Informationsmiljön har alltid funnits, men en viktig skillnad mellan dagens informationsmiljö och gårdagens, är digitaliseringen. Den digitala tekniken har gjort att vi människor gått från att vara rena mottagare av information till att i allt större utsträckning även bli aktiva producenter och distributörer. Ett tydligt exempel på detta är smarta telefoner och digitala plattformar, som gjort det möjligt att snabbt fånga, skapa, förändra och sprida innehåll. Denna utveckling har inte bara öppnat dörrar för att konsumera information, utan också att massproducera, manipulera och anpassa den för att uppnå specifika syften[1]. Eftersom informationsmiljön är en central del av säkerhetslandskapet är det viktigt att förstå dess egenskaper, utmaningar och möjligheter.
Informationsmiljön kan beskrivas på olika sätt[2], och i denna text används Poppers teori[3] om tre ”världar”, för att konkretisera dess delar:
- Den fysiska dimensionen, handlar om de konkreta, materiella aspekterna av vår värld, där vi möts, interagerar och utför handlingar, inklusive geografiska platser, byggnader och infrastruktur.
- Informationsdimensionen, omfattar den digitala och immateriella arenan där data och information flödar genom digitala plattformar som sociala medier, webbsidor och e-post, där informationsutbytet ofta sker i realtid och snabbt når stora målgrupper.
- Den kognitiva dimensionen, tar sikte på hur information bearbetas, tolkas och förstås av oss, och hur den omvandlas från rena data till en del av vårt medvetande och beslutsfattande, starkt påverkat av perception, erfarenheter, känslor och värderingar.
Informationsdimensionen har genomgått stora förändringar som ett resultat av digitaliseringen. Och även om vi troligen bara sett början av denna utveckling, kan det vara klokt att stanna upp och minnas det som en gång var. I det samhälle vi lämnat bakom oss fanns dominerande medier som formade bilden av Sverige och omvärlden. Redaktionerna styrde urval, och varje morgon levererades en förhållandevis enhetlig världsbild direkt i våra brevlådor. Det som stod i tidningen betraktades som sant och flera gånger om dagen kunde vi dessutom lyssna till en välkänd röst som förmedlade radionyheter från Tidningarnas Telegrambyrå. I denna analoga värld var det svårt att skapa alternativa verklighetsbilder som kunde utmana de som delades av de flesta. Även om någon kanske lyckades få in en insändare i tidningen, ledde detta sällan till någon större opinion. De flesta levde i en förhållandevis gemensam ”bubbla”, präglad av solidaritet och samförstånd[4].
I dag färdas enorma mängder information genom decentraliserade och ofta kaotiska nätverkssamband. Mycket av det material som flödar är skapat av användarna själva och algoritmer styr vad vi får del av, när vi ”lever våra liv” i mobiltelefonerna. Digitala plattformar och sociala medier har kort och gott omformat nyhetsförmedlingen i grunden. En demokratisk fördel med detta är att medborgarjournalister nu snabbt kan rapportera från platser och händelser som traditionella medier inte når. Samtidigt har detta inneburit att desinformation kan spridas snabbt, vilket bland annat ökar risken att samhällen destabiliseras[5]. Till denna utveckling kommer vidare artificiell intelligens (AI) som ett tveeggat svärd. AI har nämligen visat sig vara en kraftfull teknik som både kan användas för att manipulera information, samtidigt som den också har potential att stärka vår förmåga att analysera och förstå stora informationsflöden.
En belysande händelse på hotet från information, var upptakten till det amerikanska presidentvalet 2016, där alla tre dimensioner av informationsmiljön utnyttjades i en påverkansoperation. En rysk statlig trollfabrik skapade och modererade Facebookgrupperna Heart of Texas och United Muslims of America, vilka representerade varandras politiska motsatser. I informationsdimensionen användes Facebook för att sprida desinformation och samla anhängare. I den kognitiva dimensionen påverkades gruppmedlemmars perceptioner och känslor för att skapa konflikt och polarisering. Slutligen manifesterade sig detta i den fysiska dimensionen, där anhängare från båda grupperna organiserades för att demonstrera mot varandra på samma plats, vilket förde den virtuella konflikten in i den fysiska världen[6] [6]. Exemplet visar att informationsmiljön blivit en gränslös arena, där anonyma antagonister kan använda digitala verktyg för att skapa konflikt.
Ett annat och geografiskt mer närliggande exempel är de koranbränningar som ägt rum i Sverige på senare tid. Händelserna illustrerar hur symbolhandlingar i den fysiska dimensionen kan få stora konsekvenser på människors kognition och samhällelig säkerhet. Bränningarna skedde i den fysiska dimensionen och filmades. Filmerna delades på sociala medier och spreds snabbt i informationsdimensionen för att nå målgrupper både inom och utanför landet. När en publik i till exempel Mellanöstern såg filmerna, påverkades deras kognition med bland annat ilska som följd. Detta resulterade i demonstrationer på olika platser i Sverige och världen samtidigt som Sveriges ambassad i Bagdad sattes i brand. Vidare höjdes terrorhotnivån i Sverige på grund av risken för fysiska attacker. Exemplet visar tydligt hur handlingar i den fysiska världen kan katalysera kaskadeffekter genom informationsmiljöns olika dimensioner, med påverkan på perception och beteende på lokal och global nivå.
Som vi sett i dessa båda exempel, är det inte längre tillräckligt att försöka kontrollera den fysiska dimensionen av en händelse; man måste också förstå och hantera de informations- och kognitiva dimensionerna som formar hur händelsen uppfattas och reageras på, både lokalt och globalt. Myndigheter står inför en serie svåra utmaningar där förmågan att snabbt bearbeta, analysera och reagera på information är central för att upprätthålla säkerhet och stabilitet. I detta sammanhang blir informationsmiljön inte bara en arena för påverkan utan också en integrerad del av den bredare operationsmiljön för såväl polis som militär. För framtida säkerhet måste vi förstå och agera i alla dimensioner av informationsmiljön. Kommande artiklar i denna serie kommer att utforska specifika hot samt hur skydd kan utformas i denna dynamiska miljö.
