Sammankomsten 4 december behandlade den regionala nivåns betydelse vid kriser och höjd beredskap – behovet av helhetssyn i styrningen samt ett inträdesanförande med titeln ”Kommer kavalleriet? USA:s betydelse för Sveriges försvar.”

Referat från akademisammankomsten 4 december 2019

Lars Wedin inledde sammankomsten med att presentera sin bok From Sun Tzu to Hyperwar – a Strategic Encyclopedia (The Royal Swedish Academy of War Sciences, 2019). Den består av två delar – termer och tänkare – och kan, enligt författaren, användas som en ”grammatik för att staga upp sitt tänkande.” Den finns att köpa här: https://kkrva.se/bookstore.

Ledamoten och länsrådet Ulrika Gradin höll sitt inträdesanförande med titeln ”Den regionala nivåns betydelse vid kriser och höjd beredskap – behovet av helhetssyn i styrningen.” Hon lyfte fram länsstyrelsernas stora betydelse och ansvar i händelse av kris och höjd beredskap, samtidigt som hon redogjorde för länsstyrelsernas komplicerade finansiering. Länsstyrelserna är till hälften finansierade av ett förvaltningsanslag och till hälften av riktade bidragsmedel. I regleringsbrevet för år 2019 fanns så mycket som 22 mål och 55 olika uppdrag. Till det civila försvaret hade länsstyrelsen i Västmanland för försvarsinriktningsperioden 2018-2019 tilldelats en summa av 1,6 miljoner kronor. Bland uppdragen i kris är det länsstyrelsens uppdrag att skydda mot hot mot demokratin, att säkra elförsörjning och kommunikationer. Gradin betonade vikten av den regionala nivåns närhet till den lokala nivån, samt hur viktigt det är att öva regelbundet och lära känna varandra. Det civila försvaret ska kunna stödja försvarsmakten. Det pågår ett arbete, noterade Gradin, med att förbättra länsstyrelsernas omvärldsbevakning och analys, stabsmetodik och säkra kommunikationer.

Ledamoten och försvarsrådet Johan Raeder höll sitt inträdesanförande ”Kommer kavalleriet? USA:s betydelse för Sveriges försvar.” Han inledde med att understryka att det fanns en betydande skillnad i budskapen från å ena sidan president Donald Trumps twittrande och, å den andra, strategidokumenten. I den stora mängden strategiska dokument som förnyats de senaste åren finns en kontinuitet och trender som följs. Bland dokumenten märks bl.a. den nationella försvarsstrategin, Nuclear Posture Review och den nationella säkerhetsstrategin. Raeder analyserade fem frågor utifrån strategidokumenten: 1) Finns det politiskt engagemang? 2) Varför kommer USA till hjälp 3) Vart går transporten? 4) När kommer hjälpen och 5) Vad är det som kommer? Sammanfattningsvis betonade han Kinas betydelse för det amerikanska försvaret. Kina är det prioriterade hotet. USA planerar inte längre för två regionala krig utan för att vinna det första (viktigaste) kriget, noterade Raeder. Ett eventuellt krig mot Ryssland skulle präglas av en tidig, snabb och kraftfull insats för att upprätthålla garden mot Kina. Sammanfattningsvis noterade Raeder att Kina är prioriterat i amerikansk försvarsplanering, det finns en god politisk vilja att komma till undsättning, samt att frågan om fördelningen av försvarsbördan mellan USA och Europa kommer att växa i betydelse framöver.

Ledamöterna och ambassadörerna Michael Sahlin och Lars-Erik Lundin, avdelning VI, samtalade på temat Säkerhet i Europa: utmaningar söderifrån och svarsberedskap. Det var en etapp i delprojektet Säkerhetspolitik (DP Säk) i SES. Samtalet berörde frågan om syd-dimensionen och vad den betyder för oss. Även kriget i Syrien och Europas agerande behandlades. Samtalet finns på https://soundcloud.com/lars-erik-lundin, där även andra podd-sändningar finns på temat syd-dimensionen.

En tyst minut hölls för kallade ledamoten och professor Sir Michael Howard (1922-2019).

Referenten är Docent, forskningsledare vid FOI och ledamot av KKrVA.