Riksdagen beslutade 2009 om en insatsorganisation som skulle vara klar 2014. Försvarsmakten har anmält att detta mål kan nås först efter 2020 samt att försvarsanslaget behöver förstärkas årligen med dryga 4 miljarder kronor för att så ska ske. Dryga miljarden av dessa medel krävs för att iståndsätta det nya personalförsörjningssystemet med anställda soldater och sjömän. Ett system som för närvarande brottas med ett antal ”barnsjukdomar”. Resterande miljarder krävs för att täcka materielbrister i organisationen och för att omsätta föråldrad materiel.

2009 års beslut var i huvudsak inriktat på att skapa en insatsorganisation med expeditionär förmåga. Sedan dess har fokus riktats mot det nationella försvaret, inte minst mot bakgrund av krisen i Ukraina. Många tvivlar på att denna organisation har förmåga att svara upp mot kriser i vårt närområde. Bland annat gäller det försvaret av Gotland.

2015 kommer riksdagen att fatta nästa långsiktiga försvarsbeslut. Som underlag för detta har en försvarsberedning med ledamöter från riksdagens alla partier utarbetat en rapport vilken överlämnades till regeringen den 16 maj i år.

Vilken inriktning föreslås i rapporten för det framtida försvaret? Hur kommer kraven på ett försvar med nationell förmåga att uppfyllas? Har vi framför oss en insatsorganisation som fortsatt bygger på materiel kvalitet i enlighet med vad Försvarsmakten föreslagit? Hur ska personalförsörjningen säkras? Är värnplikten på väg att återinföras?

Dessa frågor och säkert några fler ska förhoppningsvis få ett svar, vilket riksdagsledamöter ur beredningen är beredda att ge. Till hands finns ledamöter ur Kungl Krigsvetenskapsakademien, vilka har kritiskt granskat rapporten ur olika synvinklar.

Deltagare:
Moderator: Stefan Ring (Aff)
Peter Hultqvist (S)
Allan Widman (FP)
Repr. för (M) t.b.c.
Annika Nordgren Christensen (KKrVA)
Gunnar Hult (KKrVA)
Karlis Neretnieks (KKrVA)