Sammankomsten innehöll två intressanta delar. Dels ett inträdesanförande som belyste materiel­försörjnings­frågan, dels ett anförande som avhandlade teknik i luftdomänen. Båda ämnena högaktuella om vilka kan läsas mer

Akademisammankomsten den 4 oktober 2017

av Bertil Wennerholm

Akademien sammanträdde onsdagen den 4 oktober 2017 i Sverigesalen på Försvars­högskolan. Samman­komsten öppnades av akademiens ständige sekreterare, ledamoten Björn Anderson, i frånvaro av såväl styres­mannen som andre styresmannen.

Därefter följde, efter en introduktion av ledamoten Jan Andersson, ordförande i avdelning III, inträdes­anförande av ledamoten Ingela Mathiassons, chef för system- och produktionsledning flygförband vid Försvarets materielverk: ”Materielförsörjning – reflektioner över nuvarande och framtida utmaningar”. Ledamoten Mathiasson redovisade, utgående från den nu gällande politiska inriktningen mot ett nationellt försvar med god kvalitet på alla förband, för det otal utredningar som beställts av den politiska ledningen och genomförts om framtida materiel­försörjnings­strategi, ansvars­fördelning avseende anskaffning och vidmakt­hållande av materiel m m. I dessa har särskilt rationaliserings­behoven, förutsätt­ningarna att åstadkomma operativ effekt och de nationella säkerhets­intressena betonats. Föreställningen att försvars­materiel­anskaffningen i första hand ska inriktas på system som erbjuds på marknaden och kan upphandlas i konkurrens har fått stort genomslag. För framtida system föreligger vidare ett politiskt krav på internationellt samarbete.

Utredningsuppdraget 2015 avsåg åtgärder för att komma till rätta med brister i materiel­anskaffnings­verksamheten. Ett konstaterande är att kompetensfrågan är kritisk och känslig ­– vi har ofta hög kompetens, men den är begränsad till mycket få nyckelpersoner. Internationellt samarbete inom materiel­utvecklings- och anskaffnings­området ställer krav på likartat synsätt på behoven och på hög kompetens för att kunna få genomslag för svenska behov. Erfarenheten visar att komplexa system blir notoriskt försenade och fördyrade. Kvalitets­arbetet är därför betydelsefullt, liksom effektivitet och lönsamhet i de företag som engageras. Sverige är och kommer att vara en liten kund hos stora företag som leverantörer.

Ledamoten Mathiasson avslutade med att redovisa några punkter med bäring på framtiden:

  • Gör organisationsförändringar varsamt!
  • Säkerställ kompetens – särskilt avseende kravställning och upphandling.
  • Vår förmåga till forskning och teknologiutveckling är viktiga förutsättningar.
  • Internationellt samarbete och försvarsexport är viktiga förutsättningar.
  • Förmåga till kvalitetsuppföljning.
  • Perspektiv på livscykelkostnader och helhetssyn är viktigt.

I arbetet är det viktigt att ha en klar bild av industrins intressen och Försvarsmaktens intressen – var sammanfaller de och var skiljer de sig?

Våra framtida system måste, förutom den tekniska kvalitetsnivån, karakteriseras av uthållighet och tillgänglighet.

Ledamoten Anders Silwer gav därefter några synpunkter på inträdesanförandet och pekade på att det låg på en abstrakt nivå och skulle ha tjänat på några exemplifieringar. En kort diskussion följde.

Efter en paus vidtog så ledamoten Mats Olofssons, ledamot i avdelning III, tidigare forskningschef i Försvars­makten och ledare av delprojektet ”Teknisk utveckling” inom projektet KV21, anförande: ”Teknik i lufthavet”. Ledamoten Olofsson stödde sitt anförande på Akademiens rapport Det digitaliserade försvaret, som han varit redaktör för, och började med att peka på att teknik­utveckling följer ”den vandrande vågens princip” – den forskning som bedrivs resulterar först efter 10–15 år i produkter i operativ tjänst. Vi behöver ha en klar bild av de skilda förutsätt­ningarna för produkter som utvecklas för en kommersiell marknad och för militära tillämpningar samt de som har s k dual use i sin tillämpning. Efter en snabb genomgång av roll­fördelningen mellan forsknings­institutioner, främst i Förenta staterna och Sverige, pekade han på vikten av samarbete. En viktig förutsättning för den framtida utvecklingen är den kraftfulla utvecklingen mot allt högre grad av miniatyrisering, tillkomsten av självstyrande farkoster och möjligheten att få många små farkoster att uppträda i svärmar och i samverkan.

Obemannade små farkoster med hög navigerings­förmåga och möjlighet till precisions­inmätning kommer att förändra framtidens slagfält till lands, till sjöss och i luften. Nya vapen byggda på elektrisk energi och stödda av cyberkrigföring med förmåga till vilseledning, skenmåls­uppträdande, störning och annan tele­krigföring kommer att karakterisera det framtida slagfältet. Stormakterna kommer att vara ledande i denna utveckling. P g a tidsbrist med hanns inte någon egentlig diskussion av ledamoten Olofssons anförande.

Protokollet från föregående sammankomst godkändes det och lades till handlingarna.

Ständige sekreteraren informerade om platser för inval 2018: avdelning I, II och III en plats vardera samt avdelningarna V och VI två platser vardera.

Därefter visades en tabell med information om akademiens verksamhet 2018. Ständige sekreteraren redovisade i grova drag det ekonomiska utfallet med en inkomst på 1 718 000 kr och utgifter på 1 968 000 kr, d v ett underskott på 250 000 kr. Redovisningen godkändes. Ledamots­avgiften föreslogs vara oförändrad 500 kr, vilket akademien enhälligt beslöt om. (Besluts­mässighet om minst 40 närvarande ledamöter förelåg.)

 
Referenten är överste och ledamot av KKrVA.