Akademisammankomsten 22 oktober fokuserade på flera sätt på hur vi skall använda gamla sanningar och bygga framåt utan att återvända tillbaka till vad som funnits innan. Flera av de ämnen som berördes är sådana som på många sätt alltid varit aktuella, eller som nu åter hamnat i fokus, där utmaningen ofta ligger i att skapa en förmåga utifrån såväl gamla lärdomar men med ett tankesätt som möjliggör att det på bästa sätt kan möta en föränderlig och svårförutsägbar omvärld.

Ledamoten Fredrik Ståhlberg tog i sitt inträdesanförande avstamp i rysk A2/AD-förmåga som ett sätt att diskutera genomförandet av gemensamma operationer. Den vinkel som valts var hur vi på bästa sätt förbereder officeren för att kunna genomföra en ”kognitiv offensiv”, och att förbereda denne för flexibelt och dynamiskt beslutsfattande för att kunna lösa problem men även reflektera och utveckla vårt eget handlande. Ståhlberg argumenterade att ett sådant förhållningssätt är avgörande för att möjliggöra att officeren styr planeringsprocessen och utvecklar doktrinen, inte tvärt om. Han anförde ett antal olika vägar framåt som kvalitetsmärkning och kravställning för att säkerställa tillgänglig robusthet i tjänster.

På samma tema höll Lars Burström sitt införande om Säker eller billig elektronisk kommunikation för Sveriges säkerhet.  Alla viktiga samhällsaktörer, inte bara sådana inom totalförsvaret, är beroende av robustheten i sina kommunikationer. Burström gick igenom den utveckling som skett från att Televerket var den enda leverantören och i sin monopolställning hade större utrymme att bygga en mer robust tjänst till dagsläget med 640 olika operatörer som alla verkar på en konkurrensutsatt marknad där vinsten ofta kommer på bekostnad av något annat. Ett antal olika vägar framåt som kvalitetssäkring av tjänster samt kravställning på aktörer gicks igenom som sätt att fortsätta skapa tillgängliga kommunikationer men med en robusthet för att klara påfrestningar.

Sist ut var en delrapport från gruppen för Cyberförsvar från projektet SES. Ledamoten Johan Wiktorin samt Marika Ericsson och Anders Klintäng gjorde en sammanfattning om cybermiljön och om arbetets utformning, definitionen och avgränsningen av området samt framtagandet av en gemensam cyberdoktrin. Både defensiva och offensiva aspekter berördes liksom de många frågorna som finns inblandade i det senare. Vad är acceptansen för Sverige att agera offensivt i cyberarenan, hur skulle det egentligen se ut och vad finns det för folkrättsligt stöd för att göra detta? Frågan om ett ”IKFN för Cyberområdet” berördes bland annat.

Referenten är major, doktorand och ledamot av KKrVA.

Webbsändningen från den 22 oktober 2020 är nu tillgänglig för alla som vill se den i efterhand. Följ den här länken »

Är det första gången du ser avsnittet måste du registrera dig med namn och epostadress innan du får access till sändningen.

Se fler genomförda webbsändningar »

Mer av samma författare