Underminering av samhället — tillit, hybridhot och det psykologiska försvaret med GD Magnus Hjort, Prof. Bo Wennström och GD Lars Nylén
Samtal lett av Lars Nylén med Bo Wennström och Magnus Hjort, introducerat av Lars-Erik Lundin, 2026-06-10
Tematisk sammanfattning
Podden är en del av Kungl Krigsvetenskapsakademiens projektverksamhet kring överblick och eftertanke i säkerhets- och försvarspolitiska frågor. Lars-Erik Lundin sätter in samtalet i projektets utveckling: arbetshypotesen för några år sedan — att den liberala rättsordningen i väst skulle hålla som grundantagande — skakar nu i fundamentet. Undermineringen kan inte avskräckas på klassiskt sätt; det pågår en kontinuerlig hybridverksamhet som måste hanteras och mötas. Poddledare är Lars Nylén, ordförande i akademiens avdelning V, med gästerna Bo Wennström, professor emeritus i rättsvetenskap vid Uppsala universitet och aktuell med boken Att vända bort blicken — om underminering, dess filosofi, politik och praktik, och Magnus Hjort, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF).
Samtalet rör sig kring tre sammanflätade spår. Det första är begreppet underminering självt, som Wennström hämtat från den nederländska debatten om hur organiserad brottslighet — särskilt narkotikabrottslighet — påverkar samhället från lokalsamhälle till domstolar och kommunala förvaltningar, och som han breddat till att också omfatta rysk påverkan och ”vårt eget tänkande”: en svensk självspäkande kultur där frågan om vad som egentligen finns att försvara länge trängts undan. Det andra spåret är det psykologiska försvarets uppdrag och gränser: MPF:s dubbla uppgift att bygga långsiktig motståndskraft i hela befolkningen och att identifiera vad främmande makt gör mot svenska intressen — samt den växande europeiska diskussionen om att gå från att ”begrunda problemet” till faktisk avskräckning även i fredstid. Det tredje spåret är metoderna: tvåfasiga ryska informationskampanjer som övergår i självspelande pianon, utnyttjande av åsiktskluster, kriminella som proxyaktörer (”disinformation for hire”) och den sovjetiska traditionen av reflexiv kontroll och kognitionsförflyttningar, som med AI blivit både billigare och svårare att attribuera.
Samtalet landar i valet till riksdagen i september 2026. Hjorts bedömning är att Sverige för närvarande inte är ett prioriterat mål — valsystemet är robust och åtta riksdagspartier står bakom Ukrainastödet, vilket ger Ryssland lite att vinna — men beredskapen i det nationella valnätverket är hög och hotbilden följs löpande. Wennströms slutord pekar på forskningens och akademiens roll: att leverera de faktakunskaper och den helhetsbild som debatten om underminering ofta saknar. Lundin knyter ihop med avdelning V:s tioåriga arbete för det civila försvarets återupprättande: även ett starkt militärt och civilt försvar kan attackeras bakifrån genom underminering — därför behövs en strategisk samlad bild.
Avsnitt i podden Titel Talare Tid Slutsats
1 Underminering — från Nederländerna till svensk debatt Wennström 20:25–21:35 Organiserad brottslighet påverkar institutioner ända upp i samhällstoppen; begreppet behövs i Sverige
2 Att vända bort blicken — vad finns att försvara? Wennström 21:56–24:17 Självspäkande kultur och statsindividualism gör försvarsfrågan existentiell
3 MPF:s uppdrag — inklusive den offensiva dimensionen Hjort 24:32–28:30 Från analys till avskräckning: höj kostnaderna för angriparen även i fredstid
4 Tvåfaskampanjer, åsiktskluster och konkurrerande begrepp Wennström 29:12–31:57 Kontrollerad första fas övergår i informationskaskader — ett självspelande piano
5 Kriminella som proxy — ”disinformation for hire” Hjort 37:01–39:26 Köpta utförare ger flera lager av förnekbarhet; Iran rekryterar kriminella i Sverige
6 Fyrfältaren — från motståndskraft till avskräckning Hjort 46:27–48:13 Samhällets och individens motståndskraft, plattformsreglering och avskräckning måste byggas samtidigt
7 Reflexiv kontroll och kognitionsförflyttningar Wennström/Hjort 57:35–1:02:32 Sovjetisk metod som fortsätter med AI — målet är att motståndaren själv fattar gynnsamma beslut
8 Riksdagsvalet 2026 — robust men på tårna Hjort 1:04:44–1:07:01 Sverige inte prioriterat mål, men valnätverket övar, utbildar och följer hotbilden löpande
Ytterligare noterbara punkter
• Moldavien som motbild (35:00–36:19, Hjort): Ryssland har trots enorma resurser — hot, röstköp, organiserade proteströrelser, informationspåverkan — förlorat i princip tre moldaviska val i rad; även valen i Ungern och Armenien gick Ryssland emot. Den subtila, långsiktiga attitydförskjutningen i stabila demokratier bedöms dock som farligare än enskilda valpåverkansoperationer.
• Gränsdragningen inhemskt/utländskt (32:42–34:45, Hjort): MPF följer inte inhemsk debatt för att hitta hotaktörer utan kartlägger sårbarheter — kriminalitet och kopplingen kriminalitet–migration är de ytor främmande makt siktar in sig på. Brottsmisstankar lämnas till polis och Säkerhetspolisen.
• Metodkritiken mot möjliggörarrapporterna (53:39–55:03, Wennström): statistik byggd på underrättelseuppgifter kan inte kontrolleras av forskarsamhället — siffrorna är delvis orimliga och bör inte sväljas okritiskt.
• Transparens och attribuering (55:59–57:33, Hjort): MPF arbetar enbart med öppna källor och attribuerar offentligt tre länder — Ryssland, Kina och Iran — efter förankring med UD.
• Mediernas verifieringsarbete (1:03:17–1:04:42, Hjort): SVT:s verifieringsredaktion efter BBC-modell lyfts som föredöme för att avslöja falska klipp och bygga allmänhetens förståelse för hur man kan bli lurad.
• Underlägsenhetsnationalism (49:18–50:43, Wennström, med referens till Katarina Barrling): den svenska naiviteten överdrivs ibland, men undermineringen via organiserad brottslighet har blivit en existentiell kris som Sverige saknar språk för.