The recent US policy shifts regarding Russia and Ukraine – particularly the pause on offensive cyber operations and halted intelligence sharing – create significant implications for Nordic-Baltic defense cooperation – which as the illustration indicates is pursued in close cooperation with Poland and of course Germany and the UK. These developments are likely to accelerate existing trends toward greater regional security cooperation, increased defense investments, and reduced reliance on US security guarantees.

For Nordic-Baltic defense planners, these events underscore the importance of developing more autonomous regional security frameworks while maintaining formal commitment to NATO. The shifts may also necessitate increased investment in cyber defense capabilities, critical infrastructure protection, and measures to counter hybrid threats.

The upcoming Stoltenberg report on Nordic-Baltic security and defense cooperation, expected before the NATO Summit in June 2025, will likely address these new challenges directly. Its recommendations may prove crucial in determining how the region collectively responds to this evolving security environment and potentially reduced US engagement in European security affairs.

– –

En oerhört viktig dimension av ”coalitions of the willing” i det akuta säkerhetsläge som Sverige och Europa befinner sig i. Läs en översikt av olika källor via länken https://www.lelundin.org/nordic-baltic-cooperation

Sidan kommer att uppdateras löpande

Två aspekter nedan i utdrag:

Nordisk-baltiskt samarbete spelar en betydande roll i att hantera hybridhot och stödja Ukraina.
Hantering av hybridhot:

  • Den nordisk-baltiska regionen fokuserar på att motverka hybridhot, inklusive ryskt sabotage och desinformationskampanjer.
  • Nordiska länder har utvecklat initiativ för ”totalförsvar” och ”omfattande säkerhet” för att stärka samhällets motståndskraft mot fientliga åtgärder och hybridkrigföring, vilket kan komplettera en regional försvarsstrategi.
  • Genom att stärka deltagandet i EU:s energi- och infrastrukturprojekt med de baltiska staterna kan nordiska länder bidra till att exportera motståndskraft till Östersjöregionen och samtidigt koppla samman infrastruktur mellan allierade och frikoppla från motståndare.
  • Genom att dela expertis och bästa praxis för att motverka hybridhot kan de nordiska och baltiska länderna kollektivt stärka sin motståndskraft mot ryska informationsoperationer, cyberattacker, ekonomisk tvång och sabotage.

Stöd till Ukraina:

  • Nordisk-baltiska länder har legat i framkant när det gäller internationellt stöd till Ukraina efter Rysslands invasion.
  • Nordisk-baltiska ledare har beskrivit sina länder som några av de största bidragsgivarna per capita av militärt bistånd till Ukraina och har lovat att ytterligare stärka detta stöd.
  • De nordisk-baltiska länderna anser att Ukraina måste segra mot Rysslands anfallskrig för att säkerställa en rättvis och varaktig fred, eftersom krigets utgång kommer att ha grundläggande och långvariga effekter på den europeiska och transatlantiska säkerheten.
  • Stoltenberg-rapporten inkluderar ”samordnade insatser till stöd för Ukraina” som ett av sina tematiska områden, vilket återspeglar ett erkännande av att samordnat nordisk-baltiskt bistånd kan maximera effekten och effektiviteten i att hjälpa Ukraina att försvara sin suveränitet.