av David Bergman

Kompanichef FRÅN P7 under övning. Förmågan till ledning av förband under olika kontexter berördes på flera sätt av flera av talarna under sammankomsten. Foto: Bezav Mahmod, Combat Camera / Försvarsmakten.

Kompanichef FRÅN P7 under övning. Förmågan till ledning av förband under olika kontexter berördes på flera sätt av flera av talarna under sammankomsten. Foto: Bezav Mahmod, Combat Camera / Försvarsmakten.
Akademin samlades denna dag i Tre Kronor på Försvarshögskolan där ämnet fyllt sittplatserna och salen med råge. Tankar för dagen delgavs av chefen för ledningsstaben ledamoten Jonas Haggren som pratade om det kommande Budgetunderlaget 2020. Vikten av att maximera effekten av nuvarande organisation underströks, likaså att skapa förmågan att långsiktigt utveckla densamma. Som exempel togs en ambitiös övningsverksamhet, utökning av personalramarna och en utökad anskaffning av reservdelar och ammunition. I övrigt gavs också en redogörelse för exempel på projekt och frågor inom de respektive försvarsgrenarna. Frågor kom om begreppet grundläggande försvarsförmåga, och det underströks att vi måste ha en förmåga som är framförallt stabil och medger handlingsfrihet trots hotbildens svängningar och att vi inte gör oss för sårbara.

Därefter gav ledamoten Johan René en översikt över det kommande arbetet med Projekt SES – Säkerhet i morgondagens Europa – Svenska perspektiv. René lyfte fram begrepp som hybridkrigföring, och resonerade om det är något revolutionerande nytt eller gammalt koncept med ny teknologi. Det påtalades att termen ”Hybrid” betyder just blandning och inte nödvändigtvis att krigföringen fundamentalt ändras. Det påtalades även att västvärlden också ägnat sig åt ett antal exempel av vad som kan innefattas i begreppet. Därefter berördes gråzonsproblematik och att det i en tid när nyttjandet av fullskaligt krig med alla tillgängliga vapen kan leda till mänsklighetens undergång ofta finns en strävan att påtvinga andra stater sin vilja utan att regelrätt krig blir effekten. Detta medför påfrestningar även på ledning och logistik. Inom ledning nämndes exempelvis legala frågor för att kunna möta en angripare innan ett regelrätt angrepp utbrutit och inom logistik exempelvis sjukvårdsfrågan, där en svår påfrestning på samhället kan hindra den civila sjukvården att verka i ett tillfälle när även de militära förbanden kan vara beroende av den. Ett kommande symposium inom ämnet Hybridkrigföring är planerat till den 21 maj samt motsvarande runt logistik och ledning under senhösten 2019 respektive tidigt 2020.

Därefter tog ledamoten Kent Zetterberg vid och gav ett historiskt perspektiv på återtagning. Zetterberg gjorde historiska kopplingar från de nuvarande besluten till de som genomfördes under krigsåren och att Sverige hade runt 4%  av BNP under kalla krigets första skede där 40-talets beslut verkställdes. Tanken att kunna genomföra återtagning efter den senaste nedrustningen fanns kvar 1992 och levde kvar 1996, men Zetterberg påpekade att avskaffandet av den ryska hotbilden gick snabbt fram till FB00 där insatsförsvaret började införas. Zetterberg påpekade även att det strategiska läge som vi ibland ser som vår sårbarhet även kan ses som en styrka, med ett territorium som är eftersträvansvärt men också svårt att helt behärska för en motståndare och därmed lättare att försvara. Det framfördes att Sverige även historiskt visat sig ha en bra förmåga att återta och bygga upp försvarsförmåga, och en sådan som särskilt imponerat även på stormakterna.

Slutligen gav ledamoten Jan Mörtberg en översikt över grundläggande försvarsförmåga inom markstridsfunktionen. Som exempel utgicks från 6 armébrigader med en personell uppfyllnad baserad på värnplikt, ledda av en fördelnings/divisions-stab. Behovet av fler garnisonsorter belystes och mellannorrlands frånvaro av förband togs som exempel.  Mörtberg underströk att det inom armén framgent behöver bedrivas tre olika verksamheter samtidigt. För det första återtagningen och framtida tillväxt. För det andra att upprätthålla den beredskap och göra de insatser som krävs där de internationella insatserna genomförs parallellt med de nationella. För det tredje utvecklingsdimensionen, att utbilda soldater och våra blivande officerare, men även forskning inom området och utveckling av framtida metoder för träning. Behovet av personalförsörjning underströks, både vad avser nuvarande reservofficerare, återinförande av KB-kategorin i värnpliktsförband samt behovet att behålla de officerare vi utexaminerar från Karlberg.

Referenten är major, försvarsmaktsdoktorand och ledamot av KKrVA.