Vid Akademien sammankomst onsdagen den 10 september 2014 var en huvudpunkt ”tankar för dagen” där ledamoten, professorn i historia Gunnar Åselius (FHS) talade över ämnet ”Teknikens roll i svensk officersutbildning genom historien”.

Av redovisningen framgick att utbildning i militärteknik och grundläggande naturvetenskap och matematik var den första formella utbildning som gavs för officerare som skulle komma i fråga för högre befordran. Den ”högskola” som senare fick benämningen Krigshögskola och förlades till Marieberg (där för övrigt Ryska ambassaden nu är belägen) startades således redan 1818 som en skola för artilleri- och ingenjörofficerare. Bakgrunden var att man under det tyska fälttåget mot Napoleon 1813 hade upptäckt att de svenska officerarnas kunskaper var betydligt sämre när man jämförde med t ex de preussiska officerarnas. Ganska snart tog man upp undervisning i även andra ämnen som ansågs viktiga för officerare med krigshistoria som framträdande exempel och utbildningen vidgades till flera truppslag och skolan fick benämningen krigshögskola.

Utvecklingen mot mera systematisk undervisning i militära ämnen fortsatte sedan. En viktig person i utvecklingen är friherren och generalmajoren Hugo Raab som 1876 lade fram förslag som blev styrande för utvecklingen. Hans minne högtidlighålls årligen vid dagens Försvarshögskola.

Karakteristiskt är att de tekniska och övriga militära ämnen kommer att växlar i relativ betydelse. T ex blev de tekniska ämnena år 1908 utbrutna och gavs till särskilda linjer. Efter erfarenheter från första världskriget såg man det åter nödvändigt att ge teknisk utbildning till alla officerare som skulle meritera sig för högre grader. Senare har växlingen mellan militärteknik och andra ämnen fortsatt liksom förekomsten av speciallinjer för militärteknik. En sen notering är att militärteknik upptar ca 4 % av tiden vilket kan jämföras med 30 % år 1878. Detta på allmän linje. Därutöver finns nu speciallinjer för militärteknik.

Vidare hölls ett Inträdesanförande av ledamoten Pia Gruvö. Hon hade valt rubriken ”Svenskt signalskydd i dåtid, nutid och framtid”.

I föredraget gavs en beskrivning av hur signalskyddet och framför allt kryptotekniken har utvecklats under de senaste 50 åren fram till dagens avancerade teknik.  Pia Gruvö har varit anställd vid Försvarsmakten inom detta område sedan 1987 och är nu chef för Avdelningen för Krypto och IT-säkerhet vid MUST (Militära Underrättelse- och säkerhetstjänsten). Hon har fått uppleva väsentliga steg i den snabba tekniska utvecklingen från mekaniska hjulkryptomaskiner som var tunga att arbeta med till dagens helt datoriserade system.

Gruvö är stolt över att kunna säga att Sverige är duktig på området och redan under tiden för andra världskriget utbrott framställde kryptomaskiner som exporterades till flera länder, däribland USA. Annars är krypto ett område där många länder vill ha egen kompetens och tillverkning. Detta eftersom förtroende för den som levererar den utrustning man använder anses som mycket viktigt. När länder skall samverka är också förtroende ett av de problem som måste ägnas väsentlig uppmärksamhet.

Användande av krypto är också väsentligt vid olika former av samarbeta mellan länder. Sveriges medlemskap i EU innebär då också användande av gemensamma krypton. De som då används skall dels vara godkända av respektive medlemsstats nationella kryptogodkännande organisation samt ha godkännande av en AQUA (Appropriately Qualified Authority). Gruvö nämnde att Sverige år 2011 utnämndes till denna värdighet som sjätte nation inom EU.

Matematik utgör ett väsentligt kunskapsområde både när kryptosystem skall utarbetas och naturligtvis i ännu högre grad för att granska och godkänna kryptosystem. Gruvö har själv gått matematikerlinjen i Lund.

Trots att självständighet är viktigt så är det också angeläget att samarbeta med andra. För Sverige har då samarbete med Nederländerna inom kryptoområdet visat sig givande för båda parter.

Framtiden kommer att karakteriseras av allt mera sofistikerade krypton för att öka säkerheten. Framträdande är då den alltmer ökade användningen av ”flera lager”. Med detta menas att den text som utgör resultat av en kryptering blir föremål för ytterligare en kryptering med annat krypto; vilket sedan kan upprepas ytterligare.  Samtidigt innebär den ökande datorkraften att möjligheterna att tränga in i krypterade meddelanden ökar. Detta naturligtvis med lämpligt utnyttjande av matematiska metoder som ju också utvecklas i samverkan med datalogin. En annan parallell utvecklingslinje är att öka hanterbarheten. Detta bl a för att minska det motstånd mot utnyttjande av kryptering som många nog känner igen.  Gruvö anser att man är alltför slarvig med att använda kryptering. Mycket av den information som går på öppna medier borde täckas för att undvika otillbörlig insyn. Denna reflexion gäller inte bara militär information. 

Föregående punkter var öppna för allmänna åhörare. I den del av sammanträdet som var begränsat till Kungl Krigsvetenskapsakademiens ledamöter diskuterades det framtida försvaret utgående från försvarsberedningens rapport ”Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid (Ds 2014:2)”.

Försvarsberedningens huvudsekreterare Tommy Åkesson inledde med en resumé av rapporten. Ledamöterna Neretnieks och Nordgren Christensen kommenterade rapportens innehåll. Därefter följde en diskussion mellan panel och åhörare under ledning av ledamoten Ring.

Åkesson inledde med att påminna om att vårens händelser i och kring Ukraina har medfört att Beredningen fick utsträckt tid med en månad för att arbeta in nödvändiga synpunkter och reaktioner och rapporten gavs ut den 15 maj. 

Rapporten är ett tydligt trendbrott mot de föregående. Detta genom att man markerar vikten av försvaret av Sverige och detta som en följd av den snabbt ökade osäkerhet i det europeiska närområdet både i öster, sydost och söder. Resultaten av de överväganden som görs är att man efterlyser tydligare preciserade mål vad avser tillgänglighet i fredstid samt ökad kvalificerad övningsverksamhet inklusive ökad närvaro i Östersjön och på Gotland. Vidare ändras utbildningen av soldater och sjömän så att hela grundtjänsten på uppemot ett år görs i ett sammanhang och med värnpliktsliknande villkor. Allt i syfte att öka effektiviteten i denna utbildning.  Vidare efterlyses flera kontinuerligt tjänstgörande soldater och sjömän. Beredningen efterlyser också fler utbildningsvägar till officer. I detta nämns – som så ofta tidigare –  stärkning av reservofficerssystemet. 

Viktigt är också att beredningen efterlyser ett återupptagande av planering för civilt försvar. De delar av tidigare lagstiftning inom detta område som finns kvar behöver ses över och moderniseras. Viktigt är då att civila myndigheters meranvändning i säkerhets- och försvarssyfte förtydligas och blir levande.

Därefter följde en diskussion underledning av ledamoten Ring. Den första av huvudopponenterna, Annika Nordgren Christensen, ifrågasatte om det verkligen är riktigt att fullfölja Försvarsbeslut 2009. Hon tvekade  om den planering mot IO 2014 som spelat så stor roll i verksamheten verkligen bör fullföljas. Hur mycket av denna bör ligga kvar som grund för Försvarsmaktens fortsatta arbete? Hon noterade också att trots vårens utspel och debatter så ligger det beryktade Regeringsbeslut 5 kvar vilket innebär att Försvarsmakten skall spara 500 miljoner per år. Hon noterar också att ingen politisk grupp vill betala för den IO 2014 som utgör ett resultat av Försvarsbeslut 2009.

Den andre opponenten, Karlis Neretnieks, instämde i kritiken – i pregnantare ordval!  IO 2014 utformades på helt andra grunder än vad som nu är för handen. Han lyfter också fram att de ekonomiska tillskott som diskuteras är mycket låga när man ser vad som förväntas. Han vill också ha en tydlig och permanent närvaro på Gotland utöver det hemvärn som nu finns där. 

Från efterföljande diskussion påtalade Åkessons Försvarsmaktens låsning till långa stela planer som ett ”kulturellt problem” och ledamoten Marie Hafström ställde frågan om man verkligen har gjort vad som kan göras när det gäller de olika besparingsförslag som lades fram under åren 2008-10. 

Helge Löfstedt