi till, men betyder det med automatik att man är ineffektiv eller bara att det inte kan kontrolleras? De rapporter jag har sett brukar oftare kritisera den politiska styrningen av Försvarsmakten.

    Du antyder ofta en underförstådd grunduppfattning om korruption inom materielförsörjningen. Att Försvarsmakten gynnar gamla kollegor som har gått över till försvarsindustrin. Att investeringar görs för att gynna vänner snarare än Försvarsmaktens och skattebetalarnas behov. (Om så är fallet så undrar man var alla braskande rubriker och åtal har tagit vägen? Hur kan det ha gått obemärkt förbi den offentliga granskningen?) Du verkar generellt betrakta försvarsindustrin med verksamhet i Sverige som ett problem för Sverige och Försvarsmakten. Är detta dina uppfattningar? På vilka konkreta grunder har du isåfall underbyggt de uppfattningarna?

    Av dina uttalanden framstår du som relativt fientligt inställd till Försvarsmakten som organisation och myndighet, likväl som till försvarsindustri baserad i Sverige. Du har många konkreta uppfattningar i många konkreta små frågor relaterat till Försvarsmaktens arbete med att utföra sitt uppdrag från den politiska ledningen, t.ex. vilken flygmotor man ska välja till Gripen, vilka helikoptrar som insatsorganisationen behöver, med mera. Är det ett förhållningssätt som du väljer för att bäst representera skattebetalarnas och väljarnas intressen? Baserar du ditt engagemang och dina synpunkter utifrån din politiska roll och information eller utifrån din roll och erfarenhet som reservofficer på golvet i Försvarsmakten? Slåss du främst för medborgarnas sak eller för gräsrötterna och dina kamrater inom Försvarsmakten?

    För att lyckas i din roll och undvika att vidga det förtroendegap som verkar ha uppstått mellan Försvarsmakten och den politiska ledningen, så behöver attityderna hos dig och alla andra intressenter ses över och sakfrågorna lyftas från under stenarna för gemensam granskning och problemförståelse. Underförstådda och antydda missförhållanden är inte hälsosamt för en god ledning och ett gott ledarskap. Beslut bör fattas på öppna och objektivt prövade fakta, snarare än personliga tolkningar och uppfattningar som aldrig blir bemötta?

    För gräsrötterna inom Försvarsmakten är du en hjälte och förkämpe och har erhållit respekt för det. Som medborgare och väljare är jag inte nöjd med ditt arbete med att förbättra den politiska styrningen och ge det politiska stödet för att utveckla en bättre fungerande Försvarsmakt och försvarsförmåga. Jag saknar de konstruktiva åtgärderna på din nivå – på den politiska ledningsnivån. Om ni vet att Försvarsmakten gör fel, skapa då konkreta direktiv som åtgärdar problemet (men säkerställ att ni har rätt först). Att istället direkt lägga er i och göra Försvarsmaktens arbete är inte konstruktivt, inte ens kortsiktigt, och den åsikten finns det minst en granskningsrapport som underbygger. Se till att utveckla myndigheten så att den klarar sin uppgift själv istället. Det är ert ledningsjobb.

    Lycka till i valet och tappa inte sugen. Ditt engagemang behövs och är trots allt tillräckligt bra som det är. Dock får andra rösta på dig.

  • janolov holm

    Bäste Allan

    Du svarar:

    ”Jag vill att Försvarsmakten ska känna att lyckas den inte leverera, ja då har vi politiker inget annat val än att också pröva alternativa personalförsörjningsformer.”

    Ärligt talat är inte den tidpunkten redan passerad för omprövning?

    Försvarsbeslutet sade Insatsorg 2014 intagen 2014.
    Sedan blev det 2019 och nu 2023 -kanske.

    Det finns inte på kartan att vänta till 2023 med att en sådan minimalistisk organisation blir ev intagen.
    Vv Inse att beslutet blev fel.

    Du fick inte frågan av Johan men tycker du och alliansen att 1 vecka på en plats är en rimlig nivå?
    Ja eller nej.?

    Anser du att vi skall ligga på Nordiska nivåer 1,4-1,6 % av BNP till försvar?
    Ja eller nej.

    Om nej vad?

    Hur ser stegen ut 2015->2020->2025?

    De tre baltiska länderna och Polen har nu alla beslutat att lägga sig på 2% varav Polen och Estland i princip redan är där.

    Det handlar inte om enstaka miljarder utan många miljarder. Ta fram kalkylatorn.
    Jag vill att ni politiker startar en mental moraliskt och etisk upprustning och skaffar er förmåga att fatta beslut efter hand.
    jag är j- trött på ert snackande.
    Ni fattar inga beslut.
    Det enda beslut av dignitet ni tagit efterhand är 60 JAS39 E dvs en minskning med 40 fpl trots en kraftig ökning i Ryssland?
    Hur hänger det här ihop?

    Det gör det inte.

    När det gäller försvarsmakten egen vilja att beskriva alternativen och proaktiva göra framställan om detta så lämnar det mycket att att önska.
    Försvarsmakten är usel på detta enl min mening
    Jag har ställt några frågor på nytt till Dennis Gyllensporre på det temat på Skipper blogg.

    Vi får se om han svarar.Samma frågor har jag ju ställt till ÖB och C ledning utan svar.
    Du får och kollegorna i försvarsutskottet begära att ÖB ger in en reviderad Perp baserat på befintliga uppgifter , närområdesutveckling och fn ej avtalade försvarsgarantier till försvarsberedningen.
    Ekonomin kan inte vara konstant när närområdesutveckling inte är en rät linje med noll lutning.
    Kapacitetsutvecklingen är exponentiell!

    Vice statsministern får helt enkelt tala klarspråk med Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg.

    Kn Jan-olov Holm Hemvärnsbefäl

  • Sven Hugosson

    Tyvärr är det väl så att alternativet ”Sverige utan försvar” är en realitet minst fem år framåt, även om personalläget skulle bli bättre och artilleripjäserna levereras. Om vi inte har flygplan med beväpning och besättning att skicka upp i lufthavet, om vi inte har bevåpnade fartyg på och under Östersjöns yta och om vi inte har de tilltänkta 8 bataljonerna med stödförband insatsberedda — så har vi inget reellt försvar. ”Försvar” bör definieras som ”förmåga att försvara landet” — inte som ”försvarsmyndighet”.

  • Försvarsmakten fick igenom en förändrad personalförsörjning med löften om att det skulle bli bättre och billigare, inte att det var en reform som skulle kräva kraftigt ökade anslag. Försvarspolitikerna har under flera år haft skäl att överväga att dra i nödbromsen och nu är det dags att göra det.

  • Teaterdirektören

    Enligt direktiven skall IO14 införas ”i den takt som tillförda resurser medger”. Detta är FM och regering överens om.
    De medel som alliansen (där herr Widmans parti ingår) tillför gör att genomförandet numera anses kunna bli verklighet tidigast 2023.

    Vem som står för förseningen och vem som har möjlighet att öka takten är nog uppenbart för alla.
    Jag ser inga åtgärder eller förslag från FP i denna fråga!
    Ett antal materielärenden ligger på alliansens bord sedan lång tid tillbaka. Här förhalar regeringen införandet av IO14 genom sin beslutsångest.
    Hur agerar FP i denna fråga?
    O.S.V.
    Det är inte lämpligt att jonglera med stenar i glashus!

    Teaterdirektören.

  • Figge Körkarl

    Enligt PerP så innebär prolongerad ekonomi att man inte kan lösa nuvarande målbild. Att täcka underskottet med löften om framtida ”satsningar” om några enstaka procent av behovet, som inte ens täcker värdeminskningen av anslaget på grund av normal löne- och prisutveckling, förändrar ingenting. Att FM skulle ha så dålig koll på ekonomin och vara ett sådant särintresse att man drar till med en siffra som är drygt 20 ggr överdriven mot vad regeringen bedömer vara rimligt (30 mdr till 2019 isf 1,4 mdr som var ”satsningen”), verkar inte rimligt. Ska nästa regering trolla fram återstående 95,4% de sista två åren? Ska nästa försvarsbeslut skära ner Insatsorganisationens förmåga med 90%? (Vilken sedan lär räcka till högvakt, kontorstid, på ett av slotten). Om det inte är rimligt, och både uppgift och ekonomi står oförändrad, så kan det bara betyda att regeringen skiter i vad FM säger och därmed försvarsförmågan. Man tar inte ansvar för försvarsfrågan. Folkpartiet är också regeringen och får ta ansvar för regeringens politik.

  • mr

    Det jag känner är. Besvikelse.
    Jag lägger mitt liv inför demokrati och Sveriges välfärd och dess goda rykte.
    Vad jag får tillbaks för mina insatser där jag lägger allt på spel, är att man tappar sitt jobb, och ser hur svaga vi blir.

  • Fredrik Åkare,

    Du har naturligtvis rätt i många av Dina påståenden. Vi/jag har inte lyckats beskriva principer för politisk ledning av FM som är tillräckliga. Eller kanske har vi det genom en t.ex. een materielförsörjningsstrategi som handlar om att (1) bättra det vi har (2) anskaffa det som är beprövat (3) utveckla med andra och sist (4) utveckla på egen hand.

    Men då är frågan; lever vi efter detta? Är det mest pang för minsta peng som alltid varit det självklara alternativet? Nej, knappast. Archer, IRIS/T, METEOR är väl sentida exempel på att vi inte gör det. Liksom NEURON, Hkp 14, Örnen 03, Visbykorvetter är äldre sådana. Kanske skulle en del utveckling inom det spetsiga stridsflyget också vara en bekräftelse. Gripen C/D hann vara operativ i nio år innan beslutet kom om att byta 75 procent av komponenterna och lansera ny motor, nytt skrov och ny huvudsensor.

    Men om nu en sådan materielförsörjningsstrategi inte blir implementerad, vad beror det på? Ja, någon korruption i en straffrättslig bemärkelse är det inte. Snarare handlar det om att att myndighet och politik ser varje anskaffning som ett ”kinder-ägg”: Jobb till svensk industri och det allra senaste och mest världsledande till FM. Underförstått en oemotståndlig kombination, och en vällovlig sådan.

    Problemet är bara att försvarsteknologi i allt väsentligt är evolutionär och inte revolutionär. Det flesta håller samtidigt på med ungefär samma saker jorden runt. Och ett litet land, som bara har råd att fördela utvecklingskostnader på mycket korta serier, kommer då oftast att handla dyrt och dåligt. Det senare därför att våra materielprojekt med nödvändighet nästan alltid blir underfinansierade.

    Men, säger någon, om inte materielförsörjningsstrategin implementeras kräv då ut ansvar! Detta går dock inte för problemet ligger inte bara hos myndigheten, även politiken har del i skulden. Därför blir det inget ansvarsutkrävande. Istället fortsätter vi som förr.

    Som enskild försvarspolitiker får man då fundera över hur man ska agera. Ska allt få vara som det är eller kräver integriteten att man öppnar mun? Ibland tiger jag, ibland inte. Men Du har helt rätt, någon strategisk, politisk, fungerande ledningsstruktur har jag inte förmått formulera. Går det?

    Att FM behöver mer pengar är uppenbart. Om jag kan, ska jag medverka till att man får det. Samtidigt måste det ställas tydliga krav på vad skattebetalarna ska få i utbyte i termer av beprövad, krigsduglig bekämpningsförmåga.

    Med detta sagt vill jag erinra om att FM inte heller alltid varit tydlig med resursbehoven. När inriktningsbeslutet var ungt uttalade ÖB följande på Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen i januari 2010:

    ”Kombinationen av de effektiviseringskrav vi har, samt att gå från plikt till frivillighet, innebär omfattande utmaningar för Sveriges försvarsmakt. Trots detta är min uppfattning, att vi med de ekonomiska resurser vi nu har, skapar en försvarsmakt som klarar våra internationella åtaganden och kraven på nationell förmåga, både idag och imorgon”.

    Allan Widman

  • Per

    Ökad försvarsbudget?? Vem tycker ni politiker ska nyttja dessa ökade anslag? Vi ska ju spara 500 miljoner på personalkostnader! Det kommer sluta med att FM lämnar tillbaka vht pengar. Men då blir ju ni politiker nöjda. Tror ni på allvar att försvaret kan bestå av minst 50% deltidsanställda GSS, officerare och hemvärn? Då får vi allt skaffa oss en enorm sjukvårdsorganisation! Den kommer behövas! Dags att lämna detta skepp!
    / Yrkesofficer som tidigare var stolt över detta yrke

  • Fd löjtnanten, numera 1:e sergeanten

    Allan
    Jag är så trött på ”Omfattande utmaningar” som ni politiker kastar ur er på rutin. Låt mig använda klarspråk; Skeppet sjunker!
    Officerare sjukskrivs pga stress eller helt enkelt söker civila jobb. Jag har kollegor som är strax över 40 som får diagnoser om infarktvarning, jag själv brottas med sömnproblem för jag har så mycket att göra och kan aldrig släppa jobbet ens om jag är ledig. Yngre kollegor sjukskrivs för utbrändhet.
    Varför? Vi försöker bemanna länspumparna. Vi gör så gott vi kan för att få soldaterna ska stanna kvar. Du hittar ingen annan yrkesgrupp som är så lojal mot systemet. Men de börjar krokna.
    Det finns dock en kategori över oss som saknar all tillstymmelse till ledaregenskaper och det är ni politiker.
    För mig är ni hala ålar som velar fram och tillbaka, ljuger och förskönar. Att försvara Sverige i en vecka om fienden först anmäler vart de kommer landstiga är inte ok även om fömin är nöjd med detta. Dags att sluta låta ekonomerna bestämma om medborgarnas skydd.
    Sluta se FM som ett särintresse och en budgetregulator där ni bestämt att 75 procent av soldaterna ska vara GSS/T. Ni måste inse att de är sämre tränade än hemvärnet men med ”fräckare” utrustning.
    Jag har lagt stor del av mitt liv på det här yrket, men nu har jag nått en gräns. Min familj och jag själv lider av situationen och arbetsbelastningen. Och jag är inte ensam i mitt plutonslag; av tre officerare är vi just nu två som söker nytt arbete.
    Men ni får som ni vill; billig arbetskraft i form av en 1:e sergeant och fyra gruppchefer som får lösa arbetet på vår pluton.