av Martin Anderberg

Avdelning III Luftoperationer organiserade akademisammankomsten den 20 maj. Akademien provade ett nytt koncept där en och samma avdelning ansvarade för hela programmet för kvällen, vilket innefattade tankar för dagen, inträdesanförande och årsberättelse.

Tankar för dagen

Chefen för högkvarterets produktionsledning, generallöjtnant Anders Silwer, berättade som gästtalare om sina tankar i vardagen.  Hans föredrag inleddes med en genomgång av Insatsorganisation 14 och hur principerna för den legat fast sedan försvarsbeslutet 2004. Det 2009 års försvarsbeslut tillförde var främst ett personalförsörjningssystem byggt på frivillighet samt ökad beredskap och tillgänglighet i insatsorganisationen.

Silwer fortsatte med att beskriva hur Försvarsmakten arbetar med att bygga upp olika förband till efterfrågad insatsförmåga och beredskap. Han beskrev vidare en negativ utveckling i närområdet och att Försvarsmakten bland annat möter den med ökad övningsverksamhet.

Avslutningsvis beskrevs den nära framtiden för Försvarsmakten som ett trendbrott med ett tillskott av ekonomiska medel. Silwer underströk dock ÖBs budskap om att det trots aviserad anslagshöjning föreligger en operativ risk i den närmaste framtiden.

Inträdesanförande om den säkerhetspolitiska situationen i Europa

Kallade ledamoten, överstelöjtnant Jyri Raitasalo, höll sitt inträdesanförande rubricerat The Crisis over Ukraine as a Conceptual Watershed in Western Defence Policy. Grundtesen i anförandet var att den ryska militära interventionen i Ukraina kom som en strategisk överraskning för västerländsk försvarspolitik. Raitasalo argumenterade för att framförallt Västeuropa efter det kalla kriget sökt förändra modus operandi i det internationella systemet. Tecken på detta är bland annat trenden av preventiv militär intervention utomlands, långt från det egna närområdet i syfte att bygga säkerhet. Exempel på detta är Afghanistan och Irak.

Ett annat tecken på tron på ett i grunden förändrat och mindre militariserat internationellt system är Västeuropas militära reduktion. Den har också blivit nödvändig därför att de flesta västeuropeiska länder har följt USA i både utvecklingen av ett yrkesförsvar och anskaffning av alltmer avancerade tekniska system. Den västeuropeiska försvarsförmågan har följaktligen urholkats alltmer vilket gör att möjligheterna att möta en rysk aggression i Ukraina är liten.

Slutligen argumenterade talaren för att det inte finns en samlad europeisk säkerhetspolitik och därmed finns det inte heller en europeisk samsyn på hur Ukraina och Ryssland ska hanteras. Som han uttryckte det: ”militärt sett finns inget Europa”.

Sammantaget hävdade överstelöjtnant Raitasalo för att dessa tre tendenser lett till att Västeuropa strategiskt fullkomligt överraskades av den ryska interventionen i Ukraina och att det kommer att leda till en omprövning av västeuropeiska ställningstaganden inom det internationella systemet och säkerhetspolitiken.

Avdelning III:s årsberättelse 2015

Avdelning III valde att organisera 2015 års årsberättelse runt temat ”Tröskeleffekt och luftstridskrafter”. Årsrapporten bygger vidare på två FOI-rapporter.

Överstelöjtnant Magnus Liljegren föredrog årsberättelsen och började med att definiera tröskeleffekt som bestående av tre delar: en vilja till kamp och att när det så behövs nyttja militära medel, en militär förmåga som på egen hand eller tillsammans med andra är stor nog att få motståndaren övertygad om att ett militärt angrepp kostar mer än det smakar och en tydlig kommunikation mot omvärlden avseende både viljan och den militära förmågan.

Talaren redovisade att militär tröskeleffekt kan byggas antingen genom att man antingen slår mot motståndares angrepp eller på djupet mot en dennes svaga punkter. Möjligheten att slå på djupet kan möjligen också ses som den svagare statens möjlighet att eskalera en konflikt till sådan nivå att andra, större länder kommer till dess hjälp.

Liljegren argumenterade för en balans i förmågor att slå mot en motståndares angrepp eller på djupet mot en motståndares svaga punkter. Föredragen gav upphov till flera intressanta frågeställningar, inlägg och diskussioner.

 
Referenten är överstelöjtnant och ledamot av KKrVA.