Försvarsmaktsfrågorna och civilt försvar var huvudämnen för dagen där några huvuddrag redogörs för nedan.

En engagerad försvarsminister talade bland annat om de påverkanoperationer som riktas mot oss. Vi utsätts dagligen för detta, något som innebär att allmänhetens kunnande behöver bli större där inrättandet av ett psykologiskt försvar är betydelsefullt, liksom ett ökat internationellt samarbete på området.

Ämnet Ryssland kunde knappast undvikas där Peter Hultqvist nämnde den svenska öppenheten för samarbete med Ryssland samtidigt som Sverige tydligt tar avstånd från regimens auktoritära beteende.

Det försämrade säkerhetspolitiska har som konsekvens att ett väpnat angrepp inte kan uteslutas. Kärnvapens centrala betydelse i ryskt militärt tänkande lyftes fram där insättandet av dessa övas samtidigt som kärnvapenretoriken ökat. Här är Kontrollregimer ytterligt viktiga för små stater.

Försvarsberedningens förslag ska därför, som referenten uppfattade frågan, genomföras intill vad ekonomin tillåter. Processen är igång varför referenten likaledes uppfattade att försvarsministern i nuläget inte kunde ge detaljbesked avseende ekonomin. Dock behöver det lyftas fram att de ökningar som skett representerar det största ekonomiska tillskottet till Försvarsmakten sedan 1950-talet.

En positiv Överbefälhavare Michael Bydén hyllade insatserna som görs av Försvarsmaktens personal vilka ”gör det vi kan med det vi har”. Dessa människor är medlemmar av en organisation som genomför en resa mot ett starkare svenskt försvar där höjd förmåga efterhand levereras med resultat att uthålligheten ökar. Vi behöver en bred militär förmåga givet en försämrad säkerhetsmiljö. Därmed erhålls högre krigsavhållande effekt.

Försvarsmaktens uppdrag innebär höga krav på beredskap och tillgänglighet året om och dygnet runt givet uppdraget att värna demokratin och alla människors lika värde. Detta sker i en kärvare säkerhetspolitisk miljö där USA:s säkerhetspolitiska kurs och Brexit kan påverka oss likväl som de säkerhetsrelaterade effekter av klimatförändringarna. Dessutom är dagens och framtidens stridsmiljö alltmer komplex vilket får som konsekvens att betydelsen av forsknings- och utvecklingsinsatser ökar.

Personalförsörjningens vikt lyftes fram där Försvarsmakten under 2019 har mottagit 4500 motiverade kvinnor och män. Den återinförda värnplikten ger kraft i rekryteringen, men fler kvinnor behöver rekryteras. Vi måste bli bättre både på att rekrytera och behålla personalen.

Frihet, demokrati och mänskliga rättigheter är värt att försvara och måste försvaras. I det perspektivet är internationella insatser för fred och säkerhet viktiga.

Michael Bydén nämnde att totalförsvarsövning 2020 blir en värdemätare på totalförsvarets beredskap och han elogerade den politiska samsynen som är en grund för stabilitet.

Frågan om det nordiska samarbetet anknöt till överbefälhavarens presentation där den norske generalmajoren Yngve Odlo som är chef för operationsavdelningen vid Försvarsstaben i Norge betonade att existerande samarbete är en bra grund att bygga vidare på. Som exempel nämnde Odlo det svenska, finska och norska deltagandet i Join Expeditionary Force, att samma länder övar i Natoram som Trident Juncture och Cold response samt att samverkansofficerare finns från respektive nordiskt land i dessa länders försvarshögkvarter. Vi samarbetar i Irak, i Afghanistan och i Afrika. Generallöjtnant Kim Jäämeri som är den Finländska Försvarsmaktens, strategichef citerade den tidigare finske presidenten Paasikivi som insiktsfullt sa att ”all vishets början är erkännandet av fakta” samt uttryckte uppfattningen att samarbete bygger på behov och att alla gagnas av det. Två kloka synpunkter rörande förutsättningarna för nordiskt försvarssamarbete. Generalmajor Michael Claesson som är chef för Ledningsstabens inriktningsavdelning nämnde det starka politiska stöd som finns för att utveckla ett välfungerande internationellt samarbete.  Han nämnde vikten av tillit mellan soldater, sjömän och hela vägen uppåt i ledningssystemet. Claesson tryckte även på det nordiska samarbetets betydelse utgående ifrån det faktum att Norge, Sverige och Finland bildar en militärstrategisk enhet. Förutsättningarna för detta samarbete angavs bland annat vara politiska och militära mandat mellan länderna, legala utgångspunkter, liksom möjligheterna till logistisk samordning och stöd med  strategiska transporter. Claeson betonade att det nordiska försvarssamarbetet innebär en investering i regional säkerhet, exemplifierat av vikten av att samarbeta kring importsjöfarten som kommer in via västerhavet.

Generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Dan Eliasson var tydlig i sin framställning. Låt proffsen vara proffs var ett budskap han inledningsvis gav. Kompetensen finns i myndigheterna, utnyttja den var ett budskap till politikerna. Parallellitet i det militära och civila försvarets utvecklingen betonades. Många aktörer, således allt det som håller igång samhället är engagerade i uppbyggnaden av civilt försvar. Detta givet behovet av sjukvård, livsmedel, värme och telekommunikationer med mera som behövs för att samhällets funktionskedjor ska kunna verka också när normalbilden ersatts av svåra prövningar. Fokus och vilja att utveckla ett välfungerande civilt försvar och de frivilliga försvarsorganisationernas roll betonades vid flera tillfällen av Eliasson, där dessa bland annat behöver engageras i regeringskansliets beredningsprocess.  Totalförsvarsövning 2020 karakteriserades som en injektion för hur totalförsvarsarbetet ska föras vidare. Eliasson nämnde att det finns brister som kräver politiska beslut. Han var också tydlig med att kostnaderna för ett nytt civilt försvar kommer att betydligt överstiga de angivna, dryga fyra miljarder.

Från talare och panelerna uppfattade referenten i övrigt en viss tveksamhet att klä behoven militärt och civilt i termer av krontal givet osäkerheten om pengarna verkligen räcker. Därtill oron för det civila försvarets svaghet och långsamheten i uppbyggnaden. Ett annat rörde bristen på markstridskrafter där som Allan Widman sa, ”vi har fler JA 39 än artilleripjäser vilket är lika unikt som pikant”. En annan handlade om viktigheten av medborgarengagemang där det psykologiska försvaret är centralt. Ävenledes noterades det direkta liksom indirekta budskapet att  resan från krishantering till nationellt försvar och betydelsen att av att totalförsvarstanken går från ritbordet till realitet på riksnivån, regionalt, kommunalt till individnivån. Vi är i en tillväxtfas, viljan finns att göra något bra, samtidigt som det existerar en medvetenhet om att vi befinner oss i början av denna tillväxt efter att länge ha planerat för motsatsen. Denna start på tillväxten sker 12 år efter den ryska invasionen av av Georgien och sex år efter samma lands invasion av Krim. Den ibland uttryckta uppfattningen att det brådskar blir i det perspektivet begriplig.

Referenten är överstelöjtnant, ledamot av KKrVA och redaktör för dess Handlingar och Tidskrift.

Bildspelet ovan:

  1. Försvarsminister Peter Hultqvist.
  2. Folk och Försvars ordförande Göran Arrius, HKH Kronprinsessan Victoria och landshövding i Dalarnas län Ylva Thörn.
  3. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps generaldirektör Dan Eliasson och överbefälhavare Micael Bydén.

Foto Ulf Palm.