≡ Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M Ö T E N
H A N D L I N G A R  &  T I D S K R I F T
F Ö R S V A R  &  S Ä K E R H E T

Projektuppdrag

Projektets syfte är att så långt vetenskap och beprövad erfarenhet förmår ta fram de byggklossar som formar vår säkerhetspolitik samt dess fortsättning i politisk styrning av militärt och civilt försvar inklusive krishantering, d v s en strategisk inriktning. Slutligen kommer förslag att ges för hur det civila och militära försvaret bör utformas mot denna bakgrund, med en tidshorisont om 15 – 20 år.

För att nå dit kommer arbetet att bedrivas i sju delprojekt. De fem första kommer att genomföras parallellt med kopplingar till varandra och möjlighet till iterativa återkopplingar. De två sista kommer att påbörjas under 2016 när under lag från övriga delprojekt föreligger. Delprojekten är följande:

  1. Stormakternas militära tänkande, militärtekniska utveckling som grund för Sveriges försvarsstrategi – Resultatet av analysen bör lägga den militärteoretiska grunden för det fortsatta arbetet.
  2. Icke-militära hot, exempelvis cyber, kemiska, biologiska, terror som grund för Sveriges försvarsstrategi – Resultatet av analysen bör klarlägga dessa angreppsformers framtida betydelse på stridsfältet samt ge underlag för avvägningar inom säkerhetskonceptet.
  3. Svensk teknisk doktrin med avseende på förmågor och internationell utveckling – Resultatet av analysen bör belysa teknikens inverkan på det framtida stridsfältet, dess kostnadsutveckling och hur Sverige bör förhålla sig i detta sammanhang.
  4. Samhällets sårbarhet – Resultatet av analysen bör klarlägga det civila samhällets anpassning och stöd vid angrepp som underlag för avvägningar inom säkerhetskonceptet.
  5. Angreppsmetoder – Resultatet av analysen bör klarlägga hur Sverige bör förhålla sig till olika angreppsmetoder som underlag för ett säkerhetskoncept.
  6. Framtidens stridsteknik, taktik och operationer inom arenorna mark, sjö och luft – Resultatet av analysen bör leda fram till hur militära stridskrafter bör operera i framtida stridsmiljöer.
  7. Det framtida svenska förhållningssättet – Denna analys bör vara syntesen av övriga arbeten och leda fram till ett framtida svenskt säkerhetskoncept med militära och civila strukturer.