Akademiens internationella konferens Military Thinking in the 21th Century är avslutad. Den har genomförts den 14 till 16 maj med stöd av Försvarsmakten och Riksdagens Jubileumsfond samt i samverkan med Försvarshögskolan och FOI.

Ett antal framstående internationella experter deltog. Försvarsministern inledde och ÖB avslutade.

Krigskonsten har befunnit sig i olika stadier av utveckling lika länge som människan haft förmågan att i mera organiserad form iscensätta och utkämpa väpnade konflikter. I likhet med övriga konstarter har teoretiker som Sun Tzu, Napoleon, Clausewitz, Liddell Hart och Beaufre, liksom utövare i likhet med Caesar, Napoleon, von Moltke, von Manstein och Schwartzkopf format vårt sätt att tänka om krig liksom metoderna som använts för att utkämpa dessa.

Det moderna krigets mest inflytelserika teoretiker är tveklöst Carl von Clausewitz. Hans tankar har fortfarande ett starkt inflytande på militär teoribildning liksom organisation och användningen av det militära maktmedlet.

Samtidigt befinner vi oss i en post-Clausevitzisk era givet den teknologiska och samhälleliga utvecklingen som, avseende aktörer utövande väpnat våld, inte längre inskränker sig till stater,utan även innefattar ett brett spektra av icke statliga aktörer, som drivs av bland annat politiska, ekonomiska och religiösa motiv.

Nödvändigheten av ett tankeutbyte kring dessa frågor har varit ledstjärna när Kungl Krigsvetenskapsakademien organiserat en internationell konferens av detta slag.

Konferensen har genomförts i Sverigesalen på Försvarshögskolan. Ett antal världskända tänkare och forskare inom de olika discipliner som ryms inom begreppet militärmakt har gett sin syn på de överordnade trender och tendenser som påverkar nu- och framtiden, liksom också det som är knutet till den mera arenaspecifika utvecklingen.

Styresmannen Frank Rosenius öppnade konferensen med välkomnande ord samt reflektioner kring konferenstemat, följt av Försvarsminister Karin Enström. Bland annat betonade hon betydelsen av konferensen samt uttryckte den svenska regeringens och sin egen oro över utvecklingen i Ukraina och de konsekvenser denna har för vårt eget nationella försvar. Seminariets huvudtalare var professor Christopher Coker från Storbritannien. Han är känd och erkänd för sin förmåga till djupförståelse för ämnet krig, varför hans reflektioner kring en svårfamnad framtid och rekommendationer att ta utgångspunkt i historien satte scenen för konferensens fortsättning.

Fem paneler genomfördes som var och en behandlade centrala problemställningar rörande militärt tänkande. Den första panelen tog utgångspunkt i framtiden för konventionell krigföring där tydligast ställningstagande levererades av den israeliske militärteoretikern Martin van Creveld som anförde starka tvivel rörande Carl von Clausewitz relevans för dagens och morgondagens militära tänkande. Asymmetrisk krigföring var titeln för efterföljande sejour. Där gav bland andra Senior Colonel Ouyang Wei ett kinesiskt perspektiv på betydelsen av en fungerande strategi för att asymmetriska koncept ska fungera.

De omfattande ämnena luft- och sjömaktsteori var ämnet för den tredje panelen.  Här menade världens kanske i dag ledande sjömaktsteoretiker, engelsmannen Geoffrey Till, att maritim säkerhet kommer att öka i betydelse, vilket reflekterar en globaliserad och intensifierad handel som i avgörande grad avhänger säkra sjötransporter. Av föreläsarna i ämnet luftmakt kunde åhörarna sluta sig till att denna under sin drygt 100-åriga existens varit remarkabelt snabb avseende teknisk progression medan däremot dess koppling till analytisk tillnärmning och konceptuellt tänkande varit mindre framträdande.

Panelen om teknologi och krig som inledde den avslutande konferensdagen gav åtskilligt att reflektera över där bland annat robotisering och miniatyrisering successivt verkar kunna reducera det direkta deltagandet av människan i stridshandlingarna, vilket öppnar upp för ett helt nytt stridsfält där många, inte minst etiska och moraliska frågeställningar behöver diskuteras och avklaras. Ämnet för konferensens sista panel behandlade maktprojicering och uthållighet. Disciplinen logistik är här helt central. Ett budskap som etsade sig fast var att det civila samhällets funktionskedjor som i stor utsträckning bygger på ett “just in time”-koncept, och där försök gjorts att anpassa detta till militära organisationer, passar tämligen illa för dessa av det enkla skälet att militära logistiklösningar kräver robusthet eftersom systemet utsätts för bekämpning av en motståndare liksom friktioner, något som motiverar en nivå-/ förbandsanpassad uthållighet.

Avslutande tal hölls av ÖB, general Sverker Göranson, som uppehöll sig kring den svenska transformationsprocessen.

Konferensdagarna har varit välbesökta där det mycket goda resultatet ska förvaltas vidare inom ramen för Akademiens kommande fleråriga projekt rörande det framtida stridsfältet. Den bok som kommer att utges av Akademien som ett resultat av konferensen under senare delen av innevarande år kan därför ses som ett betydelsefullt underlag inför uppstarten av nämnda projekt.

Tommy Jeppsson

Mer av samma författare