av Henrik Friman

Akademiesammankomsten 5 april behandlade rubricerade ämnesområden.

Britt Karlsson, forskare vid FOI, talade kring ämnet kemiska stridsmedel vid lönnmord. Föredraget handlade om bakgrunden till kemiska vapen, Kemvapenkonventionen samt mordet i Malaysia. Kort kan sägas att definitionen kemiska vapen styrs av användningssättet. Kemvapenkonventionen är undertecknad av de flesta länder men bygger på en ärlig rapportering och insyn. Nord Korea har inte undertecknat kommissionen och rapporteras ha förmågan att utveckla kemiska vapen. Attacken på Kim Jong-nam på Malaysias flygplats utfördes av två kvinnor. De använde binärt vx, vilket gör att kvinnorna attackerade Kim var och en med ”ofarliga” preparat som tillsammans efter 15 min utvecklades till en dödlig attack. FOI satte samman ett stort team för att analysera vad som hände för att lära sig mer om händelsen. De kan fastslå attacken genom spårämnen  men flera avgörande frågor kvarstår. Om syftet var att döda, varför väljer man en så komplicerad metod. Kvinnorna måste ha djupare kunskaper och träning för att utföra attacken utan att själva skadas. Vad var det egentliga syftet?

Ledamoten Jan-Erik Lövgren redovisade ISP:s statistik för Svensk vapenexport 2016. Vapenexport är idag ett aktuellt ämne. Inom kort förväntas en lagrådsremiss om ny lagstiftning inom området med viktiga ställningstaganden. Men hur ser exporten ut idag? Exporten delas in i EU, samarbetsländer och övriga länder. År 2016 var exporten 11 Mkr, en ökning med 45 % jämfört med tidigare år. Sett över lite längre tid är de årliga försäljningar fluktuerande och en ökning under ett år kan ändras nästa år. Exportvolymen styrs av stora system, skillnader mellan faktisk export och beviljad export, kontrakt och leverans etc. Tio företag står för 98% av exporten. Övriga 2% utförs av ca 50 företag. I statistiken redovisas inte leasingaffärer eller motköpsaffärer. Den fullständiga statistiken framgår av Regeringens skrivelse till riksdagen; Strategisk-exportkontroll-2016—krigsmateriel-och-produkter-med-dubbla-användningsområden, skr.-2016/17:114.

 
Författaren är Fil dr, VD och ledamot av KKrVA.