av Lars Löfgren

Seminarium genomfördes inom ramen för KKrVA projekt KV21på FHS den 25 maj 2016. Seminariet behandlade teknik för morgondagens försvar och säkerhet och var en fortsättning på en redovisning under akademiens höstsymposium i oktober. Dagens huvudfokus låg på cyber, med en särskild diskussion om rysk förmåga. Efter en inledning av projektledaren Mats Olofsson gavs drygt två timmars nedslag i olika utmaningar och teknikområden.

 
Karolina Vendil Pallin från FOI presenterade översiktligt utvecklingen i Ryssland.

Sammanfattat har repressionen ökat i Ryssland sedan 2011 medan utländska intressen uppfattas komma allt närmare Ryssland och in i det som man ser som den ryska legitima intressesfären. I Ryssland har därför en bild av fienden skapats där framgångar för landet mäts i hur militärt starkt man är jämfört sina potentiella motståndare samt hur väl landet lyckas utrikespolitiskt. Militär upprustning används aktivt som medel för att genomdriva ledningens mål viljor men även hot om militära ingripanden används.

Försvarsmateriel är prioriterat och Ryssland är globalt ledande på vissa teknikområden medan andra områden har kroniska problem. Övningsverksamheten har ökat kraftigt under senare år och en militarisering av samhället och ekonomin har skett.

Det begrepp som i väst har fått benämningen hybridkrig används inte på samma sätt eller inte alls i Ryssland.

Vad avser rysk informationskrigföring är denna bred till karaktären och innefattar allt från mediakontroll till cyberverksamhet. Internet i Ryssland planeras att bli nationaliserat fram till 2020.

De direkta konsekvenserna av utvecklingen i Ryssland är att talanger flyr landet och de indirekta konsekvenserna är att rysk modernisering haltar betänkligt och att landet har isolerats internationellt.

 
Johan Sigholm, doktorand vid FHS, fortsatte med en mera generell bild av cyberområdet. Internet är idag spritt över hela världen och knyter ihop väldigt många samhällsfunktioner. Även kritisk infrastruktur är idag knuten mot internet vilket gör samhällen sårbara för angrepp via internet.

Det finns stora möjligheter och fördelar med internet men även utmaningar. Det kan vara svårt att hitta tillräcklig kompetens för att kunna driva och upprätthålla säkerhet och drift av internetbaserade funktioner. Det finns även en brist i förståelsen för verksamhet kopplat mot internet, tekniken bakom samt de hot som växer fram genom internet.

Komplicerade system har ofta svåröverblickbara svagheter och kan egentligen inte räkna med att förbli oberörda och att fortsätta att fungera i alla situationer. Därför måste dessa system sträva mot resiliens, dvs att kunna fungera och snabbt kunna fortsätta fungera även då delar av systemet blir angripet och skadat. Människan är i detta sammanhang ofta den svagaste länken.

 
Hannes Holm, It-säkerhetsforskare vid FOI, gav en beskrivning av hot och sårbarheter inom cyber. Det handlar om att hitta kritiska sårbarheter i datasystem och att i tid upptäcka en attackkod som tidigare inte har påträffats och identifierats. Idag är säkerhet ofta kopplat mot den bedömda konsekvensen som säkerheten ska vara uppbyggd mot. Empiriska data och erfarenheter är ovanligt. Relationen mellan olika variabler är eftersatta områden vilket torde vara ett problem där relationer kan vara sårbarheter.

Därefter gav Martin Rantzer från FOI en översikt över området obemannade farkoster. Automatiserade system bedöms kunna sköta fler militära uppgifter i framtiden, vilket bland annat kan leda till radikalt förändrade förmågor i alla militära miljöer.

Utvecklingen av teknik sker parallellt mellan civilt och militärt där USA, Kina, EU och Israel leder utvecklingen. En aktuell utveckling av automatiseringsteknik är s k svärmande system, med många enheter kopplade i nätverk. Några viktiga utvecklingstrender är självständigt beslutsfattande, förbättrad lägesuppfattning samt system som kan användas såväl med egen bemanning som styrda och övervakade på avstånd.

Dessa system är i sig en fortsättning på det NBF (Nätverksbaserat försvar) som Sverige formellt inte längre driver, men som är en förutsättning för automation och obemannade systemlösningar.

Referentens kommentarer och frågor:

  • Är det verkligen radikalt förändrade förmågor vi står inför och hur kommer de att användas?
  • Vad växer det fram för system som eventuellt kan möta en ökad användning av automatiserade system?

 
Därefter följde några snabbgenomgångar av utvalda teknikområden.

Först gav Peter Sturesson en inblick i rymdområdet. Bl a belystes rymdhydran, där satelliter snabbt kan ersättas om de exempelvis blir bekämpade. Det förutsätts då att satelliter kan förstöras och därför bör kunna ersättas. Samtidigt är rymdskrot ett mycket stort problem med stora konsekvenser om bekämpning av satelliter skulle genomföras, med tusentals okontrollerade objekt som då skulle kunna skada andra enheter i rymden.

En trend är utvecklingen av mindre och något enklare satellitsystem och teknik som är billigare i drift.

Evorn Mårtensson beskrev, utifrån stormakternas nuvarande satsningar, det framtida slagfältet som kommer ha system för målinmätning och bekämpning i sin hela utsträckning. Informationsutbyte sker även mellan sensornoder. Målsökaröppning sker sent. Trilateration innebär mycket noggrann tidssynkronisering samt användande av GNSS/GPS, vilket långräckviddiga vapensystem måste använda. Robotsystem kan även använda sig av miniatyriserade länkkommunikation genom exempelvis Länk-16/UHF sändare.

Det var en informationsspäckad presentation, men ändå mycket nyttig eftersom utvecklingen tydligt går i riktningen mot långräckviddiga vapensystem.

Björn Bjurling från SICS gav en beskrivning av Big Data, dvs utnyttjandet av enorma datamängder för kvalificerade analyser och beräkningar. Big Data kan i framtiden komma att lösa alltfler problem. Även nya komplicerade problem kan eventuellt komma att lösas genom analyser av Big Data.

Mats Olofsson gav slutligen exempel på tillverkningsmetoden 3D-printning samt hur den kan få framtida relevans i militära sammanhang och särskilt i mindre produktionsserier. Man bör dock vara försiktig med bedömningar av vad som kan komma att hända kopplat mot 3D-printning och vad som är eventuella förhoppningar om vad tekniken kan lösa för uppgifter. Trots det kan 3D-printning mycket väl komma att utvecklas till mycket relevant användning, men militärt finns frågeställningen i vilken typ av kontext. Presentationen beskrev huvudsakligen vad samhället i stort kan vinna på tekniken.

Seminariet avslutades med att projektledaren informerade om att en övergripande beskrivning av teknikutveckling med relevans för det framtida slagfältet kommer att ges i olika publikationer från KV21 under 2016-17.

 
Referenten är universitetslektor vid den Militärtekniska avdelningen vid Försvarshögskolans Militärvetenskapliga Institution.