≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

av Lars Holmqvist

Tisdagen den 21 maj genomförde KKrVA avdelning I ett symposium, kallat Hybridkrigföring, krig eller bara militära operationer? Symposiet var det första i en tänkt serie om tre och nästa tillfälle, kring ämnet Logistik, är planerat att hållas under hösten.

Åhörarna fick ta del av en innehållsrik eftermiddag under ledamoten Johan Renés ledning. Tempot var högt och inte mindre än sju talare gav sinsemellan olika men mycket intressanta föreläsningar kring fyra teman:

  1. Ett historiskt och europeiskt perspektiv på begreppet Hybridkrigföring
    (Ambassadör Fredrik Löjdqvist (UD) och fil dr, övlt Anders Palmgren (FHS))
  2. Teknikutveckling, sårbarhet, påverkansoperationer
    (Marcus Dansarie (FHS) och fil dr Björn Palmertz (FHS CATS
  3. Ryska perspektiv på offensiv krishantering, case study Georgien, Ukraina
    (Öv Pär Blid (HKV) och fil dr Niklas Nilsson (FHS))
  4. Hur tar försvarsberedningen upp Hybridkrigföring och Gråzonsproblematik?
    Tommy Åkesson, sekr i Försvarsberedningen

Föredragningarna följdes av en estraddiskussion där samtliga talare deltog.

Några av de många tankar åhörarna kunde ta med sig hem var följande:

Hybridkrigföring är en term som bör undvikas, av flera skäl. 1) Det är oftast inte fråga om krig, utan snarare olika åtgärder som vidtas i ett läge utan öppen konflikt. 2) Benämningen hybrid kommer från rysk beskrivning av de kombinerade insatser som Väst har bedrivit mot länder som Libyen, Ukraina eller Georgien. Analogt kan begreppet Gerasimovdoktrinen vara missvisande. General Gerasimovs artikel från 2013 som ligger till grund för begreppet är snarast att ur ryskt perspektiv betrakta hur hybridkrigföring kan användas mot Ryssland. 3) Det finns en del missuppfattningar om vad ”hybridkrig” är. En tolkning – som är direkt felaktig – är att begreppet skulle omfatta de konfliktmedel som inte är militära.

Ett holistiskt synsätt. Flera talare kom tillbaka till detta. En tänkt motståndare kommer att närma sig oss med ett holistiskt synsätt, genom att utan förutfattade meningar söka efter våra svaga punkter, sårbarheter, för att med en väl anpassad mix av åtgärder angripa dessa. Om det sker med eller utan kinetisk krigföring beror på sårbarhetens beskaffenhet och motståndarens avsikt. Om motståndaren har ett holistiskt synsätt tvingar det oss att förhålla oss till detta. Våra olika resurser, militära och ickemilitära, måste gemensamt verka för att identifiera och stärka våra egna sårbarheter.

Gråzonen. Gråzonsproblematik är ett bättre ord, då det inte är fråga om en tidszon, ett skede, då vi går från fred till krig. Gråzonsproblematiken kan vara vägen till en öppen konflikt, men det kan även vara något vi får leva med under lång tid utan att det övergår i krig.

Motståndarens syfte. De åtgärder som motståndaren vidtar är inte slumpmässiga utan de tjänar ett syfte, det är åtgärder för att nå ett mål. Genom att vi försöker känna och förstå motståndaren ökar våra chanser att förstå hans mål, vilket kan vara till hjälp för att möta och bemöta hans åtgärder.

Skräddarsytt. Den mix av åtgärder som vår motståndare kan tänkas vidta mot oss kommer sannolikt inte att likna något vi sett i tidigare konflikter. Motståndaren utgår från de mål han vill uppnå, studerar oss för att upptäcka sårbarheter och kommer fram till tillvägagångssätt där våra sårbarheter hjälper honom att nå sina mål. Varje land har en unik mix av både styrkor och sårbarheter vilket leder till att varje lands gråzonsproblematik blir unik.

Författaren är egen företagare och reservofficer.