Foto: Eva Wårenius. 5 mar 2014.

Den svenska tigern lever numera en slumrande tillvaro, åtminstone om man ska tro Jan Mörtberg och hans kollegor inom försvaret.

Försvaret

Experternas bild av det svenska försvaret är mörk. ”Tidigare beslut har skapat en uppförsbacke. Därmed kan det bli farligt” sa Jan Mörtberg, överste på Försvarshögskolan.

Bakom kvällens seminarium Försvarsforum, stod Kungliga krigsvetenskapsakademin, Försvarsutbildarna och Allmänna försvarsföreningen. Annika Nordgren- Christensen, med ett förflutet inom försvarspolitiken, var moderator. I expertpanelen fanns, förutom Jan Mörtberg, brigadgeneral Anders Carell samt generalmajor Karlis Neretnieks. Samtliga är ledamöter i Kungliga krigsvetenskapsakademin.

Strategisk vindkantring var rubriken för Jan Mörtbergs föredrag där han redogjorde för vad som hänt militärstrategiskt och ur ett globalt perspektiv efter Berlinmurens fall 1989.

Bland annat konstaterades att USA flyttar sitt fokus till Stilla havsområdet på bekostnad av Europa och Nato. Staterna inom EU har minskat sina försvarsutgifter.

— Ryssland rustar upp, stärker sin försvarsförmåga och återställer sin maktposition genom det som hände i Georgien för något år sedan och det som händer nu i Ukraina, sa han.
Mitt i alltihop finns Sverige som har minskat sin försvarsförmåga och mer än halverat kostnaderna sedan slutet på 1980-talet.

— Vi representerar ett säkerhetsunderskott och det i en tid när det kan bli konflikt i vårt närområde, konstaterade Mörtberg.

Hur dramatisk ska man vara, undrade Annika Nordgren-Christensen.

Jan Mörtberg menar att Sverige inte har vårdat sin grundläggande försvarsförmåga genom olika beslut under 2000-talet.

— Försvarsmakten har inte den organisation som politiken behöver för att hantera en konflikt, sammanfattade han läget.

Anders Carells analys var att Sveriges försvar idag räcker till att slå två bataljoner. Han pratade om det ”operativa dilemmat” utifrån att hela armén i stort sett är koncentrerad till Stockholm.

— Resten av Sverige står tomt. Frågan är var lägger vi kortet vid en kris.

Med eller inte med i Nato belystes av Karlis Neretnieks. På ”mot”- sidan finns argument som att det inte behövs eftersom Ryssland inte är ett hot.

— Den åsikten fanns i alla fall fram till för en vecka sedan, inflikade han snabbt.

Andra motargument är att existerande Natosamarbete räcker och att ett medlemskap kan utlösa ryska motreaktioner.

— Vi kallar det den omvända rysskräcken.

På ”för”-sidan finns argument som hävdar att Ryssland är ett orosmoln, att Sveriges försvarsförmåga är kraftigt urholkat och att ett Natomedlemskap är en logisk utveckling av svensk säkerhetspolitik.

På frågan om Sverige, som Natomedlem, kan hålla sig utanför en konflikt i exempelvis Baltikum, var Neretnieks svar att det beror på.

— Ja, om Nato avstår från att ingripa. Nej, om Nato fullgör sin plikt behöver det använda svenskt territorium, sa Neretnieks.

Karlis Neretnieks personliga åsikt är att Sverige bör gå med.

— Men det finns en fara. Blir det en folkomröstning om frågan som utfaller i ett nej betyder det att samarbetet Sverige har idag med Nato undermineras.

Artikel från Skövde Nyheter